CalleStahl
Aktiv medlem
Vi vet att cRAW är inte en loss-less komprimering det har bevisats flera gånger på A700 och A900.
Sony A850 och A900
- Trådstartare matknu
- Start datum
The_SuedeII
Aktiv medlem
c-RAW är en "kanske-förstörande" komprimering som enbart vid väldigt extrema tillfällen gör någon "skada" på bilden - och då egentligen bara i enstaka pixlar per bild.
Komprimeringen sker i ett wavelet-steg (olika för olika Sony-kameror... :-/ )
Grundpixeln innehåller 12 bitar - storleken blir då (pixelantal x bitar) + exif + preview-jpg. Detta är en "normal" ARW.
Den enklare varianten på cRaw:
cRaw delar först upp bilden på i fyra-pixel-områden
Detta område skulle okomprimerat resultera i 12 x 4 = 48 bitar
Komprimeringen tar det lägsta värdet och lagrar det som "grund" för alla fyra pixlarna (4 bitar)
De individuella pixlarna räknas sedan ut som individer (7 bitar) + grundvärdet
Storleken blir då 4+ ( 4 x 7 ) = 28 bitar
Denna variant begränsar bitdjupet per bild till 11 bitar, och dynamiken inom varje fyra-grupp till 7Ev. Det är dock ganska sällan man har ett dynamiskt omfång på 7Ev mellan två intill-liggande pixlar... MYCKET sällan. Men på bas-ISO påverkas upplösningen i den understa Ev'n av det totala omfånget.
En annan mer avancerad variant på cRaw är att:
cRaw delar upp orginalet på 16-pixelytor (4x4)
Detta skulle då ha blivit 16 x 12 = 192 bits
Komprimeringen görs sedan som:
de första 11 bitarna sätter "lägsta pixelvärde i gruppen"
nästa 11 bitar sätter "högsta pixelvärde i gruppen"
nästa 4 bitar berättar vilken av de 16 pixlarna som är "minimum"
nästa 4 bitar berättar vilken av de 16 pixlarna som är "maximum"
Sedan följer 14 st 7-bitarsvärden som motsvarar en linjärskala mellan min och max (14st och inte 16 - eftersom vi redan har definierat två, min och max...)
Summa: (okomprimerat var 192 bitar)
11 + 11 + 4 + 4 + (14 x 7) = 128 bitar
Här begränsas bara två av de 16 pixlarna till 11 bitars tonupplösning, resten har (nästan alltid) betydligt högre tonupplösning. Men om 4x4-området innehåller mer än 7Ev omfång minskar tonupplösningen med en liten mängd och blir ca
11 bitar x ( 7Ev / verkligt tonomfång )
Båda varianterna (och alla dess avarter - Sony dokumenterar inte sina råfilsformat öppet!) fungerar alldeles lysande. Den enklare varianten begränsar kameran till 11 bitar alltid, och 7Ev omfång per 2x2-grupp. Den mer avancerade varianten (som 850 använder) begränsar ytterst sällan det totala tonomfånget per 4x4-grupp, men KAN begränsa tonupplösningen inom gruppen i extrema fall.
Fördelen med dessa komprimeringssätt är att jämfört med lossless-jpg (som de flesta råformat använder) är de väldigt mycket mindre beräkningsintensiva. Jag skulle kunna skriva en fungerande, identisk komprimeringsrutin i C++ på en halvtimme (och den skulle säkert bara använda en tiondel av den processtid per pixel som L-jpg kräver). De påverkar alltså med allra största säkerhet inte "snabbheten" i kameran - andra saker är flaskhalsen här.
Komprimeringen sker i ett wavelet-steg (olika för olika Sony-kameror... :-/ )
Grundpixeln innehåller 12 bitar - storleken blir då (pixelantal x bitar) + exif + preview-jpg. Detta är en "normal" ARW.
Den enklare varianten på cRaw:
cRaw delar först upp bilden på i fyra-pixel-områden
Detta område skulle okomprimerat resultera i 12 x 4 = 48 bitar
Komprimeringen tar det lägsta värdet och lagrar det som "grund" för alla fyra pixlarna (4 bitar)
De individuella pixlarna räknas sedan ut som individer (7 bitar) + grundvärdet
Storleken blir då 4+ ( 4 x 7 ) = 28 bitar
Denna variant begränsar bitdjupet per bild till 11 bitar, och dynamiken inom varje fyra-grupp till 7Ev. Det är dock ganska sällan man har ett dynamiskt omfång på 7Ev mellan två intill-liggande pixlar... MYCKET sällan. Men på bas-ISO påverkas upplösningen i den understa Ev'n av det totala omfånget.
En annan mer avancerad variant på cRaw är att:
cRaw delar upp orginalet på 16-pixelytor (4x4)
Detta skulle då ha blivit 16 x 12 = 192 bits
Komprimeringen görs sedan som:
de första 11 bitarna sätter "lägsta pixelvärde i gruppen"
nästa 11 bitar sätter "högsta pixelvärde i gruppen"
nästa 4 bitar berättar vilken av de 16 pixlarna som är "minimum"
nästa 4 bitar berättar vilken av de 16 pixlarna som är "maximum"
Sedan följer 14 st 7-bitarsvärden som motsvarar en linjärskala mellan min och max (14st och inte 16 - eftersom vi redan har definierat två, min och max...)
Summa: (okomprimerat var 192 bitar)
11 + 11 + 4 + 4 + (14 x 7) = 128 bitar
Här begränsas bara två av de 16 pixlarna till 11 bitars tonupplösning, resten har (nästan alltid) betydligt högre tonupplösning. Men om 4x4-området innehåller mer än 7Ev omfång minskar tonupplösningen med en liten mängd och blir ca
11 bitar x ( 7Ev / verkligt tonomfång )
Båda varianterna (och alla dess avarter - Sony dokumenterar inte sina råfilsformat öppet!) fungerar alldeles lysande. Den enklare varianten begränsar kameran till 11 bitar alltid, och 7Ev omfång per 2x2-grupp. Den mer avancerade varianten (som 850 använder) begränsar ytterst sällan det totala tonomfånget per 4x4-grupp, men KAN begränsa tonupplösningen inom gruppen i extrema fall.
Fördelen med dessa komprimeringssätt är att jämfört med lossless-jpg (som de flesta råformat använder) är de väldigt mycket mindre beräkningsintensiva. Jag skulle kunna skriva en fungerande, identisk komprimeringsrutin i C++ på en halvtimme (och den skulle säkert bara använda en tiondel av den processtid per pixel som L-jpg kräver). De påverkar alltså med allra största säkerhet inte "snabbheten" i kameran - andra saker är flaskhalsen här.
CalleStahl
Aktiv medlem
Oj!! Det förstod tom jag, tack en bra förklaring.
Photocon
Aktiv medlem
Jag använder CS4 o dess integrerade ACR (senaste uppdateringen). Orkar inte (läs anser mig inte ha råd) att uppgradera varje PS-version som kommer med detsamma.
Har emellertid testat CS5 med integrerad ACR och ser ingen skillnad på filerna från A900 mellan de 2 programversionerna.
Photocon
Aktiv medlem
För vad kan vara värt: När A900 hade lanserats pågick en diskussion ang SSS-systemets för- och nackdelar. En fotograf och en mycket väl insatt ÅF påstod med bestämdhet att SSS ska användas med förisiktighet. En vibrerande sensor kan jäklas med bildresultatet ibland. Finns ingen anledning att ha det aktivt vid exv 1/60 sek och 24mm brännvidd.
Ligger SSS aktivt och man snabbt lyfter kameran till fotoposition och trycker av genast kameran nått ögonhöjd kan SSS kompensera för den hastiga rörelsen från vilande till fotoposition och jäklas.
Det skulle vara en av orsakerna till att knappen för SSS sitter lätt åtkomlig.
Huruvida den skulle kunna alstra ett statiskt elektricitetsfält har jag ingen aning om. Ovanstående diskussion handlade mer om blurrighet orsakad av SSS.
Någon som vet/hört mer om denna diskussion? Själv kör jag konsekvent med avslagen SSS och kopplar bara in den när slutartiderna känns för långa för mig personligen i förhållande till brännvidderna.
pet
Aktiv medlem
Aldrig hört talas om eller läst om nått sådant problem..SSS aktiveras ju vid tillfället då man trycker ned avtryckaren helt/när bilden tas...den ligger inte o jobbar aktivt vid halvt avtryck eller behöver tid på sig att sätta sig som den optiska bildstabiliseringen...jag personligen kör med SSS påslagen hela tiden och stänger endast av den vid stativfotografering....men visst om man slänger upp kameran snabbt och trycker av direkt så kan det kanske blir så att man "lurar" SSS så att den kompenserar för större rörelse/skakning än vad det är i verkligheten o genom den för stora kompenseringen så blir det "blurriga" bilder.
Senast ändrad:
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Jag vet att KG Stolt aldrig stängde av sin KonicaMinolta D7D, för den gick ju ner i viloläge av sig själv och kunde sen aktiveras som säkert många andra modeller via avtryckaren. Det finns säkert tekniker att hantera detta. På våra kameror finns ju också även eye-start. Tillsammans med den greppbrytare som tidigare fanns på en del modeller men som (var det på A700?) togs bort för den innehöll nickel. Man vill ju inte att ögonbrytaren ska gå igång när kameran hänger om halsen. Det kunde ju en kombination av ögon och greppbrytare hantera. Men som sagt, greppbrytaren verkar man ha gått bort ifrån. Annars kan ju kameran fås att starta just när den når ögat.
Göran Larsson
Aktiv medlem
Det är skillnad på
1) att veta att fokus ligger fel och att en vridning av fokusskruven med 1,62 varv ger "exakt" rätt fokus.
2) att veta att avståndet är exakt 6325 mm.
En A850 klarar alternativ 1 men kan inte klara alternativ 2. Objektiv med D-funktion rapporterar inte avstånd med den upplösning du behöver. Funktionen var ju bara tänkt för att hjälpa styrning av blixt för att get bättre exponering, och då behövs inte millimeterupplösning.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Förtydligande till det FlyerOne så riktigt skrev:
DMF kopplar helt enkelt ur fokusmotorn (funkar lite som kopplingen i en bil utan automatlåda) direkt efter att den satt fokus. Vill man kan man sedan som FlyerOne påpekat finjustera manuellt. Ofta trycker man flera gånger på avtryckare (till hälfen då) för att få AF att fokusera om. Det är lite som att både ha AF och MF med AF-prioritet.
Jag älskar denna funktion och använde den alltid på min KM 7D. Tyvärr finns den bara på denna kamera, A100, A700, A850 och A900. Det är den enda funktion jag verkligen saknar på min A550. Tänk att ha DMF tillsammans med den manuella Live View-funktionen (långsamma "MF check LV ") i A550. Först snabb AF (utan attt bilden tas) sedan automatisk frikoppling till MF i LV. Tror dock inte att det är helt enkelt att fixa eftersom Sonys snabba och långsamma LV-lägen är två helt skilda system idag och det ena går mot huvudsensorn och det andra mot en egen och enklare sensor.
Göran Larsson
Aktiv medlem
Det borde gå utmärkt att fixa detta, OM Sony bygger in den saknade DMF-kopplingen. Nackdelar? Kanske större hus och definitivt högre pris.
avlustat_medlemskap180119
Avslutat medlemskap
Det fungerar så redan idag om du skaffar ett objektiv med SSM/HSM. På både mitt Zeiss med SSM och Sigma med HSM så rör sig inte fokusringen när objektivet ställer in via AF och man kan när som helst snurra på på fokuseringen även med AF (men då ställer ju kameran tillbaka), men den är ju redan frikopplad hela tiden sas. Med 550 när man kör LV så om man låser fokus med avtryckaren eller AF-knappen och sen trycker på MF-knappen så ställs kameran ju om till det andra LV-läget och du kan efterjustera fokusen manuellt om du vill.
På 850 är det bara att trycka på MF-knappen och fokusera vidare manuellt med objektivet om man alltså har ett sådant. MF-knappen går att programmera så att den blir en toggle istället för att man hela tiden måste hålla den kvar i intryckt läge. Den sitter bättre till på vertikalgreppet än på själva kameran tycker jag.
SAM-objektiven funkar ju inte riktigt likadant, men i det fallet borde det vara relativt enkelt för Sony att fixa det enbart med att ändra lite i programvaran så att MF-läget beordrar objektivet att frikoppa fokusen eftersom den styrs av en strömbrytare. För att frikoppla skruvzoomning så behövs förmodligen en omkonstruktion av hårdvaran i kamerahuset eftersom det är en mekanisk omkopplare där, men den borde de göra nåt åt ändå för att den är, i allafall på min 550, väldigt trög och "rå" i sin nuvarande form.
Jag tror inte alls att det skulle behöva göra kamerahuset större att ha en elektroniskt styrd frikoppling. Att det skulle bli dyrare tror jag inte ett ögonblick på. En sådan förändring skulle knappast påverka tillverkningskostnaden annat än högst marginellt om än något alls och priset på kameran har, till skillnad från vad många tycks tro, i försvinnande liten grad att göra med kostnaden i material och tillverkning. Det är helt andra saker som avgör, t.ex. varumärke och marknadspositionering, avskrivningstid på utvecklingskostnader och fördelning av dessa, produktionsvolym, marknadsföring osv.
/Mats
Senast ändrad:
avlustat_medlemskap180119
Avslutat medlemskap
Ursäkta Göran om jag utrycker mig ganska rakt, men vad baserar du det på?
Om det är fakta som du känner till, så kan du ju tala om exakt hur många bitars datamängd detta värde lagras i. Om du inte vet det, utan bara kommer med en kvalificerad gissning, vilket såklart är helt ok, så tycker jag det är klädsamt att uttrycka sig så att det inte verkar som om det är fakta som presenteras.
Jag håller helt med om att det troligen inte behövs så hög noggrannhet för att få ADI-mätning att fungera för blixt, som är den idag enda implementationen, men det betyder ju inte med automatik att det inte finns ett överflöd av noggrannhet. Det är enkelt för objektivtillverkaren att rapportera med väldigt hög noggrannhet vilket avstånd det är då fokusen är ställd i ett specifikt läge. Det behöver ju inte ens mätas upp, utan går att beräkna vädigt exakt och det har dom ju garanterat redan gjort. Även en såpass liten typ som en INT kan lagra värden med betydligt högre noggrannhet än millimetrar, så jag tror knappast Sony har utvecklat speciella mini-datatyper för programmeringen av BIONZ för att komma undan ett par enstaka Byte. Sen att värdet avviker från verkligheten beroende på toleranser hos olika objektiv mm. är en annan sak, men den toleransen gissar jag inte är något problem för att kunna använda det som ett avståndsmätinstrument.
Jag är i allafall helt övertygad om att informationen finns därinne i kameran, men nu är ju detta helt betydelselöst i sammanhanget eftersom frågeställningen inte var hurpass hög noggrannhet som behövs för ADI-mätning, utan om det går att få kameran att visa det uppmätta värdet på displayen eller inte. Om inte det går så spelar det ingen roll.
/Mats
Göran Larsson
Aktiv medlem
Frågan gällde DMF och DMF är en mekanisk funktion som består av elektromekaniska delar som saknas i de flesta husen. Servicemanualen till Dynax 7D visar en DMF-koppling och DMF-motor som verkar ta lika stor plats som AF-motorn, så jag tror nog att en mekanisk DMF både behöver mer plats än vad som finns tillgängligt och därmed kostar att införa.
avlustat_medlemskap180119
Avslutat medlemskap
Ok, sorry. Jag trodde att DMF var frikoppling till manuell fokus, inte att det behövdes någon DMF-motor. Jag ska läsa på lite mer så att det blir rätt om jag uttalar mig igen.
avlustat_medlemskap180119
Avslutat medlemskap
Tack, det räcker så!
Joakim, du skriver väldigt bra och lättförståeligt och det är väldigt roligt att läsa eftersom du har full koll och kan dina saker så att det är korrekt information!
Jag drar slutsatsen att cRAW är ett bra val om man har kompatibel programvara (typ ACR6) och att den enda nackdelen är att det bara teoretiskt kan bli mycket liten, i praktiken försumbar, degradering om man har bilder med extremt hög kontrast.
Jag går över till cRAW!
Vilka andra kameramodeller refererar du till som har de andra varianterna? På 550 finns inte alternativet cRAW alls t.ex.
/Mats
avlustat_medlemskap180119
Avslutat medlemskap
Citerar mig själv och fyller på lite.
Letade runt på nätet för att forska lite kring DMF och snubblade över den här tråden på Dyxum som var lte intressant: http://forums.dpreview.com/forums/read.asp?forum=1037&message=34370103
Tydligen så funkar inte DMF alls med de nya SAM-objektiven!
/Mats
avlustat_medlemskap180119
Avslutat medlemskap
And now over for something completely different...
Är det nån som vet ifall en DSLR har komponenter med förslutna gastäta delar som innehåller luft eller annan gas, t.ex. i sensorn eller så och i så fall vilka och hur stora. Går kameran t.ex. sönder om man tar den med sig in i en tryckkammarer, eller transporterar den i bagageutrymmet utan tryckkabin på ett flygplan?
Svaret "du bör nog undvika det för säkerhets skull" är iofs trevligt, men duger inte för det som jag behöver informationen till.
/Mats
Är det nån som vet ifall en DSLR har komponenter med förslutna gastäta delar som innehåller luft eller annan gas, t.ex. i sensorn eller så och i så fall vilka och hur stora. Går kameran t.ex. sönder om man tar den med sig in i en tryckkammarer, eller transporterar den i bagageutrymmet utan tryckkabin på ett flygplan?
Svaret "du bör nog undvika det för säkerhets skull" är iofs trevligt, men duger inte för det som jag behöver informationen till.
/Mats
pet
Aktiv medlem
Hehehe o jag är nyfiken på vad du ska utsätta kameran för om du oroar dig för att trycket skall förstöra nått i den
Göran Larsson
Aktiv medlem
Visst är DMF en frikoppling av objektivet från fokusmotorn, men kopplingen behöver något som omvandlar en elektrisk signal till en mekanisk rörelse som delar på kopplingen. I en Dynax 7D görs detta med en liten elektrisk motor, ungefär lika stor som fokusmotorn. Lösningen är inte så märklig. Att använda en elektromagnet skulle innebära att DMF drog ström i aktivt eller inaktivt läge, alternativt att en mekanism av den typ som sitter i många kulspetspennor sitter mellan koppling och elektromagnet. Nu använde Minolta i stället en motor, ungefär som de centrallås i bilar som drivs av små elektriska motorer. All omvandling mellan elektriska signaler och mekaniska rörelser tar plats och kostar pengar.
Göran Larsson
Aktiv medlem
Mångårig erfarenhet av hur teknisk utrustning ser ut it verkligheten.
Hur många bitar det finns i protokollet vet jag inte. Vad jag vet finns inte protokollet för D-information och SSM dokumenterat på nätet. Det spelar dock ingen roll eftersom objektivet inte innehåller någon kalibrerad givare med den upplösningen du ville ha, så antalet bitar som kameran ser är inte viktigt.
