Ja, när det t.o.m. finns snabbvisningsläge i streamingtjänsterna så att man beta av en långfilm på halva tiden, då förstår man läget. Men undrar vad poängen är. Att se en film är avkoppling och njutning. Varför vill man göra den så kort som möjligt?
Är det bara en bock att pricka av och meddela på sociala medier att: ”ja den har jag också sett - såklart. Jag är mannen som hinner med allt!”
Det är kanske inte egentligen förmågan att läsa långt vi har tappat. Det är förmågan att koncentrerats oss på en sak i taget som fattas. Vi ska hinna med så mycket som möjligt på den tillgängliga tid vi har här på jorden.
Kanske också därför som systemkameran hamnar lite i skymundan. Med mobilen ständigt redo och ständigt uppkopplad har vi både fotograferat, lagt på filter och publicerat innan systemkamerafotografen valt perspektiv för bilden han vill ta.
Även personer i mycket hög ställning är ivriga att tweeta något om någon så fort de får chansen. Hellre än att tänka efter och skriva något ordentligt hasplar de ur dig saker som de sedan får göra avbön för.
Meningsbyggnad, stavning och syftning är något som dagens journalister verkar ha väldigt svårt för. Helt obegripliga rubriker och meningar dyker upp i de stora tidningarna varje dag. Det är viktigare att det går fort än att det blir bra.
