Photocon
Aktiv medlem
Njaeh! Det beror på helt och hållet på vem man är. Har man ett etablerat namn och fokuserar på det bortre sä blir man betraktad som konstnär eller som fotograf med socialt budskap.
Under min aktiva tid i Fotograficentrum fick vi ta hand om Hans Hammarskjölds dokumentära bilder och göra en utställning i Konsthallen. Samtidigt skulle vi passa på att profilera Ljungbys avd av FC och hade en vägg med alster från de egna medlemmarna.
På rent jäkelskap satte vi på den väggen en bild som min då 4-åriga dotter tagit med en fixfokuskamera. Den var tagen in i en gränd vid ett Stockholmsbesök och bilden visade en gränd med en gammal fotboll till vänster och i övrigt tom förutom ett fönster på vid gavel. Skakningsoskärpa naturligtvis.
Kopierade upp den med en karaktäristisk svart ram för att ange att bilden var obeskuren och kartongmonterade den. På en lapp under bilden satte vi bara initialerna H.C-B.
Många besökare undrade vad det var för "skräp" .
"Hört talas om Henri Cartier-Bresson?" svarade vi med en motfråga.
-har ni verkligen fått låna en kopia, undrade då besökarna.
"Ja, sa vi. (För kopian var lånad av min dotter så vi slapp ljuga).
Genast blev den lilla bilden geniförklarad. En lokal konstnär stod t o m och pratade om hur frånvaron av djup i bilden betonade ensligheten och att den gamla fotbollen var en symbol för ensamheten samtidigt som det öppna fönstret påvisade hoppet att det det fanns en väg in eller ut till själens innersta väsen.
Det förekom andr tolkningar. Men bilden blev oerhört uppmärksammad. (Vi plockade ned den på utställningens tredje dag)
Vad säger det om hur bilder ska bedömas och tolkas? Som vanligt ligger allt i betraktarens ögon, men vad jag anser om folk som hånat bilden för att sedan geniförklara den bara för det antyds att en berömd fotograf ligger bakom bilden lämpar sig knappast för att skrivas här.
Fast Hammarskjölds bilder var otroligt bra.
