Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Sony A850 och A900

Produkter
(logga in för att koppla)
Media Markt Har öppnat en ny affär i Örebro och folk vallfärdar dit för att handla billiga prylar under öppningsdagarna. Så även jag. Lite besviken blev jag när jag såg att A850 kostade 21000kr och A900 nästan 30000kr. Ingen rabatt där inte. Tur att japanphoto finns!

Synd att det regnar. Jag var precis på väg ut för att ta lite nattbilder i skogen med A850:n. :O(
 
Ja, en kombination av att ha alldeles för mycket som ska vara färdigt på söndag, samt att sydsverige drabbats av ihållande regnskurar har ju dämpat fotograferingslusten lite... I går och i eftermiddags har jag dock varit ute lite, flickvännen blev sugen på en A380 (som det fortfarande finns 6st av för 2990:- på Rajala Malmö...!) så det blev en gångtur på stan för att ner och känna/klämma (flickvännen alltså. Jag har klämt innan. På kameran alltså).

Men jag måste nog ha lite mer tid med objektiv som jag känner lite bättre för att kunna uttala mig om A850 i stort. Den största skillnaden med 850/900 är och har alltid varit färghanteringen, samt dennes påverkan på jämnheten (och brusegenskaperna!) i kamerorna.

Om jag jämför med D3x som ju ligger närmast i generna, så är det faktiskt ganska stor skillnad på hur bilden hanteras. Sony-kamerorna har betydligt flackare (men jämnare) filtrering av färgerna till sensorn, vilket påverkar förhållandet mellan färgtonsförändring/mörkhetsförändring. Så mängden detaljering i fina strukturer hanteras på ett väldigt annorlunda sätt än det jag är van vid. Det som däremot hanteras betydligt bättre än vad Nikon-kamerorna (och även 5D2/1Ds3) är långsamma/mjukare färgövergångar mellan starka färgtoner. JAg ska se om jag hittar något "målande" exempel senare.

Mitt vanligaste mål när jag går ut och testar saker är parken som ligger precis bredvid, där finns alltid gott om starka färger i nyutslagna blommor (som ersätts eller flyttas efter hand som de blommat över). Här brukar det finns gott om "besvärliga" mål.

Sammanlagt sett renderas bilden väldigt "annorlunda" på ett sätt som nog många har svårt att förutse utifrån att bara titta på mätsiffrorna... Jag tror nog att jag skulle kunna dra upp en D3x-bild kanske 15-25% större än en A850-bild utan att skalningsskillnaden skulle bli uppenbar. Men A850/A900 har betydligt trevligare och mer lättkorrigerad färg - både i färgton och ljushet/mörkhet. PGA de flackare filterna skulle jag nog ganska säkert redan nu kunna säga att Sony-kamerorna hanterar besvärligt ljus (lysrör, lågenergilampor, gatubelysning och HPS arenabelysning) betydligt jämnare, bättre och lättare än Nikonkamerorna jag är van vid.

Och med 24MP lär det vara ytterst sällan jag är upplösningsbegränsad, som jag berättat tidigare är det ytterst sällan jag känt mig begränsad av 12MP - det dubbla (41% större bilder) ger mig bara större nerskalningsmån och beskärningsmån.

Per pixel är A850 nog inte långt efter D90/A550 i prestanda - men samma skillnad finns som den jag pratade om jmf D3x finns ju även här. Färgåtergivningen skiljer på ett sätt som jämförelsen svår - så länge ljuset är bra skulle jag ge A850 en lätt fördel, när ljuset tryter skulle jag nog säga att D90/D3x är bättre "per pixel".

Brusegenskaperna går att påverka väldigt mycket med hur mättade färger man sätter rå-interpoleringen till att sikta efter. Jag får betydligt bättre resultat på högre ISO av att sänka färgvikten jmf ljusstyrkevikten. Detta ger (kanske tyvärr) betydligt mindre färgmättnad i skuggor/mörkare partier på högre ISO - men också en betydligt högre integritet i bilden. Betydligt mindre detaljering försvinner - detta är något jag gäna offrar lite färgupplösning/färgstyrka för.

Nu är ju inte omprogrammering av interpoleringsrutiner något som alla sysslar med, men som många säkert redan märkt är det stor skillnad på t.ex LR2.7 och LR3 vad det gäller hur en bild presenteras, och kanske i ännu högre grad hur man uppfattar resultatet - även om inte de mätbara brusmängderna förändras något speciellt... Ungefär så uppfattar jag skillnaden D3x / A850. En tar fram detaljer på mikronivå med ganska hög kontrast, den andre har lite mjukare pensel och koncentrerar sig på att göra helheten så bra som möjligt snarare än att arbeta 100% på att ta fram allt vad råfilen har att ge i detaljering/upplösning.

