fredriklindstrom skrev:
Men da.. Jag haller med om att objektivens bildyta ar och maste vara storre and t.ex. Nikon's DX och Canon's EF-S. Sa dar har du ju argumentent att mindre och lattare objektiv for APS-C bortgjort.
Men du har fortfarande inte sagt nagot om vad som hander nar du flyttar sensor utan for mittlaget, da du nyttjar samre delar av objektivet, precis som du pastar hander vid IS.
Snälla du, jag skrev ju ett jättelångt inlägg om det där. Har du verkligen inte läst det? Men okej, då skriver jag om det en tredje gång då.
Storleken har mycket med brännvidden att göra. För att få samma bildvinkel som 200mm på 35mm så räcker det med 135mm på APS-C, och ett 135 är ju mindre än ett 200. Så du vinner i storlek på tele för objektiven blir mindre för samma bildvinkel eftersom brännvidderna är kortare.
På vidvinkel så har du en mindre bildcirkel än på tele, därför att sensorn inte behöver röra sig lika mycket och då behöver inte lika mycket marginal.
Bildcirkeln är fast, så det uppstår inget centreringsproblem. I ett IS objektiv är bildcirkeln i själva objektivet i rörelse. Du fokuserar om bildcirkeln, som i ett objektiv är i en rätt smal stråle, och kompenserar för skakningen och sedan fokuserar du tillbaks till mittlinjen igen. Du flyttar åt sidan, låter den flyttas åt sidan och sedan åka tillbaka igen. Du gör alltså två rörelser. Det är som det berömda älgtestet som fällde Mercedes A-klass. Först en sväng åt sidan och sen en sväng tillbaks.
Du har en fast optisk linje genom hela objektivet med Pentax lösning. Sensorn flyttar sig, alltså målet för ljuset. Det sker inte två flyttningar, ljuset fokuseras inte om två gånger via fokuseringselement (och vi vet ju att ju fler optiska element desto större potential till fel)
För att ge Canon IS en form av grafisk modell...
-> ljus -<!>- rörliga linselement -<!> ljus mål.
! = omfokusering.
Pentax lösning
Ljus -> rörlig sensor.
Du slipper de fasta omfokuseringslinserna och de optiska fel som kan inträffa där. Det är mycket enklare och objektiven blir billigare. Det är som en direktkopplad förstärkare.
Vi kan jämföra Canons lösning som en förstärkare med tonkontroller och Pentax som en förstärkare utan tonkontroller, signalen går mer direkt.
Bildcirkeln projiceras på en yta som är större än sensorn. Objektiven är konstruerade med marginal, som jag redan har skrivit.
I och med att bilden är större än vad sensorn använder, så rör sig sensorn inom ett center som är större. Det kan inte bli en centreringseffekt eftersom cirkeln är större än sensorn! Sensorn rör sig inuti centrum! Centrumet är större, centrumets kanter hamnar utanför sensorns rörelseområde.
Med Canons IS lösning så rör sig hela ljuset, allt flyttas, hela paketet.
Med Pentax lösning så nyttjar sensorn det bästa av objektivet, för den är mindre än hela ljuspaketet som kommer genom objektivet.
Objektiven är anpassade för ett större format än sensorn är. Vilket gör att det inte sker en kvalitetsförsämring. Visst faller kanterna, men kanterna ligger ju en bra bit utanför sensorn.
Som jag skrev - du kan likna det vid att använda ett 35mm objektiv på en APS-C sensor. Sensorn i sitt centerläge använder den mittersta delen av objektivets bildcirkel, den kapar kanterna som normalt sett faller. APS-C sensorn använder därför bästa biten av objektivet för 35mm. Precis så är det med DA optiken också. De är gjorda med marginal.
Hälsar
R