Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur bli framtiden för fotografin?

Produkter
(logga in för att koppla)
Nu mals detta om datorer som värsta filterbråket (filter eller inte).

Något som jag länge undrat över är varför inte 3D slagit igenom mer. Det har ju funnits 3D-bilder i säkert över 100 år men bara som en obskyr sidogenre till det vanliga fotot. Idag finns VR-glasögon, som borde kunna bli lättare och billigare, istället för forntidens stereoskop.
När jag var liten hade vi en
Viewmaster med några bildskivor från Disney. Det var fantastiskt men med lite begränsat utbud.

Det finns massor med stereokameror för film från 50-talet. Digitala stereokameror har jag knappt sett. När kommer de?

Även video med stereobild borde gå att göra bättre. Särskilt i tider när man inte kan resa som vanligt kan man ju befinna sig på andra platser med VR-teknik.
Jag minns första videokameran med stereoljud. När man sedan tittade på filmen hemma så var det nästan som att befinna sig i Bangkoks gytter eller var man nu hade filmat någonstans - förutom att bilden var i 2D.

Mera 3D i framtiden!
 
Givetvis handlar det om både dig och mig, och om många andra.

Det är upp till var och en av oss att bevara våra bilder inför framtiden om vi vill ha dem bevarade. Vem ska annars göra det?

Nä det handlar inte om mig för jag kommer inte vara en del av försumligheten och säkert inte du heller men många andra kommer vara det av inkompetens, brist på intresse, aningslöshet eller bara p.g.a. olyckliga omständigheter som exv. en alldeles för tidig och oväntad död. Det är de jag har talat om som viktiga grupper för hur det faktiskt kommer gå med bevarandet. Det kommer även i stor utsträckning handla om hur minnesinstitutionerna kommer sköta sitt jobb och om det offentligas förmåga att ta detta på allvar och trygga långtidslagringen av arvet med en förutseende och stabil långsiktig finansiering.

Man kan även göra som en fotokompis till mig som kanske inte har så många år kvar och ta och publicera sina bilder på Wiki Commons och andra ställen av vikt som har en långsiktig förvaltnibgshorisont.

Till slut så tror jag faktiskt det ska sägas att om inte den enskilde fotografen tar sina egna bilder på allvar så kommer inga andra heller att göra det. Bevarande av digitala bilder och texter kommer i slutänden kräva aktiva handlingar och en aktiv uthållig förvaltning. Det som inte hanteras efter dessa principer kommer nog i allmänhet att rätt snabbt försvinna.
 
Apropå betalsystem.

En gång för kanske tjugofem år sedan stannade nätverket på vår lokala Konsum i Huddinge. Kassamaskinerna gick inte att använda. Någon alternativ metod fanns inte fast de flesta hade kontanter i plånboken.
Stoppet varade i kanske trettio minuter. Personalen delade ut glass till oss som stod i kö för att vi skulle bevara humöret. Man stängde också ingångarna så att inte fler skulle komma in i butiken.

En liknande, men inte helt lika, situation hände i Hemse på Gotland för två år sedan. Ett strömavbrott slog ut alla butikernas kassasystem. Men eftersom alla har Swish så blev det aldrig stopp i kassan ändå. Mobiltelefoner går på batteri, och mobilmaster har batteribackup för ganska många timmar. Den som klarade sig utan kassakvitto fick handla. Kassörskan noterade belopp och förberedde för efterregistrering.

Genom att tillhandahålla flera parallella system så blir det lite robustare.

För ett antal år sedan under en utlandsresa handlade jag med kort. Mottagaren hade ingen uppkoppling, eller ens någon terminal. Han hade en bunt kreditkortsslippar. Han la mitt kort på bordet, la en slip ovanpå, och gnuggade sedan med blyertspenna över de upphöjda bokstäverna. Sedan fyllde han i beloppet för hand, och jag fick signera.
Svårare än så är det faktiskt inte att ha ett robust betalsystem.

