I blekingska fågelmarker
Dagens fjäril
Tänkte att nu under högsommaren visa lite fjärilar här på bloggen. Det lär snart också bli dags för sommarens stora begivenhet vadarfåglarna som kommer på sitt sydsträck. Fick igår rapport om att det redan ansamlats en hel del vadare på en ö ute i skärgården. Snart blir det dags för ett besök på "udden" av en vadarhungrig fotograf;)
Sälgskimmerfjärilen är en osedvanligt vacker pjäs.
Kålfjärilen gillar mina nepetablommor och min salvia.
Ängssmygaren verkar ha fått aptit på fältvädden.
Det var allt för idag!
Resumé
Våren som gick var inte den mest spännande i fotoväg. Försommaren som kom i början på maj och varade allt för länge gjorde att mycket kom ur led i naturen. Visst är det kul med variation (ovanligt "fint" väder i år) men fauna- och floramässigt blev det en av de absolut fattigaste vårar som jag upplevt. Det soliga vädret gjorde t.ex. att alla "roliga" fåglar flög värdshus förbi på sin väg norrut. Värmen gjorde att många blommor aldrig ens blommade till nackdel för insekterna. Nåväl, Nu hoppas vi på en sommar med lite varierat väder. Vadarsträcket och alla rastande vadarfåglar längs våra kuster är ju en begivenhet. Man vet aldrig när det sätter igång på allvar. Kanske denna veckan, kanske inte förrän om 3 veckor. Allt beror ju på väder och vind, inte bara här nere i söder utan också uppe i fjällen och på tundran i nordost. Här kommer i alla fall några bilder från den gångna våren och försommaren.
Sädesärlorna fick ut sina ungar i vanlig ordning.
Liksom stenskvättorna som verkar ha haft ett bra år nere på Torhamns udde.
Det var mycket rastande simänder på udden i våras, här några krickor.
Tofsviporna höll koll på sina småungar och jagade iväg närgångna kråkor.
Ärtsångare och törnsångare hade revir lite här och var i buskagen.
Rosenfinkarna nere på udden var ovanligt ihärdiga med sången i år.
Och över hagmarker uppe i skogsbygden flög morkullorna sina vanliga rundor om kvällen.
Hemma i trädgården fick jag besök av hagtornsfjärilen även i år.
Även den humlelika dagsvärmaren var på plats från slutet av maj.
Så till sist några bilder från det fågel- och insektsrika Lesbos som besöktes i början av maj. Fler bilder och en reseberättelse från denna vackra ö hittar du här.
Fjärilar och andra insekter är det gott om på Lesbos, mycket tack vare det ekologiska jordbruket.
Och till sist en ekorre uppifrån klosterträdgården i Ipsilou.
Det var allt för denna gången!
Vårkänning, men bakslag i sikte under påskveckan
Helgen har bjudit på lite vårkänning med svaga S- SV vindar här i östra Blekinges kusttrakter. Det har t.o.m. varit flera plusgrader från och till när inte dimman kylt ner termometern. Ejdersträcket har tack vare rätt vindar gått igång, om än blygsamt utan det där trycket som brukar vara i slutet av mars. Idag sjöng både bofink, sånglärkor och trädlärka och det lät nästan som det ska om än det fattades lite för att man ska kunna kalla det riktig vårsång.
Nu väntas det tyvärr ännu ett rejält bakslag i påskveckan då "Kalle Nordost" kommer med hårda vindar från fel håll och lite snöbyar som grädde på moset! Det blir att hoppas på att våren kommer i slutet på veckan efter påskveckan istället! Fy vad drygt det börjar bli, men det sägs ju att den som väntar på något gott...
Vissa av snösparvarna har börjat få sin sommardräkt och det är snart dags för dem att dra norrut.
Gässen har börjat muta in sina revir på strandängarna.
Ejder och andra änder har börjat sträcka längs blekingekusten.
Idag såg jag den första sädesärlan ute på udden. Ett riktigt fint vårtecken!
Fototest vid nya vintermatningen
Äntligen kom det nya höga gömslet lagom till nästa laddning snö föll! Den nya matningen är gjord så att jag ska kunna stå och komma i jämnhöjd med fåglar som sitter på marken (eller rättare sagt på det stora fågelbordet som tjänstgör som mark). Det blev en hel del bilder på olika arter under några förmiddagar vid matningen. Förhoppningsvis blir det fler besök då meterologerna utlovat riktig bister vinter den kommande tiden...
Så här ser det ut vid den nya matningen.
Koltrastarna tog för sig av rönnbär och äpplen.
Stenknäckarna tittade suspekt på bären och valde i stället solrosfrön.
Flera snöbyar gjorde att småfåglarna åt frenetiskt av godsakerna som bjöds.
Den i östra Blekinge sparsamt förekommande talltitan visade sig fint.
Även domherrarna lät sig välvilligt fotograferas.
Under bären låg solrosfröna som stenknäcken var ute efter.
Det gick åt mycket bär och äpplen de här dagarna.
Den lilla näpna svartmesen hör också till fågelbordets vanliga besökare.
Även den misstänksamma skatan vågade sig till slut fram.
Det var allt för denna gången.
Berglärka, bändelkorsnäbb och brandgul måne räddade veckan
Egentligen skulle det bli en redovisning av dag 5-7 under min föresats att fotografera något varje dag. Eftersom veckan var så usel fotograferingsmässigt så blir det mest bilder från idag. Hyfsat väder med en lite frostig morgon lovade gott och dagen bjöd på en del gobitar och lite sköna promenader.
Nere på Torhamns udde var det ganska fågeltomt men en berglärka hade godheten att visa sig på ganska nära håll. Uppe vid matningen i Sibbaboda gäckade länge korsnäbbarna mig även om jag inifrån de låga bergstallarna kunde höra ätljud då de satt och bände upp kottarna. Till slut fick en bändelkorsnäbb stora matspelet och gick hårt åt kotte efter kotte alldeles i min närhet (som närmast 30 cm). Även några större korsnäbbar visade sig på nära håll men dessa har jag lagt upp bättre bilder på tidigare i höst på min hemsida. Skickar dock med länk till ett tidigare album från Sibbaboda. Efter det lyckade besöket vid matningen drog jag ner till Björkenäsbadet för att kika på månuppgången i hopp om att några skarv- eller knipflockar skulle passera den uppgående månen. Nu blev det bara 2 fåglar som kom med men det blev ändå en vacker avslutning på dagen.
Tofsmesen visade sig från sin bästa sida igår.
I morse var det tämligen kylslaget men solen visade sig och värmde.
En ung knubbsäl solade sig på favoritstenen.
I alla fall en berglärka visade upp sig innan den anslöt till en nervös flock med fler berglärkor och snösparvar.
Innan den drog vidare hördes den arttypiska visslingen.
Den hungriga bändelkorsnäbben ignorerade min närhet fullståndigt. Här sitter den en halvmeter över marken i en bergstall medan jag ligger på rygg strax under den.
Ibland tittade den ner på mig en kort stund varefter den fortsatte med att skala sin kotte.
Sedan flög den upp och hämtade en ny kotte. Man känner igen bändelkorsnäbben på de dubbla vita vingbanden.
Den uppgående månen vid Björkenäsbadet var ganska ljussvag och diffus.
Alltmedan den sakta steg blev den tydligare. Ett par sjöfåglar passerade månskivan.
Efter ytterligare 20 minuter tecknades månen mer skarpt och lysande mot den djupblå decemberhimlen.
Det var allt för i dag!