Nån bild måste man väl också ha med... :)

Jag fick en adapter med posten idag (man tackar!) idag i väntan på specialbeställda varianter med rätt brännvidder, så jag grabbade det som stod längst fram i hyllan av det jag har hemma (som inte var runt 50mm, Sigman satt på kameran) - och det råkade bli en Pentacon E 135F/2.8 som jag tror jag gett 120kr för eller nåt. Adaptern är satt på 50mm, så tyvärr gör SSS mer skada än nytta med ett 135-objektiv - men det var tillfälligtvis lite sol ute viket gav ganska korta slutartider... Inget behov av stabilisering fanns.

Så, så här ser det ut när man monterar ett objektiv konstruerat -62 på en A850 FF-kamera... Ingen nerbländning, på F/2.8 alltså.

Första bilden, översikt av scen
Andra bilden, detalj av glaset, 100%
Hela bilden i ca 50% finns på:
http://pici.se/pictures/wBREHGZGy.jpg

Tredje bilden:
Lite "besvärliga" färger - omslag mellan gul- till blå-grönt med staka violetta.
Hela bilden i ca 50% finns på:
http://pici.se/pictures/XEtkwlSaJ.jpg

Fjärde bilden:
Fler "besvärliga" färgövergångar.
Hela bilden i ca 50% på:
http://pici.se/pictures/TdGHQjaQO.jpg

Fullupplösning är besvärligt då jag inte har några aktiva on-line konton jag kan släppa fri tillgång till. Höga ISO ser ut som vi alla antagligen vet - betydligt bättre än kamerans rykte. Ska se om jag kan få till lite formella tester senare... Men min personliga uppfattning är att D3x är bättre, både i absolut DR och i skuggbrus på både lägre och högre ISO - men att bilderna som Sony-kamerorna ger är betydligt mer lätthanterliga i efterbehandlingen om man inte absolut MÅSTE ha ut full upplösning av bilderna.
 

Bilagor

  • 20100528-_DSC0168.jpg
    20100528-_DSC0168.jpg
    92 KB · Visningar: 517
  • 20100528-_DSC0168_crop.jpg
    20100528-_DSC0168_crop.jpg
    92.9 KB · Visningar: 516
  • crop-1.jpg
    crop-1.jpg
    94.9 KB · Visningar: 514
  • crop-2.jpg
    crop-2.jpg
    91.6 KB · Visningar: 511
Rent ergonomiskt är mina händer aningens för små för denna kamera egentligen, men funktionsmässigt är det inga problem. Jag "halkar runt" med högerhanden betydligt mer på både D3x och på 1D-serien. Det kommer ta en stund att verkligen få in det lite annorlunda knappupplägget i ryggmärgen, det händer ganska ofta att fingrarna söker sig till ställen där knappen man vill ha tag på "borde sitta"... :)

Prestandamässigt störs jag inte det minsta av den "lägre hastigheten" - men jag är ju knappast någon sportfotograf. 3fps räcker mer än väl för mig, oftast ligger jag på tre bilder per minut om det händer mycket.

Sökarbilden är trevlig, men betydligt sämre än contax-skärmen jag hade i D700. Den kommer bytas så fort det finns möjlighet. Jag skulle uppskatta nogrannhetern till ca F/4 - vilket ofta är otillräckligt.
 
Tack för din redogörelse, Joakim. Färgövergångarna känner jag mycket väl igen. A900 använder jag oftast för just detaljering på basiso-upp till iso 800. Går inte gärna högre om bilden ska printas STOR.

Kamerans AWB är betydligt "snällare" än dess syskon märkta Canon och Nikon. Går ibland att se väldigt tydligt på den blå kurvan i histogrammet som visserligen divergerar, men inte så mycket som hos C och N vid glödlampsljus.

Jag antar att du inte aktiverat DRO då jag har en bestämd känsla av att den även belastar rawfilen en del. För jpeg är den dock en riktigt bra tillgång.

Följande må låta idiotiskt men det är vad jag fått fram. Vid iso 200, samma motiv, vinkel, likvärdig glugg och i övrigt allt lika så långt det gick körde jag en lånad D3x mot A900.
Du har redan upptäckt resp kameras färgegenskaper, men det går att få filen från A900/A850 att se identisk ut som filen från D3x på följande vis: A900-filen räknades upp i ACR och sparades som TIFF.
TIFF-filen öppnades sedan i Capture NX och behandlades där med de Nikonspecifika verktyg som behövdes för hur skuggor, mellantoner och högdagrar skulle se ut. Färgboostern i NX är mycket effektiv och påverkar även en tiff-fil, liksom kurvverktygen. Även Active D-lightning fungerar.