Telefonerna lade ju också av för folk i både Vaxholm och Roslagen. Inte ens telestationerna klarade sig. Den reservlina vi hade i Vaxholm visade sig inte klara uppstartslasten. Strömmen kom och gick direkt igen när de försökte få upp det igen. Huvudledningen brann tydligen av då några stora träd kvaddat dem då det blev kortis.

I delar av Norrtälje Kommun tog det två veckor.

Korta avbrott verkar elbolagen inte ens anse vara avbrott. Det vi såg på EON:s site avspeglade inte den verklighet vi levde i då. Ett stort problem var att vi inte hade en aning om vad som skulle hända. Vi fick ingen info. Så här efteråt tycker jag Alfrida var en bra fullskalesimulering - felet var bara att den gjordes IRL.

Den metod du använde på semestern drabbade mig ovetandes då mitt kort skimmades på en krog som drevs av italiensk maffia i Nungwi på Zanzibar. De tog mina kortsiffror och riggade ett spel på Ladbrookes och tömde kortet på 16 000. Så nu på resor står mina kort snöpta till Sverige och alla häkla "blipp" är avstängda. Jag fick dock tillbaka pengarna från Norea efter några veckor. Jag skrapar också alltid bort CIV-koderna på mina kort av samma skäl.
 
Senast ändrad:
Till slut så tror jag faktiskt det ska sägas att om inte den enskilde fotografen tar sina egna bilder på allvar så kommer inga andra heller att göra det.

Absolut, men vad är problemet med detta?

Vi är på intet sätt beroende av andra personers "bildskatter". Om jag avled idag och mina arvingar slängde mina datorer och backupdiskar på tippen och avslutade mina molnlagringstjänster, vem skulle bry sig?

Nu har ju inte alla fotografer samma låga nivå som jag och jag utgår ifrån att den som anser sig ha ett bildarkiv som har allmänintresse även långt i framtiden vidtagit åtgärder för att föra det vidare.


Bevarande av digitala bilder och texter kommer i slutänden kräva aktiva handlingar och en aktiv uthållig förvaltning. Det som inte hanteras efter dessa principer kommer nog i allmänhet att rätt snabbt försvinna.

Det är ingen större skillnad idag mot tidigare. Det krävdes att någon tog hand om skokartongen med negativ för att den skulle föras vidare till eftervärlden.

Jag tror det är betydligt enklare att förvalta ett digitalt arkiv än ett analogt. Att skydda digitala filer mot t ex brand och stöld är enkelt och billigt. Fysiska original kräver mer.
 
Absolut, men vad är problemet med detta?

Vi är på intet sätt beroende av andra personers "bildskatter". Om jag avled idag och mina arvingar slängde mina datorer och backupdiskar på tippen och avslutade mina molnlagringstjänster, vem skulle bry sig?

Nu har ju inte alla fotografer samma låga nivå som jag och jag utgår ifrån att den som anser sig ha ett bildarkiv som har allmänintresse även långt i framtiden vidtagit åtgärder för att föra det vidare.

Problemet är att ingen idag vet exakt vilka bilder - som om de vore tillgängliga - skulle ses om ovärderliga tidsdokument om 75, 100 eller 150 år. Det beror ju på vad som ligger mellan oss och framtiden...


Det är ingen större skillnad idag mot tidigare. Det krävdes att någon tog hand om skokartongen med negativ för att den skulle föras vidare till eftervärlden.

Sant - men i det fallet räcker det med att "ta hand om" innebär att kartongen stuvas undan någonstans inomhus sedan gör det inget om det går 100 år innan den plockas fram igen.

Jag säger absolut inte att man inte ska använda den digitala tekniken med alla dess fördelar både vad gäller själva bildskapandet och möjligheten att göra bilder tillgängliga. Personligen har jag inte längtat tillbaka till mörkrummet ens fem minuter sedan första gången jag lade händerna på en digitalkamera med tillhörande printer och programvara. Men - man måste vara medveten om och förhålla sig till de egenskaper som ligger i andra vågskålen.
 
Nu mals detta om datorer som värsta filterbråket (filter eller inte).

