I väntan på våren IV - Sommarhalvårets första dag

Så var det äntligen dags för dagarna norr om ekvatorn att vara längre än nätterna! Sommarhalvåret har börjat och bara det är ju ett litet vårtecken. Eftersom jag fick några timmar ledigt under eftermiddagen så ägnades dessa åt en promenad i kustbandet. Visserligen hittades inte några nyinkomna eller nyvakna arter men den friska vinden och i alla fall lite fotomotiv friskade upp själen. Med tanke på väderläget här i söder med lite värme och vindar från rätt håll så blir det säkert ytterligare någon eftermiddagstur i veckan. Kanske blir det något nytt då...

Ett par födosökande korpar hälsade mig välkommen till "udden".

Nere vid "Luckorna" skränade några skrattmåsar som verkade ha bildat par.

En flock strandpipare lyfte från strandängarna och flög en bit innan de slog sig ner igen.

Även en flock starar lyfte från sitt födosök i tången.

Utsnitt av föregående bild.

Väl hemma så såg jag ringduveparet på ledningen vid huset. De har varit här en vecka nu och ska väl till att påbörja häckningen.

Det var allt för denna gången!

PS jag glömde ju nämna årets första tusensköna i gräsmattan!

I väntan på våren III - Vårkänning trots minusgrader

En kall natt och morgon med ett par minusgrader och svaga vindar från norrsektorn satte stopp för ett eventuellt sjöfågelsträck. Ute vid Uttorp på Sturkö fick man istället njuta av solen och de få småflockar som passerade. Även mina första obsar för året av sädesärlan kunde göras och det är ju alltid ett uppskattat vårtecken. Via djungeltelegrafen (Bird Alarm) blev vi varse att det trots det kylslagna vädret varit ett inflöde av svarthakade buskskvättor. Även i går överraskade våren med inflöde av brandkronade kungsfåglar. Kanske hade de följt fronten som då passerade sydligaste Sverige med regn och snö. Nåväl, lite vårsol och lite enstaka ströbilder var i alla fall något.

Sedan styrdes kosan mot Torhamns udde där kompis Kenny hittade en svarhakad, allt enligt de intentioner han hade. SVT var också på plats och gjorde ett litet reportage om Torhamns udde och Torhamns fågelstation. Det var nog mer folk än rara fåglar denna dag men lite småtjafs och en utefika på "Johnnys kulle" är ju aldrig fel.

Några enstaka ejderflockar passerade.

Några flög för sig själva.

Skrattmåsarna skränade och visade upp sig.

Även några enstaka gravänder passerade.

Småskrakarna flög i vanlig ordning runt och samma flock passerade flera gånger.

Storskarvarna har nu sin praktdräkt och ser onekligen lite speciella ut. Kolla in ögonen!

Nere vid Torhamns udde filmades ett inslag för de lokala nyheterna.

Det var allt för denna gång. Vidare rapporter om vårens framfart i de blekingska fågelmarkerna kommer snart.

I väntan på våren II - Bakslag

Efter en veckas lönearbete då solen och lite vårvärme visade sig på rasterna så var förhoppningarna stora på lördagens äventyr. På vägen ut till kustlokalen där jag förväntade mig tusentals förbisträckande sjöfåglar och annat så började förfallet! Regnvädret som skulle passera väl söder om Blekinge visade sig vilja annat. Efter att ha suttit en stund i bilen och deppat gick jag i alla fall ner mot stranden för att i alla fall ta årets första ejderbilder. Mycket till bilder blev det inte. Knappt några fåglar ville flyga i gråvädret trots bra vindar från sydväst. Kanske berodde det på det kylslagna vädret med endast 2 grader på termometern, kanske på att det trots allt bara är 18 mars och fåglarna har gott om tid på sig? Nåväl, bara att åka hem igen och avnjuta en fika inomhus medan duggregnet övergick i snöblandat regn och planera för morgondagen. Då ska väl våren komma i alla fall...

Några små ejderflockar passerade i det kylslagna duggregnet.

Hemma i trädgården verkade det som om t.o.m. krokusarna deppade.

Förra veckans grandiosa fullmåne.

I väntan på våren

Redan i mitten på februari så trodde man våren var riktigt på gång. Efter det har det här i östra Blekinge varit ett par rejäla bakslag med decimeterdjup snö som legat några dagar och sedan ställt till med rejäl blöta. Nu ser det i alla fall ut som om det ska bli lite vårväder med varmluftsinbrott i veckan som kommer! Helgen bjöd på kylslaget väder dock utan blåst och nederbörd. Till och med solen tittade fram oftare är vad som har varit vanligt den senaste månaden. Taltrasten och koltrasten har hörts sjunga hemmavid och nere på strandängarna vid kusten ses strandskata, gravänder, större strandpipare och en massa gäss som gärna småbråkar så här i starten på häckningssäsongen. Stämmer väderprognoserna så blir det fart på våren under den kommande veckan.

Den större hackspetten är förvisso inget vårtecken förrän man hör den trumma. Här sitter den vid sin smedja och pickar ur frön ur tallkottarna.

Nere vid strandängarna fanns det några enstaka snösparvar kvar. Här letas det frön i sanden.

Stararna blev uppskrämda av en havsörn när de letade mat i tången.

Gravänderna har varit på plats ett par veckor.

De vitkindade gässen bråkade lite med varandra.

Det verkade nästan som om de hälsade våren välkommen.

Just nu finns det många små och större pölar ute på strandängarna.

På vägen hem tittade jag till fågelmatningen. På bilden en liten näpen svartmes.

Det var allt för denna gången. Återkommer om några dagar med vidare rapporter från blekingska fågelmarker.

Både mångsidig och eneverande zoom

Sträckande ejdrar denna frostnupna morgon som övergick i en varm vårdag.

Det är riktigt roligt med ett zoomobjektiv som man kan fota både landskap, fågel och småkryp med. Min nya Tamronzoom (150-600) är lite halvbra på en massa olika saker. Dock blir jag mer och mer irriterad på autofokusen som inte alls kan jämföra med Canons vita telen (både de enklare och dyrare). Börjar dock få kläm på hur jag ska hjälpa till med tummen (se förra inlägget och länken) så man får ta det onda med det goda. Riktigt roligt var det däremot då jag både fick några fina dokumentationsbilder på det frostnupna morgonlandskapet strax efter solupgången (-4 grader) och också fick tillfälle att testa zoomen tillsammans med 5DIII på lite nyvakna fjärilar och solande snokar.

Morgonen var något kylslagen men kaffet var varmt.

Det funkade fint att fota lite större småkryp med 600 mm.