Annons

Varför använda mellanformat?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jo, men varför inte halvformat?

Jag har bara hört order crop-sensor om APS-C och Canons 1.6x.

Det viktigaste är väl att man förstår vad som menas?

Småformat eller fullformat är etablerade ord för 36x24 och det brukar vara referensen vid jämförelser.

Mellanformat är allt som är större. Nästan alla tillverkare använder olika storlekar. Hasselblads H6D-kameror har tom olika storlekar för samma hus beroende på val av bakstycke (50MPix eller 100MPix). När man pratar om mellanformat måste man alltid referera till kameramodell.

För mindre sensorer är t.ex. APS-C, M4/3, 1" osv etablerade namn, men Canon passar inte in och det vanligaste uttrycket jag hör är 1.6x cropsensor.

Nikonfolket använder DX och FX.

Problemet med halvformat är att, även om det finns en viss logik, är risken att få kommer att begripa vad du menar.
 
Då har du inte samma definition av crop som jag. Jag har alltid tolkat crop som när man har en sensor mindre än kamerasystemet gjordes för. Mellanformat är därmed inte crop men GFX är det.

Vi kallar fortfarande APS-C crop trots att det finns objektiv för APS-C.

Finns det någon definition?

Ni får nog sluta med att använda uttrycket crop. Vilket i sig betyder beskära på engelska och mer beskriver vad APS-C sensorn gjorde när det inte använde hela bildcirkeln som objektivet var gjort för. Sensorn beskar alltså bilden jämfört med vad objektivet hade gett om man använt film. Man tänkte i början alltså i filmtermer.
Nu fanns det även på filmtiden flera kameror som hade använde hälften av Leicas ursprungliga 24X36 mm. Canon dial och en hel del andra och brukade benämnas halvformat vilket det ju är med sina 18X24 mm.
Fast det har ju också funnits kameror som Hasselblad XPan som hade möjlighet till ett bildformat som var mycket större men trots det använde 135 film. Fast alla dessa format brukar benämnas småbilsformat av historiska skäl.

Mellanformat använde 120 film och brukade kallas mellanformat. Fast även här har det funnits en mängd olika varianter. Pentax körde med 6X7 vilket jag har för mig att även Fuji gjorde. Hasselblad hade genom åren lite olika varianter. Formatet 6X6 var det många inklusive Hasselblad som körde. Fast det har också funnits 70 mm bred film till Hasselblad och en del andra märken. Ett vanligt format var med tiden 60X45 mm där man fick ort fler bilder per rulle vilket gjorde det billigare.
En del andra format som förekommit är 60X90 och 60x170 mm för panorera. Så om GFX är crop så är väl alla andra också det som är mindre än 60X170.

Logiken håller helt enkelt inte. Det har aldrig funnits något som hetat fullformat inom mellanformat.
Sedan har vi förstås storformat också. Det är samma här som inom mellanformat. Storformat benämns kameror med ett negativformat som är större än cirka 10 x 13 cm. Någon övre gräns finns egentligen inte.
På Leica museet i Wien som har mycket mer än bara Leica finns exempel på en hel del udda kameror som funnits genom tiderna.

Här ett exempel från länge sedan. http://robroy.dyndns.info/lawrence/mammoth.html

Så vad är egentligen Fullformat som tillkom som en term innan vi hade sensorer som var överkomliga i 24x36 som är småbilsformat.

Fuji kallar inte GFX för mellanformat utan de benämner det just för G-format.
Vi bör nog överhuvudtaget sluta prata om cropformat.
En Fuji APS-C (vilket också varierar lite) kamera är knappast en cropkamera för den har objektiv gjorda för det format. Så var kommer beskärningen in?

Småbildsformat är på samma sätt inte en croppad kamera i förhållande till mellanformat. Om den är det så vilket format bland alla som finns inom mellanformat skall vi då välja att kalla fullformat.

Vi borde sätta namn på olika sensorer utifrån deras storlek om det skall bli någon ordning på det hela.
 

Bilagor

  • _ALM0616.jpg
    _ALM0616.jpg
    40.3 KB · Visningar: 26
  • _ALM0635.jpg
    _ALM0635.jpg
    75.7 KB · Visningar: 19
Ni får nog sluta med att använda uttrycket crop. Vilket i sig betyder beskära på engelska och mer beskriver vad APS-C sensorn gjorde när det inte använde hela bildcirkeln som objektivet var gjort för. Sensorn beskar alltså bilden jämfört med vad objektivet hade gett om man använt film. Man tänkte i början alltså i filmtermer.
Nu fanns det även på filmtiden flera kameror som hade använde hälften av Leicas ursprungliga 24X36 mm. Canon dial och en hel del andra och brukade benämnas halvformat vilket det ju är med sina 18X24 mm.
Fast det har ju också funnits kameror som Hasselblad XPan som hade möjlighet till ett bildformat som var mycket större men trots det använde 135 film. Fast alla dessa format brukar benämnas småbilsformat av historiska skäl.

Mellanformat använde 120 film och brukade kallas mellanformat. Fast även här har det funnits en mängd olika varianter. Pentax körde med 6X7 vilket jag har för mig att även Fuji gjorde. Hasselblad hade genom åren lite olika varianter. Formatet 6X6 var det många inklusive Hasselblad som körde. Fast det har också funnits 70 mm bred film till Hasselblad och en del andra märken. Ett vanligt format var med tiden 60X45 mm där man fick ort fler bilder per rulle vilket gjorde det billigare.
En del andra format som förekommit är 60X90 och 60x170 mm för panorera. Så om GFX är crop så är väl alla andra också det som är mindre än 60X170.