Något som jag länge undrat över är varför inte 3D slagit igenom mer. Det har ju funnits 3D-bilder i säkert över 100 år men bara som en obskyr sidogenre till det vanliga fotot. Idag finns VR-glasögon, som borde kunna bli lättare och billigare, istället för forntidens stereoskop.
När jag var liten hade vi en
Viewmaster med några bildskivor från Disney. Det var fantastiskt men med lite begränsat utbud.

Det finns massor med stereokameror för film från 50-talet. Digitala stereokameror har jag knappt sett. När kommer de?

Även video med stereobild borde gå att göra bättre. Särskilt i tider när man inte kan resa som vanligt kan man ju befinna sig på andra platser med VR-teknik.
Jag minns första videokameran med stereoljud. När man sedan tittade på filmen hemma så var det nästan som att befinna sig i Bangkoks gytter eller var man nu hade filmat någonstans - förutom att bilden var i 2D.

Mera 3D i framtiden!

Kanske för krånglig i förhållande till vad det skulle tillföra om man ser till en bredare användning?
 
[...KLIPP...]

Men jag har verkligt svårt att tro på att exv. Flickr skulle förvalta en massa bilder ingen betalar för gratis. De som idag bjuder på gratis lagring, vilken är deras agenda? Köper man sig bara marknad för framtiden eller vad? .... och hur smidigt är det att migrera om man lagt upp säg 35 000 bilder som en jag känner har på Flickr om de beslutar höja priserna ordentligt.

Någon betalar deras omkostnader för serverkapacitet, nätkapacitet och personalens löner. Nu har jag inte tjänsten själv men en snabb koll verkar säga annonser och att sälja Pro-versionen. Vad gäller ansvar har jag inte grävt allt för djupt i den nödårslånga avtalstexten men detta citat från avsnittet om "Pro" varianten talar väl för sig själv...

Flickr reserves the right at any time, at its sole discretion and without notice, to suspend, modify, discontinue or permanently cancel the Flickr Pro Services or any portions thereof, including the Subscription Plans and any policies, features and terms applicable thereto. If the Flickr Pro Services, or any part thereof, to which you subscribe are permanently discontinued or canceled by Flickr, your Subscription will terminate, and we will have no further liability to you. You acknowledge that the Flickr Pro Services may be interrupted from time to time, with or without notice, for maintenance, upgrades, system updates or in the event of equipment failure or for any other foreseeable or non-foreseeable cause.

SMUGMUG WILL HAVE NO LIABILITY TO YOU FOR ANY INTERRUPTION, SUSPENSION, DISCONTINUANCE OR UNAVAILABILITY OF THE FLICKR PRO SERVICES FOR ANY REASON, OR FOR ANY LOSS OR INABILITY TO ACCESS ANY MEDIA OR MATERIALS ON THE SERVICES.
 
För ett antal år sedan under en utlandsresa handlade jag med kort. Mottagaren hade ingen uppkoppling, eller ens någon terminal. Han hade en bunt kreditkortsslippar. Han la mitt kort på bordet, la en slip ovanpå, och gnuggade sedan med blyertspenna över de upphöjda bokstäverna. Sedan fyllde han i beloppet för hand, och jag fick signera.
Svårare än så är det faktiskt inte att ha ett robust betalsystem.
Det där var standardmetoden för kortbetalning i kortens barndom, fast då hade man speciella grunkor som man la kort och slip (stor som ett inbetalningskort och flera lager med karbonpapper mellan) på och drog grunkans inbyggda gnuggmoj över alltihopa. "Card destructor" brukade grunkorna kallas ibland ...
 
Problemet är att ingen idag vet exakt vilka bilder - som om de vore tillgängliga - skulle ses om ovärderliga tidsdokument om 75, 100 eller 150 år. Det beror ju på vad som ligger mellan oss och framtiden...

Den problematiken är den samma oavsett analogt och digitalt. Fördelen vi har idag är att mängden bilder är enormt så lite "svinn" spelare ingen som helst roll ur dokumentär synvinkel.


Sant - men i det fallet räcker det med att "ta hand om" innebär att kartongen stuvas undan någonstans inomhus sedan gör det inget om det går 100 år innan den plockas fram igen.

Absolut, men likväl finns en risk för att negativ i en skokartong försvinner eller förstörs. Det är inte riskfri lagring. Jag tror inte andelen bilder som överlever 100 år skiljer så mycket mellan analogt och digitalt. Däremot kommer förstås antalet digitala bilder som lever vidare vara tusenfalt fler.


Men - man måste vara medveten om och förhålla sig till de egenskaper som ligger i andra vågskålen.

Helt enig.
 
Nä det handlar inte om mig för jag kommer inte vara en del av försumligheten och säkert inte du heller men många andra kommer vara det av inkompetens, brist på intresse, aningslöshet eller bara p.g.a. olyckliga omständigheter som exv. en alldeles för tidig och oväntad död. Det är de jag har talat om som viktiga grupper för hur det faktiskt kommer gå med bevarandet.
Viktiga för vem? Är det inte upp till var och en att bedöma den viktigheten?

Om inte, vem ska tvångsbevara "viktiga" gruppers bilder?

Det kommer även i stor utsträckning handla om hur minnesinstitutionerna kommer sköta sitt jobb och om det offentligas förmåga att ta detta på allvar och trygga långtidslagringen av arvet med en förutseende och stabil långsiktig finansiering.
Det är ju en helt annan sak. Offentliga kulturinstitutioner förväntar jag mig agerar professionellt i vad de gör. Om de är underfinansierade får vi som tycker att det är viktigt arbeta politiskt för att ändra på det, eller skjuta till medel själva. (En offentlig kulturinstitution som inte agerar professionellt är överfinansierad).

Till slut så tror jag faktiskt det ska sägas att om inte den enskilde fotografen tar sina egna bilder på allvar så kommer inga andra heller att göra det. Bevarande av digitala bilder och texter kommer i slutänden kräva aktiva handlingar och en aktiv uthållig förvaltning. Det som inte hanteras efter dessa principer kommer nog i allmänhet att rätt snabbt försvinna.
Ja, det är ungefär vad jag har hävdat i hela den här sidodiskussionen.
 
Senast ändrad:
Problemet är att ingen idag vet exakt vilka bilder - som om de vore tillgängliga - skulle ses om ovärderliga tidsdokument om 75, 100 eller 150 år. Det beror ju på vad som ligger mellan oss och framtiden...
Det var nog ungefär likadant förr.
Möjligen att ett fåtal personer visste exakt vilka bilder som var ovärderliga för framtiden cirka 1826-1827. ;-)
 
Kanske för krånglig i förhållande till vad det skulle tillföra om man ser till en bredare användning?
Det tror jag också. "Var la jag nu 3D-glasögonen? Äsch jag tittar på en vanlig film istället."

Det behövs en teknik som inte kräver att man monterar något framför ögonen för att 3D ska bli bekvämt nog att använda för de flesta.
Nån slags hologrambaserad teknik som får plats i en apparat som inte är större än en platteve kanske kommer i framtiden?
 
Det tror jag också. "Var la jag nu 3D-glasögonen? Äsch jag tittar på en vanlig film istället."

Det behövs en teknik som inte kräver att man monterar något framför ögonen för att 3D ska bli bekvämt nog att använda för de flesta.
Nån slags hologrambaserad teknik som får plats i en apparat som inte är större än en platteve kanske kommer i framtiden?
Snarare än en stor platt-TV tror jag att framtiden ligger i något du har framför ögonen. Med ett par glaögonliknande prylar på näsan kan du få upplevelsen av en enorm bioduk till och med när du sitter och trängs på bussen.
 
Det där var standardmetoden för kortbetalning i kortens barndom, fast då hade man speciella grunkor som man la kort och slip (stor som ett inbetalningskort och flera lager med karbonpapper mellan) på och drog grunkans inbyggda gnuggmoj över alltihopa. "Card destructor" brukade grunkorna kallas ibland ...
Ja precis. Katjong-katjong. Men det roliga var ju att han löste det med blyertspenna. Och hade inte det gått hade han såklart kunnat skriva av kortnumret för hand.
Men förr i tiden fanns också spärrlistorna i pappersformat. Han tog ju en viss risk när han utan uppkoppling och spärrlista lät mig betala med kort. Men nu är vi nog utanför ämnet framtiden för fotografin :)
 
Nu har jag inga direkta belägg för detta, utan det är mer en generell känsla med grund i hur vi behöver tänka inom alla områden framöver: Jag tror att fotografiets framtid helt kommer vila i miljövänliga lösningar och att vi kommer prioritera långsiktighet och hållbarhet. Kameror som ska hålla längre, men där man gör uppdateringar i mjukvara mer än i hårdvara. Och att den fotografiska verksamheten kommer innehålla mer resa i upplevelser där man bor och står än att förflytta oss globalt.
 
