Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Sony A850 och A900

Produkter
(logga in för att koppla)
OK. Gör inte mig något om Sony A9x dröjer lite, kommer väl inte att vara gratis så nästa höst låter fint om det blir så
 
Detta är jobbigt om Sonyingenjörernas förträfflighet skall lyftas fram hela tiden, Då skall dom banne mig inte göra en kamera som när du skall justera bländaren så SEGAR kameran som du beskrivit ett flertal gånger. Skall man gå ut över världen med att A77 är enda kameran som klarar 12b/s, men när sekunden gått så får man vänta upp till en minut eller mer innan kameran är redo igen, Vad bevisar Sony för utveckling här, om man nu skall anta att S-ingenjörerna är så mycket bättre än andra.

Jag vet inte hur snabbt konkurenterna hämtar sig efter att ha fyrat av en hög bildserie, När A55 ( den underliga manicken, A55 kallas för mycket ) kom med sina 10b/s och vart värst för ett tag,så visade det sig plösligt att C/N-användare alldrig använde sin höga kapacitet utan dom kör 3-4 b/s.

David Kilpatrick visade på supersnabb återhämtning, har ni kollat vad han visar det är bara några sekunder, så kör han 12b/s igen, vad har han fått för kamera. David ansåg för övrigt 12b/s som riktigt användbart då man verkligen kan få just det moment i motivet som man missar annars, Han är duktig att lyfta fram fördelarna och presentera dom på ett bra sätt.

...men Bengt....

Det kanske bara var så att han till skillnad från en del andra skaffat sig ett verkligt snabbt kort. Det finns rätt gott om rapporter nu från folk som gjort den iakttagelsen. A77 ställer större krav på snabba kort än någon annan nu säljande kamera. Snabbast frekvens med riktigt stora filer. Bedriften som Sonys ingenjörer är ju att faktiskt se till att kameran orkar processa all denna data. Ingen tidigare har stått inför riktigt samma uppgift.

Med kort som nu fixar 95 mb/sek så är förutsättningarna betydligt bättre än för bara några veckor sedan innan dessa minnen börjat säljas. Det är en fördubbling av hastigheten åtminstone nominellt. Det finns tecken som tyder på att man inte nödvändigt får ut detta helt utan att det finns en "glädjemätning" eller om ni så vill en skillnad mellan det nominella (som skrivits på minnet och i marknadsföringen) och det reella som man faktiskt uppmätt.

Den här konstiga debatten att Canon- eller Nikon-användare skulle nöja sig med 3-4 bilder/sek är ju rena nyset. Det är som alltid folk som aldrig skulle ha råd med Canons nya flaggskepp som ju sägs mäkta med 12 bilder/sek med en flipp floppande spegel som rasslar upp och ned i en hysterisk fart. Frågar du mig så känns ju en sådan konstruktion väldigt mycket mer sårbar än en utan rörliga delar om man ska köra riktigt fort. Elektromekaniken gör sin sista dödsryckning och ska man hetsa upp farten ytterligare så kommer det att kosta ordentligt på marginalen.

Faktum är ju att även om alla inte använder precis alla fina nya funktioner, så ökar de antalet verktyg fotografen har i sin verktygslåda. Så länge detta inte inverkar alltför menligt på pris eller skapar behov av kompromisser som kostar alltför mycket i andra änden så har i alla fall jag (trots att jag själv sällan skulle använda funktionen) ingen som helst iunvändning mot detta. Betänk att Sony fixat detta i en kamera för 12 000 spänn. Det tyder väl på att SLT-tekniken just är så mycket lämpligare för massproduktion än den gamla elektromekaniska lösningen vi dragit med i decennium efter decennium.

Sen att även jag tror att SLT-tekniken är ett tillfälligt spår då framtiden verkar ligga i ingen spegel alls och fasdetektsensorerna direkt på huvudsensorn. Spegeln ska bort och den kommer försvinna, var så säkra. Allt fler kommer göra upptäckten att EVF-tekniken fr.o.m. nu och frammmåt kommer att vara tillräckligt bra för att man överhuvudtaget kommer sakna den optiska sökaren. På köpet kommer man få en sökare som ser klart mycket bättre i riktigt dunkel än vad den optiska mäktar med och då kommer man t.o.m. kunna se vad man fokuserar på utan att behöva gissa. Ju förr det här gamla paradigmet försvinner ju bättre för mig. Jag är inte det minsta nostalgisk när det gäller sökare men desto mer när det gäller mekanisk precision som jag ofta tycker är under all kritik idag om man inte lägger upp de riktigt stora pengarna. Förr (och nu pratar vi kanske 70- och 80-tal innan plasten helt tog över) så var konsumenthusen gjorda i metall med tillhörande objektiv med förbluffande mekanisk precision. Det kan jag sakna men annars har precis allt blivit mycket mycket bättre och jag tycker Sony under senare år varit det kanske mest innovativa företaget av alla. Det är därför jag stannar hos Sony. Har väldigt svårtatt se några större skäl att byta.
 
---
Sen att även jag tror att SLT-tekniken är ett tillfälligt spår då framtiden verkar ligga i ingen spegel alls och fasdetektsensorerna direkt på huvudsensorn.
---
Så kan det mycket väl vara, men det är dock inte helt säkert. I dagsläget är det en hel del nackdelar med PDAF-sensorer direkt på huvudsensorn (annars skulle alla förstås redan nu ha implementerat denna teknik), och min bedömning är att detta inte är något som kommer att kunna fixas särskilt kvickt. Tvivlar på att SLT-kamerorna kommer att försvinna så väldigt snabbt som många verkar tro. Det är inte ens säkert att man någonsin kommer att kunna komma tillrätta med nackdelarna med On-Board AF-sensorerna (även om jag naturligtvis hoppas på det), varför det mycket väl kan visa sig att vi kommer att ha SLT-kameror under hela vår livstid!



---
Spegeln ska bort och den kommer försvinna, var så säkra.
---.
Det kan mycket väl bli så, men SÄKRA kan vi alltså inte vara på detta, enligt min bedömning.



---
... och jag tycker Sony under senare år varit det kanske mest innovativa företaget av alla. Det är därför jag stannar hos Sony. Har väldigt svårt att se några större skäl att byta.
Ifall du roar dig med att göra en förteckning över de (meningsfulla) innovationer som de olika kameratillverkarna har kommit med under senare år (som jag har gjort), så kan du direkt stryka ordet "kanske" ur din mening ovan... :)
.
 
Senast ändrad:
Adobe LR 3

Kanske så att dom testat och kört A850 och A900 mer än vi, fast jag tvivlar.

Så här är det. A900/A850 har fått kritik just för sitt brus. Välförtjänt sådan i början då testerna gjordes och då är det i jämförelse med Canon 5DMk2 och Nikon D3X.

Sen har saker förändrats. Alltså Sony-kamerorna har inte förändrats, men programvarorna runtomkring. Det har visat sig att Sonys inbyggda jpegomvandlare i kameran inte är så bra och programvarorna för att hantera A850s bilder har inte heller varit det.

När Adobe LightRoom 3 släpptes, eller egentligen innan i Beta-stadiet var det en mass liv om detta att bilderna blev mycket bättre. Dels beroende på att Adobe skrivit om ACR och infört process-2010, men också att de började om från scratch och gjorde helt nya profiler för Sony-kameran. Efter det har andra RAW-program också tagit till sig samma sak.

Så idag med Adobe Camera Raw 6.x som finns i CS5, LR3 och Elements 2010 och även med DxO Optics raw-konverterare så upplevs inte längre bruset störande på dessa kameror. De nya programmen förbättrsr kvaliten med alla kameror, men avsevärt mycket mer med dessa än med andra kameror.


Så idag äe skillnaden marginell mellan A850 och Canon 5DMk2/1DS eller Nikon D3X skulle jag vilja påstå. De lågupplösta fullformatarna som Nikon D3s och D700 är bättre (såklart) men de ligger efter i annat. Jämfört med APS-C så gör den större ytan att en FF får ett stort övertag, även om de nyaste APS-C sensorerna är bättre per pixel.

Så för att få ypperligt resultat med A850 i svagt ljus så krävs lite pill med bilderna. Hanterar man det är det inget problem alls. Tycker inte det gör kameran rättvisa att hantera den så at man knäpper kort i jpeg på ISO 6400 i mörker och tror att det ska bli bra. Finns betydligt fler situationer än detta för fotografering och då är inte bruset något problem alls.

Nu skriver du att Kamera och Bild säger att kameran brusar mer än konkurrenterna, som alltså då är de andra högupplösta fullformatarna, villket framförallt var sant en gång, men idag är marginellt. Jämför du med APS-C och håller dig runt ISO 1600 eller så, stämmer det definitivt inte.

Men det är i alla fall inte alls samma sak som du först skrev och jag reagerade emot när du skrev: "Vem vill ha en brusmaskin"

Du kan också titta på riktiga fakt i form av uppmätta världen i lab från oberoende källa som DxOMark gör. Här kan du se t.ex. Skillnaden mellan A850 och Canon 5DMk2 där Canonen är marginellt bättre, men om man slänger med en APS-C som t.ex. Canon 7D i matchen så får du se vad som händer. Alltså titta på stapeln "Sorts - low Light ISO).

http://www.dxomark.com/index.php/Ca...brand2)/Canon/(appareil3)/371|0/(brand3)/Sony

Nä, ingen vill ha en brusmaskin, men Sony A580 är inte en sådan. Som sagt min utmaning gäler fortfarande.


/Mats

Det kursiva i din text!!!

Jag tycker inte alls att LR3.5 (i mitt fall) hanterar raw-bilderna från min Sony a900 så himla bra,

När jag tittar och jämför min jpeg och arw i sonys egna raw-redigerare så stämmer dom ganska bra ihop med verkligheten som jag fotade i Skottland nu i september, där det var mycket kontrast i färger mellan berg och moln.

Men när jag öppnar upp dom i LR3.5 så blir nästan alla raw-bilder ljusare och kontrastlösa inte alls samma kontrast och färdynamik som originalet och verkligheten. Nu körde jag mycket på DR+ läget på min a900, var tvungen att justera bilderna väldigt mycket för att efterlikna originalet.

SONY a900 tycker jag iaf att det är en väldigt komplett kamera, sen att brusnivån är hög vid högre ISO det är en annan femma, fotar nästa aldrig i höga ISO.
 
Hittills tycker jag verkligheten ofta överträffat vad fantasin tidigare inte riktigt räckt till för att tro på när det gäller tekniska framsteg. Det var väl ingen som för fem år sedan trodde att man både kunde få ofantligt många fler pixlar och dessutom större DR och bibehållna eller t.o.m. bättre lågljusegenskaper än man hade då. Det var snarare en omhuldad "naturlag" att sambanden såg ut på ett visst sätt. Sambanden finns där men de ser inte ut som man trodde då och man underskattade grovt "teknikfaktorns" betydelse.

På samma sätt så är vi ofta förbluffande fyrkantiga när det gäller vad som tekniska förbättringar på många andra plan. SLT är faktiskt ett paradigmskifte i sig som helt ändra vissa förutsättningar vid kamerakonstruktion. Andra plan kan vara sensorer. Vi utgår från där vi står och därför blir våra gissningar ofta ganska blygsamma och fantasilösa men med en rad paradigmskiften står man plötsligt i en helt ny värld av omständigheter som man knappt kunnat föreställa sig tidigare och grejen är att sådana faktiskt sker med vissa mellanrum och SLT är alltså ett sådant.
 
Vi utgår från där vi står och därför blir våra gissningar ofta ganska blygsamma och fantasilösa men med en rad paradigmskiften står man plötsligt i en helt ny värld av omständigheter som man knappt kunnat föreställa sig tidigare och grejen är att sådana faktiskt sker med vissa mellanrum och SLT är alltså ett sådant.
Sen är det väl så att dom teknikskiften man kan förstå är enklare att kommentera och tycka om. Jag vet ingenting om hur designen av sensorer går till eller vilka landvinningar som gjorts där. Att man byter till SLT är ju enklare att förstå och då vill man gärna tycka si eller så om det. Jag är nybliven A33-ägare och även om jag har kommentarer på den högt och lågt så har jag faktiskt aldrig tänkt på att den är SLT...
 
Det kursiva i din text!!!

Jag tycker inte alls att LR3.5 (i mitt fall) hanterar raw-bilderna från min Sony a900 så himla bra,

När jag tittar och jämför min jpeg och arw i sonys egna raw-redigerare så stämmer dom ganska bra ihop med verkligheten som jag fotade i Skottland nu i september, där det var mycket kontrast i färger mellan berg och moln.

Men när jag öppnar upp dom i LR3.5 så blir nästan alla raw-bilder ljusare och kontrastlösa inte alls samma kontrast och färdynamik som originalet och verkligheten. Nu körde jag mycket på DR+ läget på min a900, var tvungen att justera bilderna väldigt mycket för att efterlikna originalet.

SONY a900 tycker jag iaf att det är en väldigt komplett kamera, sen att brusnivån är hög vid högre ISO det är en annan femma, fotar nästa aldrig i höga ISO.

Det är en ganska stor och märkbar skillnad i hur LR 3.x hanterar Sony RAW och många andra format också för den delen. Du kan inte säga det du säger med utgångspunkt enbart i det du tar ditt avstamp i. Vi talar om färdig bild från RAW eller för den delen en putsad JPEG med. Det finns länkar med jämförelsebilder här på FS. Se gärna http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=119586&highlight=Lightroom+DxO

Att det ser ut som det gör i din jämförelse beror bara på attt LR inte begriper de inställningar du gjort i kameran med att Sonys egen programvara gör det (Image Data Converter). I Lightroom får du börja på 0 om du inte först gör en importmall (vilket du alltså bör göra).

Du får väl ta en RAW och processa den hela vägen och komma tillbaka. Jag tror du kommer ha en annan åsikt efter det.
 
Det kursiva i din text!!!

Jag tycker inte alls att LR3.5 (i mitt fall) hanterar raw-bilderna från min Sony a900 så himla bra,

När jag tittar och jämför min jpeg och arw i sonys egna raw-redigerare så stämmer dom ganska bra ihop med verkligheten som jag fotade i Skottland nu i september, där det var mycket kontrast i färger mellan berg och moln.

Men när jag öppnar upp dom i LR3.5 så blir nästan alla raw-bilder ljusare och kontrastlösa inte alls samma kontrast och färdynamik som originalet och verkligheten. Nu körde jag mycket på DR+ läget på min a900, var tvungen att justera bilderna väldigt mycket för att efterlikna originalet.

SONY a900 tycker jag iaf att det är en väldigt komplett kamera, sen att brusnivån är hög vid högre ISO det är en annan femma, fotar nästa aldrig i höga ISO.

DR+ "smittar" rawfilen och läses inte på samma sätt av ACR i LR och CS5 medan Sonys egen konverterare tar hänsyn till den parametern på ett helt annat sätt. Det är bl a därför du får justera filerna mer i LR. Men det beror också på att ACR i default läge är mer neutralt (vilket uppskattas av felar, bl a av mig). Det gör det ju lättare att i efterbearbetningen styra bilden dit man vill. DR+ i sig själv är aningen brusförhöjande. Märks knappast på lägre iso. Sonys egen IDC har en tendens att plocka fram "gamla Minoltafärger" och det uppskattas av en del.

Men förbättringen i LR och CS5 ligger just mycket på lägre brus med bättre bibehållen detaljering. Det är faktiskt synbart när du kommer över iso 800 redan. Men är du nöjd med IDC där du förresten kan lägga till eller ta bort DR+ så är det väl bara att fortsätta med det programmet om du känner dig mer hemma med det.

Mitt regel är att aldrig använda DR+, men jag kan förtså dem som gör det för att få fram bättre jpeg direkt ur kameran.

MVH//Lennart
 
Det är en ganska stor och märkbar skillnad i hur LR 3.x hanterar Sony RAW och många andra format också för den delen. Du kan inte säga det du säger med utgångspunkt enbart i det du tar ditt avstamp i. Vi talar om färdig bild från RAW eller för den delen en putsad JPEG med. Det finns länkar med jämförelsebilder här på FS. Se gärna http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=119586&highlight=Lightroom+DxO

Att det ser ut som det gör i din jämförelse beror bara på attt LR inte begriper de inställningar du gjort i kameran med att Sonys egen programvara gör det (Image Data Converter). I Lightroom får du börja på 0 om du inte först gör en importmall (vilket du alltså bör göra).

Du får väl ta en RAW och processa den hela vägen och komma tillbaka. Jag tror du kommer ha en annan åsikt efter det.

Okey, då ska jag verkligen titta på det! Tack för tipset
Så importmallen kan man alltså efterlikna originalet?
Det låter mycket intressant.

DR+ och DR har iof blandats under min fotoresa, men heltklart så har JPEG bilderna bliv mycket bra. Men Jag föredrar Landscape och DR mer neutralt.
 
...men Bengt....

Det kanske bara var så att han till skillnad från en del andra skaffat sig ett verkligt snabbt kort. Det finns rätt gott om rapporter nu från folk som gjort den iakttagelsen. A77 ställer större krav på snabba kort än någon annan nu säljande kamera. Snabbast frekvens med riktigt stora filer. Bedriften som Sonys ingenjörer är ju att faktiskt se till att kameran orkar processa all denna data. Ingen tidigare har stått inför riktigt samma uppgift.

Med kort som nu fixar 95 mb/sek så är förutsättningarna betydligt bättre än för bara några veckor sedan innan dessa minnen börjat säljas. Det är en fördubbling av hastigheten åtminstone nominellt. Det finns tecken som tyder på att man inte nödvändigt får ut detta helt utan att det finns en "glädjemätning" eller om ni så vill en skillnad mellan det nominella (som skrivits på minnet och i marknadsföringen) och det reella som man faktiskt uppmätt.

Den här konstiga debatten att Canon- eller Nikon-användare skulle nöja sig med 3-4 bilder/sek är ju rena nyset. Det är som alltid folk som aldrig skulle ha råd med Canons nya flaggskepp som ju sägs mäkta med 12 bilder/sek med en flipp floppande spegel som rasslar upp och ned i en hysterisk fart. Frågar du mig så känns ju en sådan konstruktion väldigt mycket mer sårbar än en utan rörliga delar om man ska köra riktigt fort. Elektromekaniken gör sin sista dödsryckning och ska man hetsa upp farten ytterligare så kommer det att kosta ordentligt på marginalen.

Faktum är ju att även om alla inte använder precis alla fina nya funktioner, så ökar de antalet verktyg fotografen har i sin verktygslåda. Så länge detta inte inverkar alltför menligt på pris eller skapar behov av kompromisser som kostar alltför mycket i andra änden så har i alla fall jag (trots att jag själv sällan skulle använda funktionen) ingen som helst iunvändning mot detta. Betänk att Sony fixat detta i en kamera för 12 000 spänn. Det tyder väl på att SLT-tekniken just är så mycket lämpligare för massproduktion än den gamla elektromekaniska lösningen vi dragit med i decennium efter decennium.

Sen att även jag tror att SLT-tekniken är ett tillfälligt spår då framtiden verkar ligga i ingen spegel alls och fasdetektsensorerna direkt på huvudsensorn. Spegeln ska bort och den kommer försvinna, var så säkra. Allt fler kommer göra upptäckten att EVF-tekniken fr.o.m. nu och frammmåt kommer att vara tillräckligt bra för att man överhuvudtaget kommer sakna den optiska sökaren. På köpet kommer man få en sökare som ser klart mycket bättre i riktigt dunkel än vad den optiska mäktar med och då kommer man t.o.m. kunna se vad man fokuserar på utan att behöva gissa. Ju förr det här gamla paradigmet försvinner ju bättre för mig. Jag är inte det minsta nostalgisk när det gäller sökare men desto mer när det gäller mekanisk precision som jag ofta tycker är under all kritik idag om man inte lägger upp de riktigt stora pengarna. Förr (och nu pratar vi kanske 70- och 80-tal innan plasten helt tog över) så var konsumenthusen gjorda i metall med tillhörande objektiv med förbluffande mekanisk precision. Det kan jag sakna men annars har precis allt blivit mycket mycket bättre och jag tycker Sony under senare år varit det kanske mest innovativa företaget av alla. Det är därför jag stannar hos Sony. Har väldigt svårtatt se några större skäl att byta.

Blir bara så irriterad i bland, tycker att det bär iväg lite väl mycket med dessa fantastiska S-ingenjörer. Ibland tror man nästan man ingår i någon sorts sekt. När endast Sonykameror i plast fanns att tillgå, så hade vi nog 100 inlägg som enbart handlade om vad fantastisk plasten var, det var armerad polykarbonat, som tålde att köras över med stridsvagn, Sony hade minnsan valt det bästa för oss konsumenter, inte en susning om att Sony för en tid inte visste var dom skulle sätta ner nästa steg.

Röster från flera på tråden vågade nämna att det kanske inte räcker med en utmärkt Live View för evigt, går inte att rida på den för länge så att säga, Nikon utvecklade en mycket bra brusredusering som exempel, kanske dags att lämna Live View för ett tag, och ta tag i lite andra bitar.

Men Sony har nog valt sitt rätta spår numera, höga hastigheter har väl sina fördelar, men det får inte själa för mycke bildkvalitet bara.

/Bengt.
 
Det kursiva i din text!!!

Jag tycker inte alls att LR3.5 (i mitt fall) hanterar raw-bilderna från min Sony a900 så himla bra,

När jag tittar och jämför min jpeg och arw i sonys egna raw-redigerare så stämmer dom ganska bra ihop med verkligheten som jag fotade i Skottland nu i september, där det var mycket kontrast i färger mellan berg och moln.

Men när jag öppnar upp dom i LR3.5 så blir nästan alla raw-bilder ljusare och kontrastlösa inte alls samma kontrast och färdynamik som originalet och verkligheten. Nu körde jag mycket på DR+ läget på min a900, var tvungen att justera bilderna väldigt mycket för att efterlikna originalet.

SONY a900 tycker jag iaf att det är en väldigt komplett kamera, sen att brusnivån är hög vid högre ISO det är en annan femma, fotar nästa aldrig i höga ISO.

Äh, det är ju bara default-värdena för reglagen som inte ACR kan tolka lika bra utifrån kamerainställningarna som Sony IDC. När man kör med DRO så görs en överexponering av hela bilden och sen i jpeg så sänks skuggorna. Det är därför som ACR/LR visar bilderna so lite överexponerade, men det är bara att dra lite i exposure och/eller brightness till vänster så är du tillbaka utan minsta kvalitetsförsämrning.

Kanske det som Lennart menar med att DRO "smittar" RAW-filen. Någon bildbehandling, så att olika pixlar ändras görs inte. RAW är RAW! Samma sak med brusreducering, det "hamnar" inte heller i RAW. kan ju faktiskt inte göra det eftersom det är en bildbehandling som görs av jpeg-motorn. ACR gör detta bättre än kameran.

Däremot så är alla möjliga inställningar i kameran som vitbalans, färgmättnad, skärpa, brusreducering osv. enbart till för jpeg, men de inställningarna följer också med som metadata när RAW-konverteraren läser in filen och hamnar då som defaultvärden, men allt går att ändra som man vill utan någon som helst försämring av bilden. Det som skiljer Sony IDC mot ACR är dels att reglagen i IDC heter exakt samma sak som i kameramenyerna, medan ACR har sin egen terminologi.

ACR begriper sig inte riktigt på DRO, men läser exponeringsattributet och därför visas det lite för ljust. Däremot är det bra för i alla fall A850 att exponera högt, så det är inte så dumt att få med det, men om man kör RAW så är det fiffigare att stänga av DRO och lägga på lite exponeringskompensation +0,3-0,7 eller så. Brukade jag göra med min A850 (snyft) och det blev skitbra.

Om man öppnar en RAW-fil i IDC, ändrar och sen sparar så sparas meta-värdena tillbaka in i RAW-filen, medan om man gör samma sak med ACR så läggs det i en separat .XMP-fil (om man inte konverterar till DNG).

Skillnaderna i programmen användarmässigt är lite tycke och smak. IDC kan kännas mer straightforward om man först har fotograferat mycket med Sony-kameror och vant sig med meny-namnen för alla instälningar, men det blir Sony-specifikt. ACR har flikar istälet för paneler för de olika avsnitten och de är grupperade lite olika. Däremot om man lärt sig ACR så heter sakerna samma sak oavsett vilket kameramärke man använder, vilket jag tycker är en stor fördel.

IDC är lite trögjobbat med sina dubbla värden för kvalitetsvisning och man vill ju i princip alltid köra på högsta och då är det segt. ACR är betydligt snabbare och har bättre funktioner för partiell hantering.

Oavsett detta så är den viktigaste egenskapen hur bra algoritmerna funkar för bl.a. brusreducering och där är ACR 6.x betydligt bättre än IDC.

Jag hävdar med bestämdhet att inga kamerainställningar påverkar RAW-filen hårt! Utom möjligen DRO som höjer exponeringen lite grand. Ingen bildbehandling sker av RAW-data och det där med att det inte går att stänga av brusreducering helt tror jag inte stämmer. Visst ligger det alltid ett defaultvärde med i filen, men det är bara att gå in på flik 2 och dra brusregalgen till vänster så är det helt utan brusreducering om man nu skulle vilja det, så det så :).



/Mats
 
Blir bara så irriterad i bland, tycker att det bär iväg lite väl mycket med dessa fantastiska S-ingenjörer. Ibland tror man nästan man ingår i någon sorts sekt. När endast Sonykameror i plast fanns att tillgå, så hade vi nog 100 inlägg som enbart handlade om vad fantastisk plasten var, det var armerad polykarbonat, som tålde att köras över med stridsvagn, Sony hade minnsan valt det bästa för oss konsumenter, inte en susning om att Sony för en tid inte visste var dom skulle sätta ner nästa steg.

Röster från flera på tråden vågade nämna att det kanske inte räcker med en utmärkt Live View för evigt, går inte att rida på den för länge så att säga, Nikon utvecklade en mycket bra brusredusering som exempel, kanske dags att lämna Live View för ett tag, och ta tag i lite andra bitar.

Men Sony har nog valt sitt rätta spår numera, höga hastigheter har väl sina fördelar, men det får inte själa för mycke bildkvalitet bara.

/Bengt.

Vad blir du irriterad över egentligen?

Läs Sten-Åkes kloka ord och väl valda återhållsamma formuleringar en gång till. Mycket bra skrivet och helt rätt, jag håller med till 100%, förutom att Canon skulle ha en kamera som klara 12 fps, det har dom inte. Den snabbaste de har är på 10 fps, Sony A77 är 20% snabbare och är världens snabbaste systemkamera.

SLT-spegeln är bara ett mellanspel, den kommer garanterat att försvinna och det förmodligen ganska snart. Tror dock att A99 kommer att ha den, men det är den sista. Tror inte på Gunnars tes att om det var så bra skulle alla redan gjort det. Tekniken är helt enkelt i sin linda, men utvecklingen går fort.

A77 m.fl. är ett tesknikskifte som är väldigt bra. SLT-spegeln är ett nödvändigt ont för att kunna få resten av fördelarna. Ganska liten kompromiss jämfört med vad man får tycker jag. Mycket bra av Sony att satsa på det och därigenom skaffa sig ett stort försprång. Sökartekniken måste dock utvecklas ytterligare ett steg för att det ska bli riktigt bra, men det tror jag att Sony fixar redan till nästa är när FF-kamerorna kommer!

Visst är Sonys ingenjörer bra, men också ledningen hos Sony som satsar långsiktigt och prioriterar bra. Att det en period bara varit plastkameror är nog en väl genomtänkt strategi för att kunna satsa så mycket på den nya tekniken om man inte har obegränsade resurser. Knappast är det så att "Sony för en tid inte visste var dom skulle sätta ner nästa steg". De vet EXAKT vad de gör och har nog bättre koll än dina smarta råd att göra som Nikon.


/Mats
 
Kanske det som Lennart menar med att DRO "smittar" RAW-filen. Någon bildbehandling, så att olika pixlar ändras görs inte. RAW är RAW! Samma sak med brusreducering, det "hamnar" inte heller i RAW. kan ju faktiskt inte göra det eftersom det är en bildbehandling som görs av jpeg-motorn. ACR gör detta bättre än kameran.

/Mats

Precis vad jag menar. Dessutom ökar den bruset en smula och skickar med till rawkonverteraren. Märks inte speciellt i de lägre iso-områdena. Men vid 800 syns det ganska tydligt. Beror också på vilken nivå man ställ DR+ till.

//Lennart
 
Blir bara så irriterad i bland, tycker att det bär iväg lite väl mycket med dessa fantastiska S-ingenjörer. Ibland tror man nästan man ingår i någon sorts sekt. När endast Sonykameror i plast fanns att tillgå, så hade vi nog 100 inlägg som enbart handlade om vad fantastisk plasten var, det var armerad polykarbonat, som tålde att köras över med stridsvagn, Sony hade minnsan valt det bästa för oss konsumenter, inte en susning om att Sony för en tid inte visste var dom skulle sätta ner nästa steg.

Röster från flera på tråden vågade nämna att det kanske inte räcker med en utmärkt Live View för evigt, går inte att rida på den för länge så att säga, Nikon utvecklade en mycket bra brusredusering som exempel, kanske dags att lämna Live View för ett tag, och ta tag i lite andra bitar.

Men Sony har nog valt sitt rätta spår numera, höga hastigheter har väl sina fördelar, men det får inte själa för mycke bildkvalitet bara.

/Bengt.

...men Bengt..igen.

Har det gått dig spårlöst förbi att Sony nu släpper några av de mest spännande entusiastkamerorna världen skådat på länge när det gäller nytänk och prestanda och att det sker just nu? Du får det att låta som om det överhuvudtaget inte finns annat att glädjas åt än stark plast och en Live View som trots att den fortfarande är ohotad rent tekniskt efter flera år nu börjar kännas lite "mainstream". Vi kan komma ut ur Sony-idet nu och det är dags att gnugga sömnen ur ögonen Bengt. Vore jag Sony-ingenjör skulle jag nog känt mig orättvist behandlad av det ointresse du nu visat kring vad de faktiskt gjort och åstadkommit under dessa år och inte minst under det senaste året.

Sony står bättre rustade än de flesta om man ser till deras produktportfölj och om ryktena håller vad de lovar och Mats pratar sanning i sin lista över vad som kommer i form av FF-kameror nästa år, så kommer det företaget att ha ett fantastiskt läge på kameramarknaderna när detta väl sker. De har då hyfsat fräscha produkter i de flesta segment och det gäller ju även bland kompakterna där de också är tekniskt ledande. Dessutom ser det ut som om de börjar få även servicen på plats om man får tro det som skrivs.

När det sedan gäller materialval i kamerahus så måste jag faktiskt säga att det finns ett stort måt av konservatism kring detta. Är mässingplåt i svarta kamerahus det enda som kan blidka alla verkligt seriösa plåtkramare. Jag har haft en hel del "plåtkameror" och jag har utsatt dessa för väldigt omild behandling på många resor jag gjort med taskig komfort. Jag har tappat dem i marken ett antal gånger och min erfaranhet är denna: plåtkameror, hur starka de än är blir deformerade och det kan vara ett mycket värre problem än de som uppstår när man tappar kamerahus i marken gjorda av starka kompositmaterial. Kamerahus gjorda av sånt material håller ofta och utan att deformeras om det är så starkt att det inte spricker av smällarna.

En del kameror ser fantastiskt välbyggda ut som exv. Konica Minolta D7D. Den var till stor del av metall men vad hjälpte det. Vid ett av tillfällena (en riktig smäll) for den i ett antal bitar och som vanligt pajade antiskak-systemet. Det behövdes som sagt inte mycket för att detta skulle paja i den kameran. "Built lika a tank" stod det i många recensioner men "fragile like an egg" hade väl varit mer passande.

Många moderna kameror har ett chassie av magnesium eller någon annan lätt legering och är per definition byggda av metall. Trots det så är många kameror dessutom överdragna med någon plastkoposit av något slag som en "vädertätningskondom". Så det är ju en hel del plast även på dessa. Fördelen med rena komposithus är ju att de oftast är klart lättare och de leder inte kyla lika mycket som rena metallhus gör. Skulle dessa hus falla i backen så är det som någon klok man sagt kring boxningen - "the harder they come, the harder they fall". Ett lättare hus med mindre massa kan säkert i en del fall klara ett fall från en viss höjd bättre än ett tyngre hus. Min erfarenhet är dessutom att det som alltid råkat värst ut är inte kamerahusen utan det är objektiven och jag har svårt att se hur man ska kunna "bygga dessa som tanks" för att göra den tafliga översättningen och samtidigt skydda användarna från belastningsskador. Sådana objektiv skulle förmodligen bli hopplösa att använda.

För mig är inte plåten helig. Kameror kan vara välbyggda i andra material också.

Jag säger som Krister Pettersson den gamla busen - "Varför säger folk saker".
 
Senast ändrad:
En del kameror ser fantastiskt välbyggda ut som exv. Konica Minolta D7D. Den var till stor del av metall men vad hjälpte det. Vid ett av tillfällena (en riktig smäll) for den i ett antal bitar och som vanligt pajade antiskak-systemet. Det behövdes som sagt inte mycket för att detta skulle paja i den kameran. "Built lika a tank" stod det i många recensioner men "fragile like an egg" hade väl varit mer passande.
Ett ägg som kastas runt inuti en stridsvagn går sönder lika lätt som ett ägg som kastas runt inuti en folkvagn.

Jag håller med om materialval. Ordet "plast" har ganska dålig klang, antagligen beroende på att tidiga plaster inte var speciellt bra. Därför så vill tillverkare av plastgrunkor gärna använda ord som polykarbonat för att påpeka att det inte är gammal bondplast det handlar om. Kofiberförstärkt plast är enormt stryktåligt och i många fall ett bättre val än metall.
 
"Ett ägg som kastas runt inuti en stridsvagn går sönder lika lätt som ett ägg som kastas runt inuti en folkvagn."


Det där var ett väldigt bra präntat exempel Per.
 
Vad blir du irriterad över egentligen?

Läs Sten-Åkes kloka ord och väl valda återhållsamma formuleringar en gång till. Mycket bra skrivet och helt rätt, jag håller med till 100%, förutom att Canon skulle ha en kamera som klara 12 fps, det har dom inte. Den snabbaste de har är på 10 fps, Sony A77 är 20% snabbare och är världens snabbaste systemkamera.

SLT-spegeln är bara ett mellanspel, den kommer garanterat att försvinna och det förmodligen ganska snart. Tror dock att A99 kommer att ha den, men det är den sista. Tror inte på Gunnars tes att om det var så bra skulle alla redan gjort det. Tekniken är helt enkelt i sin linda, men utvecklingen går fort.

A77 m.fl. är ett tesknikskifte som är väldigt bra. SLT-spegeln är ett nödvändigt ont för att kunna få resten av fördelarna. Ganska liten kompromiss jämfört med vad man får tycker jag. Mycket bra av Sony att satsa på det och därigenom skaffa sig ett stort försprång. Sökartekniken måste dock utvecklas ytterligare ett steg för att det ska bli riktigt bra, men det tror jag att Sony fixar redan till nästa är när FF-kamerorna kommer!

Visst är Sonys ingenjörer bra, men också ledningen hos Sony som satsar långsiktigt och prioriterar bra. Att det en period bara varit plastkameror är nog en väl genomtänkt strategi för att kunna satsa så mycket på den nya tekniken om man inte har obegränsade resurser. Knappast är det så att "Sony för en tid inte visste var dom skulle sätta ner nästa steg". De vet EXAKT vad de gör och har nog bättre koll än dina smarta råd att göra som Nikon.


/Mats

Mats. Nu hämtade StenÅke ett inlägg från den 22 okt, här var jag till viss del påverkad av dina inlägg, och vad som framgår så skulle jag faktiskt hålla med dig till en del, inlägget hamnade i fel tråd A850 istället för A77-tråden. Precis som du Mats så blandar och ger jag, du har nog skällt betydligt mer än mig vad gäller Sony, Du måste hålla med om att det varit ganska så turbulent kring A77, rent generelt så har jag varit rätt så återhållsam vad gäller A77. Nikon/Canon gör bra kameror, att påstå att Sony är överlägsna dessa giganter, tycker jag inte gynnar Sony alls för så är det inte. Aspman är också en klok gubbe, och hans visa tes om A77 och dess följande AF kontra 7D är väl väldigt korrekt om A77 skall konkurera som Sport/Fågelkamera, A77 köps väl inte för landskapsfotografering. Nu menar inte jag A77:an AF är jättedålig på något sätt, Och Martin Agfors inlägg är väl det bästa som skrivits vad gäller A77 ett mycket treligt sätt att tolka A77 framträdande på scenen. Martins sätt att se på 12b/s-läget är för mig mycket tilltalande och att 8b/s-läget är mera riktigt enligt Martin.
 
...men Bengt..igen.

Har det gått dig spårlöst förbi att Sony nu släpper några av de mest spännande entusiastkamerorna världen skådat på länge när det gäller nytänk och prestanda och att det sker just nu? Du får det att låta som om det överhuvudtaget inte finns annat att glädjas åt än stark plast och en Live View som trots att den fortfarande är ohotad rent tekniskt efter flera år nu börjar kännas lite "mainstream". Vi kan komma ut ur Sony-idet nu och det är dags att gnugga sömnen ur ögonen Bengt. Vore jag Sony-ingenjör skulle jag nog känt mig orättvist behandlad av det ointresse du nu visat kring vad de faktiskt gjort och åstadkommit under dessa år och inte minst under det senaste året.

Sony står bättre rustade än de flesta om man ser till deras produktportfölj och om ryktena håller vad de lovar och Mats pratar sanning i sin lista över vad som kommer i form av FF-kameror nästa år, så kommer det företaget att ha ett fantastiskt läge på kameramarknaderna när detta väl sker. De har då hyfsat fräscha produkter i de flesta segment och det gäller ju även bland kompakterna där de också är tekniskt ledande. Dessutom ser det ut som om de börjar få även servicen på plats om man får tro det som skrivs.

När det sedan gäller materialval i kamerahus så måste jag faktiskt säga att det finns ett stort måt av konservatism kring detta. Är mässingplåt i svarta kamerahus det enda som kan blidka alla verkligt seriösa plåtkramare. Jag har haft en hel del "plåtkameror" och jag har utsatt dessa för väldigt omild behandling på många resor jag gjort med taskig komfort. Jag har tappat dem i marken ett antal gånger och min erfaranhet är denna: plåtkameror, hur starka de än är blir deformerade och det kan vara ett mycket värre problem än de som uppstår när man tappar kamerahus i marken gjorda av starka kompositmaterial. Kamerahus gjorda av sånt material håller ofta och utan att deformeras om det är så starkt att det inte spricker av smällarna.

En del kameror ser fantastiskt välbyggda ut som exv. Konica Minolta D7D. Den var till stor del av metall men vad hjälpte det. Vid ett av tillfällena (en riktig smäll) for den i ett antal bitar och som vanligt pajade antiskak-systemet. Det behövdes som sagt inte mycket för att detta skulle paja i den kameran. "Built lika a tank" stod det i många recensioner men "fragile like an egg" hade väl varit mer passande.

Många moderna kameror har ett chassie av magnesium eller någon annan lätt legering och är per definition byggda av metall. Trots det så är många kameror dessutom överdragna med någon plastkoposit av något slag som en "vädertätningskondom". Så det är ju en hel del plast även på dessa. Fördelen med rena komposithus är ju att de oftast är klart lättare och de leder inte kyla lika mycket som rena metallhus gör. Skulle dessa hus falla i backen så är det som någon klok man sagt kring boxningen - "the harder they come, the harder they fall". Ett lättare hus med mindre massa kan säkert i en del fall klara ett fall från en viss höjd bättre än ett tyngre hus. Min erfarenhet är dessutom att det som alltid råkat värst ut är inte kamerahusen utan det är objektiven och jag har svårt att se hur man ska kunna "bygga dessa som tanks" för att göra den tafliga översättningen och samtidigt skydda användarna från belastningsskador. Sådana objektiv skulle förmodligen bli hopplösa att använda.

För mig är inte plåten helig. Kameror kan vara välbyggda i andra material också.

Jag säger som Krister Pettersson den gamla busen - "Varför säger folk saker".

Metall är inte heligt för mig eller och har aldrig varit det, men det går att göra en plastkamera,så att den ser metallisk ut. Du kanske inte förstår mig riktigt Sten Åke, Plasten får vara hur bra som helst, det är inte det jag menar. Metallkameran signalerar kvalitet, sedan får det vara hur galet som helst ur många synpunkter, som du skriver ovan, StenÅke du har myntat flera små elakheter med glimten i ögat vad gäller Sonykameror, Minns du Toy-kamera, minns du att någon modell var gjord av ihoppressade sopsäckar, A33-A55 kallar du leksakskameror , MEN JAG VET ATT DU SKOJAR STENÅKE, jag vill också spetsa till det, ofta ironiserar jag över sakernas tillstånd.

Om du och jag för en tid och även Mats skulle få tycka till ordentlgt och sitta tillsammas med Sonytekniker under en längre tid med uppdraget att en ny kamera skall tas fram. Vad skulle du då ta fram som förslag Sten Åke, hur skulle vi gå till väga. jag skulle då vilja titta på konkurenterna och vad dom har att erbjuda, vill vi att nya modellen skall ta upp kampen med 7D och D7000, vill vi att den måste bli lika bra eller bättre. jag skulle fråga det på första mötet, sedan skulle jag säga att 7D har en sjujäkla bra följande Autofokus, skall vi inte försöka och göra den lika bra i våran kamera eller vad tycker ni, Här har jag en 7D ( har fått lånat den av Aspman )-( kallibrerad och i perfekt skick ) den klarar att ta 7 bilder av 8:a skarpa på flygande måsar, är det tokigt att komma med ett sånt förslag.

( Ps kan vi inte lära oss av dom enorma förväntningarna av A77 som har förekommit, Nu börjar det allra redan om att A99 nästa år blir en super duper kamera av guds nåde, vi måste stilla oss grabbar. )
 
Senast ändrad:
Om du och jag för en tid och även Mats skulle få tycka till ordentlgt och sitta tillsammas med Sonytekniker under en längre tid med uppdraget att en ny kamera skall tas fram. Vad skulle du då ta fram som förslag Sten Åke, hur skulle vi gå till väga. jag skulle då vilja titta på konkurenterna och vad dom har att erbjuda, vill vi att nya modellen skall ta upp kampen med 7D och D7000, vill vi att den måste bli lika bra eller bättre. jag skulle fråga det på första mötet, sedan skulle jag säga att 7D har en sjujäkla bra följande Autofokus, skall vi inte försöka och göra den lika bra i våran kamera eller vad tycker ni, Här har jag en 7D ( har fått lånat den av Aspman )-( kallibrerad och i perfekt skick ) den klarar att ta 7 bilder av 8:a skarpa på flygande måsar, är det tokigt att komma med ett sånt förslag.

Jo, det är lite tokigt. Tror de skulle tycka det var lite trist faktiskt.
klart att de tittat på konkurrenterna, men att försöka kopiera och göra nästan lika bra är då förjäkligt trist och visionslöst. Vad skulle vitsen vara med det, då är det väl bättre att köpa en av de färdiga som man försöker kopiera?

Tror Sony har betydligt högre ambitioner än så. Om man vill ta över ledningen så måste man vara innovativ, hitta nya vägar och tänka utanför boxen och uppfinna tekniker som gör det möjligt att få överlägsen prestanda.

Då kan man bli teknikledande, sedan är det hårt arbete för att hålla och öka försprånget och efter lång tid kan man också bli marknadsledande.


/Mats
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.