Det kanske inte fungerar vid alla motiv, men efter utprintning av utsnitt från det mest tonala området gick det inte att skilja på vilken kamera som använts för resp print.

Jag gjorde samma sak vid högre iso och använde dessutom brusreduceringen i NX (som nästan är för effktiv) Svårt att skilja kamerorna åt även här.

Detta gjordes av rent experimentlusta och var tidskrävande (dessutom är NX inget snabbt program), men jag hittar ingen bra förklaring till varför filerna blev så lika.

Ditt Pentacon verkar nästan kunna tangera ett Sony Carl Zeiss Sonnar 135/1.8 ZA, eller rentav gör det vid f/2.8.

Ang sökaren: Jag har svårt att precisonsfokusera manuellt med den. Noggrannheten du uppskattar till f/4 verkar vara en rimlig siffra. Själv hade jag gärna haft en bra mattskiva med snittbild/microprisma. Har tyvärr inte hittat någon tillverkare som tillhandahåller en sådan. Focusing Screen (Taiwan) har till nästan alla dslr upp till A700, men inte till A900/A850.

MVH/Lennart

PS. Har jag fel om jag antar att du efterbehandlat i PS med smart skärpa? Tycker det ser så ut. DS
 
De första dagarna med en egen 850 har varit ganska odramatiska. :) Jag är dock glad att jag hittade ett perfekt sigma-50 på första försöket, centreringen verkar t.o.m bättre än på den jag hade till D700.

Kanske en dum fråga (dessutom OT), men hur ser du om objektivet är bra centrerat eller inte?
 
Decentrering ser man lättast om man hittar något med hög kontrast och små skarpa detaljer att fokusera på och tar ett foto med målet exakt mitt i bilden, slår av AF och sen tar fyra foton till med kameran omriktad så att målet hamnar i vart och ett av de fyra bildhörnen. Om det är en vidvinkel du kollar så får man fokusera om på det första hörnet (så att det är så skarpt det går) och sedan ta de andra tre med samma fokusinställning.

Titta efter avvikelser - skärpan ska vara exakt lika bra (dålig?) i alla fyra hörnen, det är bara riktningen (oridenteringen) på punktspridningsfunktionen som ska vrida sig.

Om det är riktigt illa kan man se det med blotta ögat i en "vanlig" bild - punktpridningsfunktionen blir då "utdragen" i en viss riktning redan ganska nära bildcentrum på stora bländare. Beroende på var i konstruktionen det felcentrerade elementet sitter kan man även se att lateral CA är "orienterad" - förskjuten åt ett visst håll. Detta kan ju bli så att CA grön/magenta är noll i ena sidan och fyra pixlar i andra sidan - då brukar man även kunna se en svag tendens till lateral CA även exakt MITT i bilden, men då är det verkligen illa. Detta hindrar inte att jag sett riktigt dyra objektiv med fel iden här magnituden. Är det så illa brukar punktljuskällor få comatiserad form även mitt i bilden.
 
Nej, det är inte smart-sharpen, det är nog en bi-effekt av min skalningsalgoritm som liknar detta. Jag har precis börjat lära mig programmera i PS plugin-system, så jag har lekt lite med skalningar. Just dessa är gjorda med den senaste prototypen till en "kvadratisk sampling" bicubic som är en vanlig bi-cubic med lite utdragna hörn. "Normal" bi-cubic samplar orginalbilden i en cirkelformad area runt den "nya" pixeln för att räkna ut värdet till den om-samplade, "nya" pixeln, denna drar ut hörnen i 45º-riktningarna för att den omsamplade bilden ska få samma kontrast i 45º vinklarna som i 0/90º. Jag tycker bilderna blir lite mer homogena på det sättet... Beräkningarna sker i gamma 1.4 för att skydda övergångarna rött/grönt och inte göra bildern amörkare som vanlig gamma 2.2-sampling gör.

Skärpningen annars är min dämpade high-pass - "copy layer", high-pass r5 pixlar, gaussian blur r5pixlar, "fade filter" 70%, blandning "soft light".
DRO är avslagen, då jag vet att den påverkar exponeringen i filen, likaså slår jag av Auto-ISO så länge jag verkligen inte behöver det.