Snarare än en stor platt-TV tror jag att framtiden ligger i något du har framför ögonen. Med ett par glaögonliknande prylar på näsan kan du få upplevelsen av en enorm bioduk till och med när du sitter och trängs på bussen.
Det är just den typen av grunkor som man måste montera framför ögonen som inte har lyckats bli så värst populära.

F.ö. undrar jag hur man mår när man tittar på en actionfilm i 3D i VR-glasögon och bussen kränger lite hit och dit. 😮
 
Nu har jag inga direkta belägg för detta, utan det är mer en generell känsla med grund i hur vi behöver tänka inom alla områden framöver: Jag tror att fotografiets framtid helt kommer vila i miljövänliga lösningar och att vi kommer prioritera långsiktighet och hållbarhet. Kameror som ska hålla längre, men där man gör uppdateringar i mjukvara mer än i hårdvara. Och att den fotografiska verksamheten kommer innehålla mer resa i upplevelser där man bor och står än att förflytta oss globalt.
Du kanske har rätt, men det där med kameror som ska hålla länge tror jag dröjer ett tag. Det tycks som att folk fortfarande byter mobiltelefon rätt ofta och det är väl mobiltelefoner som dominerar bland kameror?
 
Nu har jag inga direkta belägg för detta, utan det är mer en generell känsla med grund i hur vi behöver tänka inom alla områden framöver: Jag tror att fotografiets framtid helt kommer vila i miljövänliga lösningar och att vi kommer prioritera långsiktighet och hållbarhet. Kameror som ska hålla längre, men där man gör uppdateringar i mjukvara mer än i hårdvara. Och att den fotografiska verksamheten kommer innehålla mer resa i upplevelser där man bor och står än att förflytta oss globalt.

Det är ju så man hoppas att det ska bli, men samtidigt är ju mänskligheten rätt så korkad och mer driven av tillfredsställelse i nuet än i tanken om nästa generation.

(Påmindes just nu om marchmallow-test som görs för att utröna vår förmåga till självbehärskning. Barn får välja mellan en marshmallows nu direkt, eller två om en stund. Väldigt många väljer att ta den enda på direkten).

Den digitala tekniken är dock ett stort steg i en önskad riktning. Inte bara uppdatering av utrustning sker i mjukvara. Även bildframställningen sker utan onödig resursförbrukning och utan onödiga utsläpp av farliga kemikalier.
 
Senast ändrad:
Det är just den typen av grunkor som man måste montera framför ögonen som inte har lyckats bli så värst populära.

F.ö. undrar jag hur man mår när man tittar på en actionfilm i 3D i VR-glasögon och bussen kränger lite hit och dit. 😮
Det tog många år av lanseringar innan konsumenterna insåg att läsplattor (paddor) var något att ha. Men plötsligt hände det.

Glasögon för syns skull (i flera bemärkelser) används i mycket stor utsträckning i världen. Vi får väl se när tekniken hinner ikapp så att vanliga glasögon och solglasögon också dubblerar som informations- och bildvisare kan bli produkter för allmänheten.
 
Det är just den typen av grunkor som man måste montera framför ögonen som inte har lyckats bli så värst populära.

F.ö. undrar jag hur man mår när man tittar på en actionfilm i 3D i VR-glasögon och bussen kränger lite hit och dit. 😮

I USA öppnade man flera 3D biografer när det begavs sig, men folk mådde illa och vinglade ut på gatan om jag mins helt rätt, det var ju inte så länge sedan, man trummade på riktigt i reklamen för 3D i platt teven också.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar