När du väljer papper för att skriva ut foton som ska hänga på väggen som konstverk, är det bra att tänka på vilket uttryck förmedla.
Här kommer några idéer och rekommendationer:
Att välja rätt papper beror alltså mycket på vilken känsla och stil du vill ha i slutresultatet. Om du är osäker kan det vara en bra idé att testa olika papperstyper med samma bild för att se vilket som ger det resultat du är ute efter.
Välj ett papper som förhöjer din bild
Hos Crimson kan du välja mellan två tekniker: fotografisk framkallning på ljuskänslig pappersbas och bläckstråleutskrift på papper. I detta avsnitt förklarar vi skillnaderna mellan de två teknikerna och du får tips om vad som bäst passar dina bilder.
Bläckstråleutskrifter görs med speciella skrivare som med hög precision sprutar små bläckdroppar på ett ytbehandlat papper. Fördelen med bläckstråletekniken är att det finns många kreativa pappersval att välja bland, till exempel olika struktur, tjocklek och ton på själva pappersbasen. Du kan välja mellan konstpapper som känns som ett akvarellpapper, eller slätt papper med olika glans – och till och med specialval som canvas. Gemensamt för alla bläckstrålepapper är att de är belagda med en speciell yta, så kallad “gesso”, som fungerar som en primer för att bläckstråledropparna ska fästa och inte flyta ut.
Ett fotografiskt papper liknar mer ett klassiskt fotopapper från den analoga tiden. Papperet är behandlat med en ljuskänslig ytbeläggning i flera lager som i fullständigt mörker exponeras med ljus. Denna process, som ibland även benämns “C-print”, påminner om när man förr belyste fotopapper med hjälp av en förstoringsapparat och sedan framkallade papperet i olika vätskor.
Numera görs detta med LED-ljus eller laser i en maskin. Därefter framkallas papperet med kemi i en speciell framkallningsmaskin. Ibland kallas lasertekniken för “Lambda”, och det innebär i korthet att papperet exponeras med tre olika laser: röd, grön och blå. Crimson använder Lambda-tekniken vilket ger en högre kvalitet än exponering med LED.
Fotografiskt papper kan exponeras i 200 DPI eller 400 DPI, varav det högre värdet innebär större detaljrikedom för bilder som innehåller många små detaljer. Då det tar längre tid att exponera 400 DPI är det lite dyrare att framställa en sådan bild.
En bläckstråleskrivare för storformat.
En bläckstråleskrivare applicerar olika stora bläckdroppar i mönster över pappersytan. Moderna skrivare ger möjlighet till högre kontrast, mjukare färgövergångar, djupare svärta och bättre detaljåtergivning i skuggpartier jämfört med fotopapper.
Det fotografiska papperet exponeras med ljus i en additiv färgblandning. Skillnaden i både substratet (papperet) som har flera färgskikt och hur bilden så att säga “landar” på papperet innebär att bilder på fotografiskt papper kan upplevas som övergripande mjukare i sin framtoning. Det har god färgåtergivning och exponeras med hög upplösning vilket ger hög detaljrikedom.
Både bläckstråleutskrift och fotografiskt papper ger slutresultat med mycket god kvalitet och valet är egentligen helt upp till tycke och smak. Därför kan det vara bra att tänka på hur olika motiv fungerar med olika materialval. En drömsk bild kan vinna på att presenteras på ett matt fotopapper som förstärker det mjuka uttrycket. Ett kontrastrik bild med många detaljer kan med fördel skrivas ut på ett blankt bläckstrålepapper. Porträtt med ett rikt tonomfång passar utmärkt på lite varmare pappersbas med slät yta. Och ett motiv som ska kännas som ett konstverk kan bli otroligt vackert på ett konstpapper med tydligt gräng (struktur). En tumregel är att blanka material i regel ger djupare svärta och upplevs ge mustigare färger.
Värt att tänka på är också hur många bilder du vill skriva ut och hur de ska presenteras. Om motiven får bestämma kanske du beställer med flera olika papper där var och en av bilderna blir som bäst. Men det kanske inte är bästa valet om du vill göra en utställning eller en tavelvägg med flera bilder intill varandra, då ytstruktur och pappersfärg kan variera såpass mycket mellan olika papper (och monteringar) att det inte ser sammanhållet ut.
Det matta papperet är ett bomullspapper för bläckstråle, det övre är ett matt fotopapper och det undre är ett metallic fotopapper.
Det är svårt att ange exakt hur länge en utskrift håller färgen, då det till stor del beror på hur utskriften förvaras eller visas upp. Mest påverkas färgen negativt av solljus som innehåller UV-strålning, vilken kan bleka färger men också att vissa papper som är behandlade med optiskt vitmedel kan gulna med åren. Pappersbasen påverkas också av rummets luftfuktighet och om det är stora temperaturskillnader.
Det säger sig själv att en utskrift håller längre inomhus än utomhus, men även inomhus kan du påverka bildens hållbarhet genom att låta bli att hänga den på en vägg som ofta får solljus. Fotografiskt papper kan också behandlas med UV-laminering som hindrar solens strålar från att bleka färgen.
Ett fotopapper är motståndskraftigt mot repor och skador på ytan – bilden är så att säga “inbränd” i papperet. För bläckstråletekniken appliceras bläcket på papperets yta, vilket gör det känsligare.
En bild på fotografiskt papper beräknas ha en livslängd på 40 år om den hänger i en inomhusmiljö, men betydligt längre om den förvaras i ett arkiv där den inte utsätts för solljus eller ändringar i temperatur eller luftfuktighet (t.ex på ett museum). Bläckstråleutskrifter har längre hållbarhet än fotografiskt papper under perfekta förhållanden.
Om du vill vara extra säker kan du rama in din bild (bläckstråleutskrift eller fotopapper) med ett speciellt högkvalitativt glas – så kallat museiglas – som är antireflexbehandlat och har ett extra skydd mot UV-strålning. Crimson erbjuder detta som tillval under benämningen “Artglass”.
Det finns fler papper att välja mellan i Prefix-tjänsten jämfört med i Poster. I listan nedan presenteras ett antal av de pappersalternativ som ingår i Prefix.
Ytvikt är ett sätt att beskriva ett pappers tjocklek och densitet. Visserligen beror tjockleken också på tillverkningsförfarandet, men det är ett bra jämförande mått för att få en känsla för hur papperet upplevs och beter sig när det hanteras, hängs på väggen eller monteras. Ytvikten anger vikten för ett ark med ytan 1 m². Som jämförelse till dessa utskriftspapepr kan du tänka på ett vanligt, tunt kopieringspapper som har en ytvikt på 80-100 g.