Där man kan skilja D3x från A850/900 är om man under kontrollerade former tar exponering så att båda kamerorna klipper mot vitt i exakt samma del av bilden. Då ser man ganska lätt att den understa Ev'n mot svart är ganska mycket renare i D3x. Detta kräver ganska hård processning - det är definitivt inget man kan se i ett normalt foto. Som jag kanske var lite otydlig med - om man tänker skala ner bilden till kanske 70% eller lägre (ca 12MP) tror jag nästan jag föredrar Sony-kamerorna då deras resulterande bildfiler då är mer lättarbetade med hänseende till skutresultatet. Jag kan få en D3x att på pricken efterlikna Sony's f'ärgåtergivning (i bra, spektraljämnt ljus - inte annars), men jag klarar inte att få A850 att få samma pixelnogrannhet i återgivningen i 100% granskning (eller t.o.m förstoring).

Idealet här hade nog för mig varit D3x sensorbas och utläsningselektronik, Sonys val av färgfilter och sen D3x topping (UV-plattor, AA-plattor och mikrolinser - sammanlagt sex lager ovanpå Bayerfärgfiltret!). Detta hade resulterat i en aningen sämre detaljåtergivning av färg uppe i extrema ISO, men det hade jag gärna offrat. När man tittat närmre på konstruktionen och kraven på D3x filterplatta så inser man att detta är ett flaggskepp vars monteringskrav och optiska/mekaniska kvalitet antagligen sent kommer överträffas... Jag hörde av en utvecklare att bara filterplattan (utan sensor!) kostar lika mycket att tillverka/montera som en hel instegskamera.

Jag har dock inga tvivel om att skillnaderna i färgåtergivning är större än skillnaderna i elektronisk/optisk systemkonstruktion på sensorpaketet. Än så länge känns det som att A850's filer är mer "lättarbetade"... Pxelperfekta 24MP-filer hjälper dig ju inte långt om du inte får rätt på färgerna så att bilden ser bra ut. Jag har inget emot D3x färger, men jag föredrar ju Sonys av anledningar jag gått igenom tidigare. De gör det lättare för interpoleringsmotorn att balansera färg/ljusstyrka på låga ISO - och detta ger "jämnare" bilder, bättre balans mellan färgdetaljering och luminansdetaljering.

Pentacon-gluggarna är det lite sent för nu, för bara ett-två år sedan kunde du få en hel låda med dem för en spottstyver, men snittpriset på Ebay DE ligger nog runt 4-500kr (eller kanske lite över!) nu... :) Jag har dock ett par stycken, i varierande skick. De är inte lika skarpa som min Mamiya sekor SX 135 eller Contaxen, men de har lägre LoCA-mängder. Bokeh är bäst runt F/4 - på F/2.8 får man antydan till ringar i vissa bilder.

Är det bara väder (de har lovat omväxlande väder, regn på söndag så kanske det blir lite mer fotande i helgen. Annars blir det verkstad och arbete....
 
Ja, de måste haft bråda dagar på Rajala/Sthlm.
[snip]
Jag får väl skylla mig själv som gav dem gratisreklam genom att i förväg berätta om prissänkningen på A850 här på FS.
[snip]
Men grattis ni som köpte en A850. Ni kommer säkert inte att ångra er.


Jag måste bara tacka för tipset, hade knappast hunnit se erbjudandet annars!

Har länge funderat på att beställa en från England, eftersom Sony är väldigt förmånligt prissatta där, men det här priset var fullkomligt enastående! Särskilt med tanke på Sonys rekommenderade/egna pris på hysteriska 27000:-
 
Var det splittade paket den här gången också eller "bara" kamerahus boxar ?

Min var inte splittad, utan en riktig "bara huset"-låda.

Ingen svensk manual dock. Den på finska låg i det allra översta facket på kartongen, och de flesta andra språk låg sedan betydligt längre ner i lådan. Eftersom Sonys sigill var obrutet på kartongen så man kan väl tänka sig att kamerorna kanske kom från företagets lager i hemlandet, och att Sony kanske har rimligare prissättning där.
 
Återigen tack för att du delar med dig, Joakim! Givande info om dina skalnings- och skärpningsmetoder(ämnen som är rätt kraftigt eftersatta, annars då de flesta vräker på unsharp mask som universalmetod. Själv sysslar jag mycket med skalning "uppåt" och just när jag tycker "F_n vad jag blivit bra på det här" så lär man sig något nytt. Metoderna är ju inte allmängiltiga utan kameraspecifika i en del fall).

Lustigt att du nämner Contax i sammanhanget. Får nämligen en association här som jag inte tänkt på innan: Första gången jag höll i en A900 kändes det som ett återseende från "flydda dagar" daterade någonstans i slutet av 70- alternativt början av 80-talet. Bortsett från lite annorlunda reglage kändes kameran som en gammal Contax RTS alternativt RTSII. Och det är inget negativt för mig. Helt tvärtom.
 
Ett MYCKET STORT TACK till er båda, Lennart och Joakim, för era mycket intressanta och kvalificerade inlägg!

Ni vill få fram hur verkligheten faktiskt är, och är inte ute efter att höja er status genom att hänvisa till mer eller mindre "etablerade sanningar", myter och missuppfattningar. Ni kör inte med det utbredda rundgångsbeviset att "Nikon och Canon är bäst, eftersom Nikon och Canon är bäst". Alldeles för många försöker att klättra i förment status genom den ofta förekommande motiveringen "Jag har Nikon (alternativt Canon), och alla vet ju att Nikon är mycket bättre än Sony, så därför måste jag ju vara mycket bättre än dig, som bara har Sony!".

Just genom att ni INTE jagar status utan vill ta reda på hur det faktiskt är, så når ni genom detta den högsta status som är möjlig - i varje fall bland dem som anser att kompetens och kunnighet har något värde. Och de som inte anser detta behöver man kanske inte ägna något överdrivet stort intresse för ... :)
 
datorproblem..!!

Så fick även jag hem min nya a850 från Rajala. Kameran verkar toppen men dök på andra problem som jag inte riktigt hade räknat med ... mitt bildbehandlingsprogram (Painsthop X3) orkar inte med filstorlekarna utan kraschar hela tiden när man försöker öppna eller redigera en raw-fil.. Nån annan som råkat ut för samma problematik? Några tips eller ideer vad man kan göra..? Min dator har en AMD X2 Ultra Dual Core Mobile ZM-84 2,3 GHz processor och 4 GB RAM-minne, tyckte att detta borde klara dessa filstorlekar hyfsat...men icke.

Någon som kört Paintshop X3 med dessa filstorlekar och fått det att funka? Provar jag en gammal version av Paintshop (X) verkar det funka bättre, fast den versionen ligger på en annan, äldre dator med mindre minne.. så verkar vara nåt specifikt med X3 versionen som ställer till det.
 
FlyerOne;1516433 [I sa:
Alldeles för många försöker att klättra i förment status genom den ofta förekommande motiveringen "Jag har Nikon (alternativt Canon), och alla vet ju att Nikon är mycket bättre än Sony, så därför måste jag ju vara mycket bättre än dig, som bara har Sony!".[/I]

Jag tror nog att du är alldeles för känslig, och enbart hänger upp dej på märkestomtarna. Men hur många är det som representerar den gruppen du nämner egentligen? Knappast fler Canon/Nikon- användare än Sony-användare i alla fall. Det är väl antagligen den mer nyanserade "sanningen".

Dessutom är det ironiskt nog bara märkesfanatikerna själva som störs när andra människors höjer sitt eget val av kamera (annat märke) över andra.

/K
 
Jag tror nog att du är alldeles för känslig, och enbart hänger upp dej på märkestomtarna. Men hur många är det som representerar den gruppen du nämner egentligen? Knappast fler Canon/Nikon- användare än Sony-användare i alla fall. Det är väl antagligen den mer nyanserade "sanningen".

Dessutom är det ironiskt nog bara märkesfanatikerna själva som störs när andra människors höjer sitt eget val av kamera (annat märke) över andra.

/K

Min personliga och subjektiva ståndpunkt är att jag ger er båda rätt på sätt och vis. Kenneths inlägg är, ebligt min åsikt just en nyanserad sanning, men Gunnar har nog en point här också.

Vad jag grundar det hela på? Jo, jag kan ofta inte låta bli att testa och låna exemplar av kameror och tycker mig dock se en tendens att i alla fall fackpress, testsajter m fl kan släta över vissa nackdelar och t o m inte nämna en del uppenbara missar hos Canon och Nikon.

När ett kamerahus haussas så väntar man sig att det ska vara bra. I fallet Canon och Nikon har jag hittat olägenheter som inte nämnts. För övrigt använder jag mest Canon och äger inget Nikonsystem längre.
Men Nikon var mitt huvudsystem tidigare och jag fann att de kamerahus jag haft D1/D100/D80/D200/D2x/D300 och D3 i många fall var aningen överreklamerade. Ett stort undantag dock för Nikon D3 som jag ansåg vara precis så bra som proffstestarna beskrev.

Sony har nog, enl min åsikt( jag betonar att detta bar grundar sig på personliga upplevelser och inte ska ses som absolut sanning) behandlats lite mer styvmoderligt i många tester.

Man upptäcker det efter att använt kamerorna en tid. Jag har haft extremt många felfokuserande Canonobjektiv, kamerahusen 1DMkII/1DsMkII/5DMkII/7D har nästan omgående fått skickas på service för dåligt inställd AF. Andra har fått bytas omgående p g a bandning etc.

En nyanserad sanning kommer från mig här: Om man jämför en haussad kamera med en som blivit "halvsågad" så förväntar man sig int så mycket av den senare, medan man i förstnämnda fallet blir lättare besviken.

A900 blev därför en positiv överraskning då nästan allt som beskrevs som mindre bra visade sig vara bättre i verkliga fotograferingssituationer. Det klankades mest på brus, i övrigt var väl kameran ganska korrekt beskriven och testad.

Jag tar numera alla tester med en rejäl grabbnäve salt och har funnit ett många kameror som fått svalt mottagande ofta varit bättre i "verkliga livet" och haussade kameror har i samma liv inte glimrat fullt så mycket.

Övergav mitt märkestänkande för ett decennium sedan och trots att vissa har invändningar mot min filosofi som går ut på att "jag tror på det jag ser" är den ett axiom för mig. Den har förvisso en begränsning som inte är så lätt att bedöma: Eventuella handhavandefel från min sida och där har skett missar i bedömningar från min sida genom åren. Det ska villigt erkännas i sanningens namn.

Men allt blir ju i slutänden subjektivt, fast jag tycker man inte ska blunda för att ALLA märken har för- och nackdelar.

Samt: Publicerade tester i fackpress och på testsajter bör tas som fingervisningar med ETT SPECIELLT EXEMPLAR av EN kameratyp. Inte som någon absolut sanning.

Märkesfanatism hindrar objektiva sanningar och bromsar utvecklingen.
 
Richard: Grattis... :)

(till kameran då, inte till mjukvaruproblemen...) :)

Jag vet tyvärr inte, men det låter ju onekligen som om det är versionen på PS-X3 som ställer till det. Det måste inte nödvändigtvis vara programmet i sig självt som ställer till problemet, det kan också vara de system som nyare operativsystem använder för att avlasta bildbehandling mot grafik-kortet som spökar. Jag har haft en del lustiga effekter med AMD/XPsp3, och AMD/7. Allting går väldigt mycket fortare än innan, men vissa operationer man gör bara tvärdör... :-/ Man får leta efter inställningar som funkar, eller stänga av grafik-kortsstödet.

Skrev ett långt inlägg igår som raderades när jag stängde lite fönster i fel ordning :-/ Börjar om senare i kväll. Dåligt väder idag, så inget utomhusfotograferande - sen ska jag iväg och jobba ett par timmar i kväll, så det får bli senare.

Hittade dock en intressant jämförelse när jag satt och slösurfade igår, på den specialiserade Sony/minolta-sajten Artaphot:
http://artaphot.ch/dslrs/302-aps-c-vs-full-frame-2
-där de jämför ett högklassigt objektiv på crop med ett betydligt billigare objektiv på FF - med samma avbildnings- och presentations-skala. Resultatet som de kommer fram till stämmer ganska väl med mina erfarenheter tidigare.

De hade även en bra brusjämförelse någonstans, där de jämförde kameror på samma bländare/samma slutartid och därmed alltså gav samma exponering och verkliga förutsättning för verkliga fotosituationer - tyvärr glömde de att hålla samma avbildningsskala bara... :)

Detta knyter lite an till diskutionen om märkesfanatiker, det är ju på vissa punkter anslutande till att "andra" har åsikter om vad för material man använder när man fotograferar. Jag får OFTA konstiga blickar av andra "fotografer" när jag dyker upp on-site med dyra kamerahus och vissa objektiv som ser ut som om de är redo för återvinningscentralen...

Min erfarenhet av märkesfanatism är tvärtom - det är inte "de två stora" som huserar de värsta idioterna, det är de mindre, mer obskyra märkena som inte har lika stor allmänbelysning för den stora folkmassan. På något sätt blir det ofta så att det nästan verkar som det är en inövad reflex att gå i försvarsställning så fort någon frågar om utrustningen - vare sig det är en ren fråga, eller ett ifrågasättande.

Sony tillhör dock knappast de "mindre" märkena längre, jag tänker snarare på marknaden just nu som innehållande de TRE stora, och sedan efter det, "de andra".
 
Jag tror nog att du är alldeles för känslig, och enbart hänger upp dej på märkestomtarna.
...
Jag kanske eventuellt kan vara lite väl känslig ibland, det håller jag inte för omöjligt. Men jag har dock genom åren faktiskt stött på väldigt mycket nedlåtande, överlägsna och direkt föraktfulla attityder först gentemot Minolta, och numera mot Sony (fast inte bara mot dessa, se nedan).


...
Men hur många är det som representerar den gruppen du nämner egentligen? Knappast fler Canon/Nikon- användare än Sony-användare i alla fall. Det är väl antagligen den mer nyanserade "sanningen".
...
Här är jag rätt säker på att det är tvärtom mot vad du antar.

1) Grundaxion - Ifall man tar bort alla modifierande faktorer så bör den procentella andelen idioter var lika stor i alla grupper. Det finns minst 10 ggr fler användare av Nikon respektive Canon-kameror ute. Då bör där i rimlighetens namn också finnas ett 10 ggr större antal av dylika idioter, eller hur?

2) Nybörjare och okunniga har små möjligheter att kunna förstå och välja den för dem bästa kameran att börja med. En viss procent av dessa är väldigt statuskänsliga. De vill ge sken av att vara "fina" och "professionella" fotografer - de vill vara "förmer" än alla andra. För denna grupp duger ofta t.o.m.en liten Nikon D40... :) Nåväl, det finns (numera) enbart två märken som i deras ögon kan komma ifråga (ifall man bortser från de ekonomiskt oberoende) - Canon eller Nikon. De vågar sällan välja Sony, Pentax eller Olympus. Representanter för denna grupp är de klart mest påfrestande att stöta på, och enligt min erfarenhet förekommer det helt klart långt fler av dessa bland CaNikon-användarna än bland de övriga.

3) Mina egna erfarenheter genom åren. Det är förstås inte alls så att detta är något som har att göra med Canon eller Nikon i sig. Jag förutser att detta problem kan komma att vara minst lika utbrett bland Sony-användare om kanske 10 år eller så... :)
Jag äger/har ägt genom åren systemkameror inte bara från Canon, Nikon, Minolta/Sony, Pentax, Olympus, Leica och Hasselblad utan också från ytterligare cirka 25(!) olika systemkameratillverkare. Idag är det en utbredd uppfattning bland stora skaror att Canon och Nikon är pro-grejor, men inte de andra (för egen del anser jag att det är stora tveksamheter när det gäller Canon pga bristfällig produktionskontroll och AF-system).

Ifall jag går tillbaka i tiden, till perioden mellan ungefär 1960 och1995, så fick jag INGA nedlåtande anmärkningar när jag gick omkring med en Nikon på magen. Men det hände ibland ifall jag hade Minolta, Canon eller Pentax. Dessa fyra hade då ungefär samma "anseende". De kallades för "De fyra stora". Deras användare (mera exakt, några av dem) kunde se ner lite grand på lilla Olympus. Denna grupp kunde ibland gå under benämningen "De fem stora". En del av dessa femgrupps-användare (inklusive Olympusägarna då...) såg i sin tur ner på dem som använde Chinon, Yashica, Praktica, Petri etc. etc.

Ifall man ville bräcka en Nikon-användare då? Enkelt - man köpte en Leica! Och om man ville bräcka en Leica-användare? Lite svårare - då fick man köpa en Hasselblad. Och om man ville bräcka en Hasselblad-användare? Då fick man komma släpandes på en bänkkamera/storformatskamera. :)


Märkesfanatism är alltså på intet sätt ett modernt påfund. Dock är den betydligt mera utbredd nu än den var förr, även om man korrigerar för att det finns många fler med "fina" kameror (DSLR-) nu än då. Detta är säkert också anledningen till att så var fallet - på den tiden låg finare kameror helt utanför Medel-Svenssons ekonomiska ramar. Detta medförde att endast de som var genuint fotointresserade eller var proffs var i besittning av dessa "fina" kameror, samt några enstaka miljonärer. Vilket är en STOR skillnad mot idag. Nu kan ju precis vem som helst köpa en förment "fin" kamera, dvs en Canon eller Nikon... :)

Därför har vi idag fått en många gånger så stor grupp av märkes-idioter idag än det fanns förr.
Hmmm - det kanske ligger något i att det alltid var bättre förr...


Sedan var det ytterligare något jag skulle skriva om, men det har jag glömt nu - jag blev väl som vanligt alldeles för långrandig... :)
 
Senast ändrad:
Sedan var det ytterligare något jag skulle skriva om, men det har jag glömt nu - jag blev väl som vanligt alldeles för långrandig... :)

Gör inget! Ös på bara!
Jag har vid närmare eftertanke insett att jag nog har delvis fel. Sannolikt finns det fler märkesfanatiker bland de som anser sig som ägare av "underdogmärken", en åsikt som Joakim också framförde.

Men framförallt tror jag att största märkesfanatismen finns hos de som är aningen besvikna över sin utrustning, oavsett märke. Det ligger i den mänskliga naturen att försvara sina val. Även om kameran inte presterar som väntat.

I början av 80-talet körde jag en tid med Leica R3-mot. Och "Leica var ju finare än Nikon". Jag försvarade denna kameratyp länge just därför att det var mer status i den. Sedan satte jag mig ned o funderade att det är ju otroligt dumt att först och främst lura sig själv och i förlängningen kanske andra. Så jag skiftade märke och blev nöjd (Nikon vilket jag höll mig till länge).

Orsaken till mitt missnöje var inte bildkvalitet, ergonomi eller dylikt. Men kameraskrällena lade av varje gång på hockeymatcher p g a kondensdimman från isen i ishallen. Och problemet var inte unikt. Då¨varande tidning Kronobergaren med säte i Växjö använde också R3 och fick samma problem. Jag hade precis börjat jobba på annan blaska. Men summan av kardemummam var att jag och fotograferna på sagda tidning bytte in R3:eek:rna på Nybro Fotomagasin mot mekaniska Nikon FM+motor resp gamla F2As. Där fanns ingen känslig elektronik som kunde lägga av. Även helelektroniska Nikon F3 klarade av kondensen utan driftstörningar.

På de svarta R3:eek:rna hade fotograferna ristat in sina åsikter om kameran på några ställen. Det var inga ord som passade i söndagsskolan precis.

Nåja, en utvikning bara för att exemplifiera att man kan vara missnöjd med s k statusmärken och gå i försvarsställning.

Hursomhelst så är märkesfanatism av ondo ur många aspekter. Tycker den har förstört många trådar här på FS.
 
...
Sedan var det ytterligare något jag skulle skriva om, men det har jag glömt nu - jag blev väl som vanligt alldeles för långrandig... :)

Gör inget! Ös på bara!
...
Haha! Är du säker på att du vet vad du säjer nu? Om jag skulle släppa alla mina spärrar om att FÖRSÖKA att ALDRIG bli långrandig... :)

Nåväl, det förefaller i alla fall som att åtminstone några av er ibland finner tillräckligt underhållsvärde i det jag skriver för att orka igenom även mina (i mitt eget tycke) alltför ofta alldeles för långrandiga haranger... :)
 
Gör inget! Ös på bara!
...
Har'u sagt 'et så... :)

Kan börja med att utöka min långa drapa i inlägg #316 ovan. :)

...
Ifall man ville bräcka en Nikon-användare då? Enkelt - man köpte en Leica! Och om man ville bräcka en Leica-användare? Lite svårare - då fick man köpa en Hasselblad. Och om man ville bräcka en Hasselblad-användare? Då fick man komma släpandes på en bänkkamera/storformatskamera. :)
...
Kom på att det naturligtvis finns yttrligare statusnivåer. Man kan skjuta in:

Ifall man ville bräcka en Leica-användare, så kom man med en mellanformatskamera - oavsett vilken. I fall man ville bräcka en mellanformatskamera-användare, oavsett vilken - då fick man köpa en Hasselblad. Och om man ville bräcka en Hassy-user? Då fick man komma bärandes på en klappkamera. Och om man återigen ville bräcka? Då fick man komma släpandes på en bänkkamera/rail camera.

Men sen är det väl ändå slut?
Nja, inte riktigt. Bland storformatskamerorna så slår förstås en 18x24 cm kamera (t.ex.) en 13x18 cm kamera... :)
 
...
Jag har vid närmare eftertanke insett att jag nog har delvis fel. Sannolikt finns det fler märkesfanatiker bland de som anser sig som ägare av "underdogmärken", en åsikt som Joakim också framförde.
...
Det finns definitivt en sådan faktor också. Av det jag har sett på senare tid, alltså enligt MIN erfarenhet, så överskuggas dock denna faktor ganska rejält av andra faktorer (det finns fler än de jag tog upp i min långa drapa ovan).


...
Nåja, en utvikning bara för att exemplifiera att man kan vara missnöjd med
s k statusmärken och gå i försvarsställning.
...
Det kan man absolut!


...
Hursomhelst så är märkesfanatism av ondo ur många aspekter. Tycker den har förstört många trådar här på FS.
Jo, tyvärr. Men det är väldigt lätt att halka ner i detta träsk - tror knappast att det finns någon som inte har gjort så vid åtminstone något tillfälle.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar