Hur bli framtiden för fotografin?

[Bengf]

Det tog många år av lanseringar innan konsumenterna insåg att läsplattor (paddor) var något att ha. Men plötsligt hände det.

Glasögon för syns skull (i flera bemärkelser) används i mycket stor utsträckning i världen. Vi får väl se när tekniken hinner ikapp så att vanliga glasögon och solglasögon också dubblerar som informations- och bildvisare kan bli produkter för allmänheten.

Fans det inte röntgen glasögon i hobby katalogen

 

[fotobollfoto]

I USA öppnade man flera 3D biografer när det begavs sig, men folk mådde illa och vinglade ut på gatan om jag mins helt rätt, det var ju inte så länge sedan, man trummade på riktigt i reklamen för 3D i platt teven också.

Även SVT provade en gång för länge sedan med de gamla 3D-rullarna. Svensson satt hemma i soffan med tvåfärgade glasögon av papp framför ögonen

För några år sedan såg jag Disneys Trassel på bio med mina barn. I 3D. Mycket häftigt. I salongen sitter barn och försöker fånga asiatiska lyktor som upplevs sväva precis framför näsan på dem.

3D i platt-tv:n ger en avsevärt mycket bättre upplevelse av fotbollsmatcher. Plötsligt ser man vilken riktning en boll i luften har. Det är synd att denna fluga inte fastnade och spred sig.

På några ställen i landet finns 5D-biografer där förutom tredimensionell bild åskådarna också utsätts för vinddrag och vattenstänk samt rörelser i fotöljerna.

Stereo-bilder har sin plats i historien och nutiden.

Fotografi är dock i mina tankar konsten att omsätta en flerdimensionell värld till en bild i två dimensioner utan att tappa känslan. Även i framtiden.

 

[Bengf]

Även SVT provade en gång för länge sedan med de gamla 3D-rullarna. Svensson satt hemma i soffan med tvåfärgade glasögon av papp framför ögonen

För några år sedan såg jag Disneys Trassel på bio med mina barn. I 3D. Mycket häftigt. I salongen sitter barn och försöker fånga asiatiska lyktor som upplevs sväva precis framför näsan på dem.

3D i platt-tv:n ger en avsevärt mycket bättre upplevelse av fotbollsmatcher. Plötsligt ser man vilken riktning en boll i luften har. Det är synd att denna fluga inte fastnade och spred sig.

På några ställen i landet finns 5D-biografer där förutom tredimensionell bild åskådarna också utsätts för vinddrag och vattenstänk samt rörelser i fotöljerna.

Stereo-bilder har sin plats i historien och nutiden.

Fotografi är dock i mina tankar konsten att omsätta en flerdimensionell värld till en bild i två dimensioner utan att tappa känslan. Även i framtiden.

Tror det var på Liseberg jag stod och gungade framför en böjd jätteskärm med kortfilmer, var väl en myriad av småprojektorer eller något liknande som skapade bilder. Katastroffilmen Jordbävningen var det någon biograf som man hade monterat vibration i stolarna, och vid någon film fick man luktkort att skrapa fram dofter, så nog har man försökt att få till det. En gång var man lycklig över att bara titta på den klassiska testbilden i TV, Olle Björklund var på allas läppar med aktuellt.

 

[Ventures]

Nu har jag inga direkta belägg för detta, utan det är mer en generell känsla med grund i hur vi behöver tänka inom alla områden framöver: Jag tror att fotografiets framtid helt kommer vila i miljövänliga lösningar och att vi kommer prioritera långsiktighet och hållbarhet. Kameror som ska hålla längre, men där man gör uppdateringar i mjukvara mer än i hårdvara. Och att den fotografiska verksamheten kommer innehålla mer resa i upplevelser där man bor och står än att förflytta oss globalt.

Hittills har marknaden inte varit mogen för återbruk samtidigt som tillverkarna varit ovilliga. För drygt 10 år sedan diskuterades modulära mobiltelefoner där hårdvaran kunde bytas modulvis när nya innovationer dök upp. Eftersom telefonernas yttre förändrats så mycket hade det så här i efterhand inte varit möjligt.
Jag hade gärna behållit gamla kamerahus om det gått att byta sensor och t.ex autofokus efterhand. Resten av kameran var ju minst lika bra som de nya kamerorna.
Det krävs ett rejält tryck från konsumenterna, lagstiftning eller liknande tror jag innan det blir verklighet. Idag tjänar tillverkarna mer på att sälja nya produkter än att uppgradera gamla. Miljön tjänar inte på det.

 

[PMD]

(Påmindes just nu om marchmallow-test som görs för att utröna vår förmåga till självbehärskning. Barn får välja mellan en marshmallows nu direkt, eller två om en stund. Väldigt många väljer att ta den enda på direkten).

Det testar också förmågan att resonera om tid. Kanske främst det.

Den digitala tekniken är dock ett stort steg i en önskad riktning. Inte bara uppdatering av utrustning sker i mjukvara. Även bildframställningen sker utan onödig resursförbrukning och utan onödiga utsläpp av farliga kemikalier.

Jag undrar om kemisk fotografering eller digital fotografering ger minst miljöbelastning om man gör en livscykelanalys.

 

[PMD]

På några ställen i landet finns 5D-biografer där förutom tredimensionell bild åskådarna också utsätts för vinddrag och vattenstänk samt rörelser i fotöljerna.

Glöm inte Smell-O-Vision och AromaRama! (Jo, förresten gör det. )

 

[Ventures]

Jag undrar om kemisk fotografering eller digital fotografering ger minst miljöbelastning om man gör en livscykelanalys.

Det är få om någon analog kamera som tagit 100 000 bilder eller ens 50 000. Det skulle resultera i 2700 rullar film att framkalla, dvs åtskilliga mängder kemikalier.
Å andra sidan är majoriteten av digitala bilder "onödiga" och de flesta analoga kamerorna tog högst något hundratal rullar under sin användningstid eftersom användarna tänkte på kostnaden.
Utslaget per bild vinner digitala kameran med hästlängder.

 

[PMD]

Hur länge en kamera används spelar också roll om man gör en livscykelanalys. Då räknar man in miljöbelastning vid tillverkning, distribution, skrotning, mm.

Eventuellt bör man räkna in bildbehandlingsdatorers miljöbelastning också, men det finns antagligen rätt få sådana som inte används även till annat, så det blir en svår beräkning.

 

[Ventures]

Hur länge en kamera används spelar också roll om man gör en livscykelanalys. Då räknar man in miljöbelastning vid tillverkning, distribution, skrotning, mm.

Eventuellt bör man räkna in bildbehandlingsdatorers miljöbelastning också, men det finns antagligen rätt få sådana som inte används även till annat, så det blir en svår beräkning.

Räknar man livscykeln över tid blir det också svårare då elektroniken åldras snabbare än mekaniken. En Rolleiflex som är 70 år funkar troligen alika bra idag medan en 20 år gammal digitalkamera kanske inte går att få igång.
Utan digitalfoto hade det fortfarande stått en framkallningsmaskin i vart och vartannat kvarter.

 

[srojoh]

För att fortsätta utveckla tankegångarna kring hur framtiden kommer se ut för fotografin, så väljer jag att starta en ny forumtråd. Börjar med att dela en del av ett citat från Sten-Åke Sändh från tråden "Forumet på tomgång". Är jag på utdöende, är vi fotografer på utdöende?

Hur ser framtiden ut? Vilka "kameror" använder vi om 10 år, om 20 år, om 50 år?

Kommer det analoga finnas kvar? Hur kommer det digitala se ut?

Kom intresset för den fotografiska bilden minska? Eller kommer vi kunna referera till dagens fotografier som vi refererar till bildkonsten från Medeltiden? Kommer Fotosidan finnas kvar om 10 år eller 20 år? Kommer Facebook eller Instagram finnas kvar? Hur kommer vi visa fram våra bilder i framtiden?

Kommer det finnas några tidningar som publicerar fotografernas bilder? Kommer det ges ut böcker med fotografier? Hur kommer vi förhålla oss till pappersindustrin överlag, med tanke på att det kostar oss rätt mycket skog. Skog som vår planet behöver för att kunna ta hand om bland annat all den koldioxid vi släpper ut?

Det fritt fram för sagolikt positiva tankegångar, likväl som hopplöst negativa och dystopiska.

Ja det är frågan verkligen. Kommer ihåg när jag började fotografera. Det var en Minolta SR-T 101, med dels ett 50 mm Rokkor objektiv och ett dito 4,5/300 mm. Körde mest med Fujifilm på 100 asa och i svartvitt TRi- X och jobbade i mörkrum. Kom ihåg när man hade månadsmöte i fotoklubben och kollade på bilder på en duk. Roligt och läraktigt. Men det var inte billigt. När man var på semester och smällde av en 5-6 rullar diafilm, så fick man verkligen tänka till innan man knäppte av. Nu är det digitalt och man behöver inte längre tänka på det. Men utvecklingen rusar iväg. De första digitalkamerorna var på ca 3 mb och hade skiftande kvalitet, bara några år sedan är det uppe i det 10 dubbla. Det är väl också det att få ut sina bilder. Facebook Instagram eller en egen hemsida. Utrustnings kvalitet och vikt följer varandra en hel del. Drömmen är att ha ett objektiv på typ 12-500 mm med en ljusstyrka på 2,8. Men då fick man ha en säckkärra med sej. Men vad som finns framåt, det vet i gudarna.