Logiken håller helt enkelt inte. Det har aldrig funnits något som hetat fullformat inom mellanformat.
Sedan har vi förstås storformat också. Det är samma här som inom mellanformat. Storformat benämns kameror med ett negativformat som är större än cirka 10 x 13 cm. Någon övre gräns finns egentligen inte.
På Leica museet i Wien som har mycket mer än bara Leica finns exempel på en hel del udda kameror som funnits genom tiderna.

Här ett exempel från länge sedan. http://robroy.dyndns.info/lawrence/mammoth.html

Så vad är egentligen Fullformat som tillkom som en term innan vi hade sensorer som var överkomliga i 24x36 som är småbilsformat.

Fuji kallar inte GFX för mellanformat utan de benämner det just för G-format.
Vi bör nog överhuvudtaget sluta prata om cropformat.
En Fuji APS-C (vilket också varierar lite) kamera är knappast en cropkamera för den har objektiv gjorda för det format. Så var kommer beskärningen in?

Småbildsformat är på samma sätt inte en croppad kamera i förhållande till mellanformat. Om den är det så vilket format bland alla som finns inom mellanformat skall vi då välja att kalla fullformat.

Vi borde sätta namn på olika sensorer utifrån deras storlek om det skall bli någon ordning på det hela.

Kan enbart instämma i det du säger. Bra historisk tillbakablick och sammanhang också. Tack!
 
Den definition jag uppfattat säger att det beror på om det digitala formatet överrensstämmer med det analoga formatet eller inte. Alltså täcker sensorn hela negformatet (full frame) eller inte.

Vissa mellanformat blir därför inte full frame eftersom de är beskurna jämfört med analogt.
Den definitionen är inte heltäckande (även om den fungerar för vissa kameror). T.ex. så är objektiven till Fujifilms G-format knappast gjorda för något av de klassiska mellanformaten så jag tycker att det är tveksamt om GFX-systemet ska kallas för "beskuret mellanformat". Varför helt enkelt inte kalla det för G-format?

Definitioner som löst växer fram är sällan perfekta. Man kan undra över det logiska i att kalla digitalt APS-C för APS-C, en del andra säger halvformat ...
Ja, och de "halvformat" som finns är inte heller samma. De flesta har en beskärningsfaktor mot småbild på 1.5 medan åtminstone ett har 1.6. Jag känner f.ö. inte till något digitalt format som har exakt samma dimensioner som vare sig APS-C eller klassiskt halvformat.
 
C i APS-C betyder väl Crop och kom från de APS-kameror där man kunde välja H, C eller W.
C betyder "Classic".

Det fanns (för APS är väl heldött numera?) Tre APS-format:

  1. H: "High definition"
  2. C: "Classic"
  3. P: "Panoramic"
Själva filmrutan hade sidoförhållandet 16:9 och H-formatet utnyttjade hela ytan (som jag inte minns exakt hur stor den var). C- och P-formaten skapade genom att beskära filmrutan. C-formatet hade sidoförhållandet 3:2 varför det kallades "classic".
 
Division med en nämnare mindre än ett finns inte!
Det finns inga negativa tal!
För att inte tala om imaginära tal. Det måste ju bara vara ett påhitt!

:) :) :)

Det var inte det jag beskrev. Det kan kallas knappast kallas cropfaktor eller beskärningsfaktor fritt översatt om det man jämför med blir mindre än 1.

Det är ju lika dumt som kalla god mat för skitgod.

Tycker också det bör finnas en faktor så man kan jämföra olika sensorformat. När jag fotade en hel del med Hasselblads olika kameror och med olika bakstycken fick jag alltid leta efter vad omräkningsfaktorn var mot FF för att förstå hur objektiven till H-kameran skulle fungera.
Har inget emot att man utgår från ett format som t.ex. 24x#& mm och ställa alla andra format i relation till det. Fast kalla det för guds skull inte beskärningsfaktor. Eller crop.

Inte kallar du det väl beskära när du lägger ihop två bilder i photoshop till ett panorama?
 
Tycker också det bör finnas en faktor så man kan jämföra olika sensorformat. När jag fotade en hel del med Hasselblads olika kameror och med olika bakstycken fick jag alltid leta efter vad omräkningsfaktorn var mot FF för att förstå hur objektiven till H-kameran skulle fungera.
Det är en vanesak. För den som fotograferar ofta med ett visst format sitter brännviddernas beteende i ryggmärgen. Själv började jag fotografera med mellanformat (6x6cm; eller, om man ska vara riktigt noga 56x56mm) och hade inga problem med att förstå att min kameras objektiv med brännvidden 75mm var ett normalobjektiv, helt enkelt för att jag inte hade någon annan referensram.
 
Det är en vanesak. För den som fotograferar ofta med ett visst format sitter brännviddernas beteende i ryggmärgen. Själv började jag fotografera med mellanformat (6x6cm; eller, om man ska vara riktigt noga 56x56mm) och hade inga problem med att förstå att min kameras objektiv med brännvidden 75mm var ett normalobjektiv, helt enkelt för att jag inte hade någon annan referensram.

Det var begreppet crop eller beskärning på svenska som jag vände mig emot. Crop betyder just att man gör något mindre. Att man använder den termen för något som är större blir ju helt galet.

Kalla det gärna omräkningsfaktor så använder vi svenskan på ett logiskt sätt.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar