Sony A850 och A900
- Trådstartare matknu
- Start datum
Photocon
Aktiv medlem
Kommer jag loss så häckar jag i Vik, ingen bit att åka. Så blir trippen av dyker jag upp. Hör av mig innan.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Apropå högtalare, så hade farsan riggat upp en högtalare i köket så morsan skulle kunna höra radio när hon var i köket. Problemet var bara att han dragit en valig tvåledare som han satt en vanlig stickproppshane i änden på. Från radion hjade han dragit en annan kabel med motsvarande hona. Inget petsäkert tjafs i nån bortklemad AKTA-miljö direkt.
Nåväl, ville man höra radio i köket kopplade man bara ihop kontakterna. Problemet var bara att hanen även passade i det vanliga vägguttaget och en dag stoppade jag in den av misstag. Det small rätt bra för den högtalaren var inte direkt avsedd att kopplas till 220V direkt.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Men vi är ju gamla Micke! Tack för inbjudan. Det hade varit hur kul som helst men jag har bränt all min semester på att bygga en ny veranda ute i skärgården, så jag har bara helgtid kvar i år.
pic-tor
Aktiv medlem
Min lärare i franska på högstadiet gjorde likadant. In med banankontakterna i eluttaget i stället för i bandspelaren. Det poffade rätt så bra från högtalaren. Efteråt visade han oss alla vad han hade gjort och undrade samtidigt vad som hade gått fel
. Banankontakterna var varken barn- eller vuxensäkra.Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Sen hade en hel klass lärt sig hur man smäller högtalare.
Photocon
Aktiv medlem
Följande understryker variation på samma tem samt att skadeglädjen är den enda sanna glädjen. En gång anno dazumal, tidigt 70-tal så skulle vårt band lira i Jönköping tillsammans med ett konkurrentband vi inte gillade. Deras baslåda hade kontaktfel som inte hann lödas om och trots att det bar oss emot fick de låna vår bashögtalare med 2 st 15" parallellkopplade till 4 ohm och 300 W (inga sketans fuskwatt heller utan den här låddan kunde riva hus).
Nåväl deras förstärkare hade endast 16 resp 8 ohm högtalaruttag och de kopplade den till 16 ohmsuttaget. Det lät högt och bra som f-n...en stund. Sedan började slutsteget i deras basförstärkare brinna upp. Ingen säkring hann gå.
Synden straffar sig själv eftersom nämnda band vid en tidigare spelning hade nekat oss att få låna en säkring till en av våra gitarrförstärkare. Den gåmngen fixade det sig ändå med hjälp av folien från en chokladkaka som lindades kring den brunna säkringen.
Vad det här har att göra med A900/A850 vet jag inte, men kan väl hamna under rubriken: Gamla farbröder berättar om barndomens fröjder.
//Lennart
Photocon
Aktiv medlem
Jag o en polare brukade roa oss med att samla ihop små 2-3" högtalare från skrotade transistorradio och koppla dem till en 45W Dynachord Eminent med 4 st EL84 i slutsteget. Därpå kopplade vi in en gitarr och sprängde högtalarna. Speciellt Telefunken hade ett 2" element där membranet lossnade i kanterna när talspolen gav upp.
Detta gjorde att membranet flög iväg som en litten hatt. Den som lyckades skjuta iväg membranet längst vann förstås.
Sedan hade vi tävlingar vem som kunde pissa på det "konstigaste stället". Det började oskyldigt med rutschbanor och skräpkorgar/telefonhytter men utvecklades till mycket värre ställen under starkt inflytande av pilsner i stora mängder. Vår trummis tog sin in i en kohage och pinkade en sovade kossa i örat. Han fick springa eftersom det visade sig vara en ungtjur. Vi avblåste tävlingen efter att pinkat på mycket värre ställen som jag inte vågar nämna ens nu med tanke på repressalier.
Det var också populärt att ringa till konditorier och beställa tårta med utkörning till adresser vars innehavare vi inte stod på god fot med. Sedan tog man sig dit och låg och tryckte i någon häck bara för att se hur mottagaren och budet såg ut som tvillingfågelholkar.
Populärast var dock att att i varandras namn skicka in svar på kontaktannonser. Mycket roligt oftast, men vår dåvarande basist blev fly förbannad när han kl 1900 en tisdagkväll öppnade dörren och fick en rejäl kram&puss av en BS-man i äldre ålder. Vi hade knåpat länge med det svaret och lyckats få ett direktmöte till stånd. Stånd fick emellertid inte basisten.
Naturligtvis skadade vi människor på detta vis och det kan man i backspegeln ångra sig rejält över, fast å andra sidan är man snart så gammal så man kan börja göra om de här grejorna och skylla på demens om man ertappas.
Till slut: Jag har faktiskt tagit fram min A900 och ska nu gå ut och plåta Bolmen från piren. Här blåser så in i h-e och ute vid närmsta ö är det som häxkittel. Samtidigt är det blå himmel med spännande molnformationer. Bara så ansträngande att man ska behöva bära kameran hela 100 meter. Betjänten Jean har ledigt idag och hembiträdet Hulda vägrar befatta sig med djävulens påfund (en benämningsom hon använder på min kära kameror). Får väl ge henne en omgång med rottingen när jag kommer hem.
Tjänstefolket ska veta hut
macrobild
Avslutat medlemskap
det skulle vara jäkligt kul, jag kan hämta, ta med hockeyhjälm , det är lågt i vårt hus som är "lite gammalt"
men charmigt
Photocon
Aktiv medlem
Håller på och förbereder just nu. Får besked under denna vecka om det blir av. Sannolikt blir det av. Troligast från den 13 sept , men kan också bli veckan innan.
Kåken jag bor i just nu blev efter översvämningsreniveringen 5 cm kortare mellan golv och tak och det var lågt redan innan. Jag har så många bulor så ett par till kvittar.
Jag mailar dig när jag vet besked. Blir det bra så?
afe
Aktiv medlem
Ni verkar ha haft mycket kul bus för er i ungdomen. Bomullskrut och sånt höll vi också på med, men vi vågade aldrig ge oss på nitroglycerin (vilket nog var tur). Min far arbetade som ingenjör men höll sällan på med roliga hembyggen. Han visade mig dock en gång på jobbet hur man spränger elektrolytkondensatorer med lite för mycket ström - något jag fick i repris för bara ett par år sedan när alla kondingar i nätagreggatet till min skrivbordsdator smällde samtidigt med en kraftig låga ut från baksidan av datorn. Det ögonblicket var nog det närmsta jag kommit att skita på mig i vuxen ålder ...
Nu är jag ju något yngre än er gubbar, kanske en halv generation eller så, men när jag växte upp fick vi alltid veta att vi var så himskans besvärliga med våra trimmade mopeder, rökande, folköl och sånt, så vi trodde att ni som växte upp tidigare var himla mycket skötsammare än vi var - uppenbarligen var så inte fallet
Det här är för övrigt en av de mer underhållande trådurspårningar jag läst på länge
Nu är jag ju något yngre än er gubbar, kanske en halv generation eller så, men när jag växte upp fick vi alltid veta att vi var så himskans besvärliga med våra trimmade mopeder, rökande, folköl och sånt, så vi trodde att ni som växte upp tidigare var himla mycket skötsammare än vi var - uppenbarligen var så inte fallet
Det här är för övrigt en av de mer underhållande trådurspårningar jag läst på länge
Bengf
Aktiv medlem
Kan bara hålla med, mycke hög klass på dessa inlägg, en aning chockerande dock över Lennarts eskapader, förmodlingen det klassiska kollektivets grupptryck som spelar in i samband med mellanölets intåg, även denna beskedliga dryck förvred våra sinnen mer än vad man trodde.
Minns att polisen en gång på 50-talet dök upp hemmavid då någon granntant hade ringt, en äldre bror skulle ha bärt upp en cykel på verandan, som hon då tyckte inte var hans. Det lär nu ha vart hans egen cykel om man får tro det. Att själa en cykel var ett mycket större brott förr, tänker då på den fina italienska filmen cykeltjuven, som satt sina spår över hur besvärligt det kan vara att alltid försöka vara ärlig.
Öga för Öga som dom sade lite oftare förr i tiden, men som jag minns 60-talet då man började närma sig 15 års åldern och kommer ihåg mycket mera om vad som var rätt eller fel, dom som stog för grovbuset försvann till ungdomshem och liknande, grannbarnens pappor var heller inte sena att ha en vakande hand över traktens ungar, inga pappor försvarade sina barn i onödan dom kan ju ha varit skyldiga. Men även grovbusets pojkar växte upp och gjorde rätt för sig.
Ett slagsmål mellan pojkar blev aldrig polisanmält förr i tiden, det kunde alltid inträffa, lite näsblod har inte skadat någon vad jag vet, man vart omplåstrad av någon lärare sen var det inte något mer med det.
Vänl.//Bengt.
Minns att polisen en gång på 50-talet dök upp hemmavid då någon granntant hade ringt, en äldre bror skulle ha bärt upp en cykel på verandan, som hon då tyckte inte var hans. Det lär nu ha vart hans egen cykel om man får tro det. Att själa en cykel var ett mycket större brott förr, tänker då på den fina italienska filmen cykeltjuven, som satt sina spår över hur besvärligt det kan vara att alltid försöka vara ärlig.
Öga för Öga som dom sade lite oftare förr i tiden, men som jag minns 60-talet då man började närma sig 15 års åldern och kommer ihåg mycket mera om vad som var rätt eller fel, dom som stog för grovbuset försvann till ungdomshem och liknande, grannbarnens pappor var heller inte sena att ha en vakande hand över traktens ungar, inga pappor försvarade sina barn i onödan dom kan ju ha varit skyldiga. Men även grovbusets pojkar växte upp och gjorde rätt för sig.
Ett slagsmål mellan pojkar blev aldrig polisanmält förr i tiden, det kunde alltid inträffa, lite näsblod har inte skadat någon vad jag vet, man vart omplåstrad av någon lärare sen var det inte något mer med det.
Vänl.//Bengt.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Vi äldre har varit verkliget oroliga för att de yngre släktena blivit för ordentliga
Min son hade en kompis när han var liten och vi umgicks med hans föräldrar lite. Killens pappa uttryckte vid ett tillfälle stor oro över främst sin egen son: "Asså, ja e djupt oroad för ungdomen! Fan när vi var i deras ålder (typ 12-13 år) så hade vi både krökat, sniffat, rökt och klämt på tjejer å dom här dom sitter bara inne å lirar dataspel och låter hela livet gå förbi."
Jag tror min farsa och hans bästa kompis var värre än vi var också trots att vi gjorde så gott vi kunde.
När gubbarna fick ansvar för att dra av ett fyrverkeri på Skogsö vid föreningens jubileum (25 år tror jag) så var de inte nöjda med avslutningen. De gick då hem till farsans polare som bodde ett stenkast bort. Där hämtade Kalle som han hette (han hade licens på dynamit och hade sprängt ut grunden till vårt hus) en dynamitgubbe som de hängde upp i grenen på en stor gran på Kalles tomt och så brände de av den i mörkret. Men det var bar ett litet litet problem som dök upp. Det de inte hade kollat i sin iver att rigga upp ett värdigt avslut på festligheterna, var att det just kom en eftersläntrande barnfamilj gåendes 100m bort nedanför berget i en lövtunnel som gjorde det nästan helt mörkt (det var sent på sommaren mot höst). Så det blev ett jävla liv om detta för barnfamiljen höll som sagt helt på att smälla av den också.
Att spränga dynamit vid bemärkelsedagar var annars vanligt uppe i Hälsingland bland min farfars generation (de satte nån gubbe på en gärdgårdsstör och brände av) och han hade tillgång till både dynamit och den traditionen han med för han jobbade som flottare på Ljusnan bl.a. Men den seden funkade ju mindre bra i ett sommarstugeområde på en halvliten skärgårdö som lilla Skogsö utanför Vaxholm. Farsans polare Kalle hade liknande bakgrund och hade vuxit upp i närheten av flottarkultur han också. Dynamit var aldrig en bristvara där heller även om det var brist på det mesta annars..
Farsan berättade vid ett annat tillfälle att han och hans bror också hade tillgång i unga år till farfars dynamit. Deras och deras kompisars mandomsprov bestod i att slå på mycket små bitar dynamit med slägga mot ett städ. Efter ett tag blev de modigare och modigare.... Vid ett av tillfällena tog min farbror en lite väl stor bit och släggan han höll i händerna slets ur hans grepp och flög rakt genom innertaket enligt den legenden. Så min bortklemade generation hade ju inte ens skuggan av en chans att toppa vare sig farsans eller min farfars generations bravader och för att avrunda detta så lyckades de även bränna ner det torp de bodde i av misstag, men som straff fick de hjälpa till att bygga upp det igen.
Vår generation kunde ju aldrig toppa det dom varit med om så för oss var det lika bra att ta till oss att mellanölet just lanserats och att det var kravaller på Hötorget att förgylla den tråkiga vardagen med. Undrar jag om det inte var lite fartigare förr trots allt?
Min son hade en kompis när han var liten och vi umgicks med hans föräldrar lite. Killens pappa uttryckte vid ett tillfälle stor oro över främst sin egen son: "Asså, ja e djupt oroad för ungdomen! Fan när vi var i deras ålder (typ 12-13 år) så hade vi både krökat, sniffat, rökt och klämt på tjejer å dom här dom sitter bara inne å lirar dataspel och låter hela livet gå förbi."
Jag tror min farsa och hans bästa kompis var värre än vi var också trots att vi gjorde så gott vi kunde.
När gubbarna fick ansvar för att dra av ett fyrverkeri på Skogsö vid föreningens jubileum (25 år tror jag) så var de inte nöjda med avslutningen. De gick då hem till farsans polare som bodde ett stenkast bort. Där hämtade Kalle som han hette (han hade licens på dynamit och hade sprängt ut grunden till vårt hus) en dynamitgubbe som de hängde upp i grenen på en stor gran på Kalles tomt och så brände de av den i mörkret. Men det var bar ett litet litet problem som dök upp. Det de inte hade kollat i sin iver att rigga upp ett värdigt avslut på festligheterna, var att det just kom en eftersläntrande barnfamilj gåendes 100m bort nedanför berget i en lövtunnel som gjorde det nästan helt mörkt (det var sent på sommaren mot höst). Så det blev ett jävla liv om detta för barnfamiljen höll som sagt helt på att smälla av den också.
Att spränga dynamit vid bemärkelsedagar var annars vanligt uppe i Hälsingland bland min farfars generation (de satte nån gubbe på en gärdgårdsstör och brände av) och han hade tillgång till både dynamit och den traditionen han med för han jobbade som flottare på Ljusnan bl.a. Men den seden funkade ju mindre bra i ett sommarstugeområde på en halvliten skärgårdö som lilla Skogsö utanför Vaxholm. Farsans polare Kalle hade liknande bakgrund och hade vuxit upp i närheten av flottarkultur han också. Dynamit var aldrig en bristvara där heller även om det var brist på det mesta annars..
Farsan berättade vid ett annat tillfälle att han och hans bror också hade tillgång i unga år till farfars dynamit. Deras och deras kompisars mandomsprov bestod i att slå på mycket små bitar dynamit med slägga mot ett städ. Efter ett tag blev de modigare och modigare.... Vid ett av tillfällena tog min farbror en lite väl stor bit och släggan han höll i händerna slets ur hans grepp och flög rakt genom innertaket enligt den legenden. Så min bortklemade generation hade ju inte ens skuggan av en chans att toppa vare sig farsans eller min farfars generations bravader och för att avrunda detta så lyckades de även bränna ner det torp de bodde i av misstag, men som straff fick de hjälpa till att bygga upp det igen.
Vår generation kunde ju aldrig toppa det dom varit med om så för oss var det lika bra att ta till oss att mellanölet just lanserats och att det var kravaller på Hötorget att förgylla den tråkiga vardagen med. Undrar jag om det inte var lite fartigare förr trots allt?
Senast ändrad:
Bengf
Aktiv medlem
Jo det är nog stor skillnad på den lilla bruksorten, där alla känner alla och där i princip alla fick jobb på ortens bruk, att sticka upp mot järnverkets grova gubbar var inte att tänka på, bar man sig minsta dumt åt så vart man tillsagd och lärde sig många läxor.
Storstadens anonyma invånare lever sitt eget liv, har fortfarande syskon i livet som bor nära Stockholm, och har gjort många besök, där mitt första på 60-talet, där vart man förvånad vad många olikfärgade man kunde se redan då, man upplevde många människor som lite konstiga en smältdegel av alla typer av människor som var både oroande och roande.
Klädstilen kunde vara ur olika som helst och ingen reagerade på det, skulle vara omöjligt på den lilla bruksorten.
Det jag tycker är jobbigast av allt är det meningslösa våldet, dom så otäcka misshandelfallen där förövaren inte kan stoppa, utan fortsätter även när offret ligger medvetslös på gatan med upprepade sparkar mot huvudet. Kan inte för mitt liv greppa dessa vanvettiga marodörer, utöja mördaren är extremt otäck och omöjlig att förstå, men närapå varje dag inträffar dessa otäcka misshandelfall som ger men för livet och även död, hur kan ofta en så pass vuxen man runt 20-25 år tro att det går bra med ett tiotal sparkar mot huvudet på en avsvimmad man, någonting är så in i helv...te...fel med detta samhälle så det är rusktigt värre, den misshandlade pojken i London är ett annat exempel.
Men okej en klar majoritet av världens befolkning är nog trots allt ganska goda människor, fast man tvivlar ibland även på det. //Bengt.
Storstadens anonyma invånare lever sitt eget liv, har fortfarande syskon i livet som bor nära Stockholm, och har gjort många besök, där mitt första på 60-talet, där vart man förvånad vad många olikfärgade man kunde se redan då, man upplevde många människor som lite konstiga en smältdegel av alla typer av människor som var både oroande och roande.
Klädstilen kunde vara ur olika som helst och ingen reagerade på det, skulle vara omöjligt på den lilla bruksorten.
Det jag tycker är jobbigast av allt är det meningslösa våldet, dom så otäcka misshandelfallen där förövaren inte kan stoppa, utan fortsätter även när offret ligger medvetslös på gatan med upprepade sparkar mot huvudet. Kan inte för mitt liv greppa dessa vanvettiga marodörer, utöja mördaren är extremt otäck och omöjlig att förstå, men närapå varje dag inträffar dessa otäcka misshandelfall som ger men för livet och även död, hur kan ofta en så pass vuxen man runt 20-25 år tro att det går bra med ett tiotal sparkar mot huvudet på en avsvimmad man, någonting är så in i helv...te...fel med detta samhälle så det är rusktigt värre, den misshandlade pojken i London är ett annat exempel.
Men okej en klar majoritet av världens befolkning är nog trots allt ganska goda människor, fast man tvivlar ibland även på det. //Bengt.
larsborg
Aktiv medlem
En full RAW fil, från min A900, skulle stoppa all trafik på Internet!
Ännu värre är det med din önskade .arw fil, din dator blir aldrig sig lik efter en sådan nedladdning!
Photocon
Aktiv medlem
Jag kan inte göra det, tyvärr men kan lugna dig med att cRAW som komprimerar ARW-filen tar ungefär halva utrymmet jämfört med den vanliga ARW-filen. Körde tidigare med "full" ARW, men har inte märkt någon skillnad på resultatetn ens vid kritiska motiv.
Däremot överstiger en cRaw de 10 Mb som går att sända med mitt mailprogram. Men både med "full" ARW och cRAW går det faktiskt att köra CS5 på en laptop med 2 Gb i ram om grafikkortet inte är från stenåldern. Det går inte så fort, men det fungerar. Mormalt använder jag en stationär dator med 8 Gb i ram och grafikkort med 1,5 Gb samt en RAID-matris.
4Gb i ram bör räcka utmärkt..
MVH//Lennart
Photocon
Aktiv medlem
Back to OT again. Jag var/år också förundrad/bekymrad över hur den yngre generationen och speciellt ens ungar är så förbaskat kloka och mycket mer "vuxna" än vad man var själv i deras ålder.
Mina barn är riktigt förfärade över vad pappa sysslade med under 60-talet och jag är nästan förtvivlad över hur skötsamma de har blivit. Inte för att det är något fel i det, men någonstans måste de ju ta igen det hela. Kanske kommer när de blir riktigt gamla och de spränger ålderdomshemmet med nitroglycerin.
Fast samhället har ju förändrats: Väntar bara på att det ska komma brev att stoppa i livmodern som bebos av nyligen tillblivna foster med uppmaningen att börja pensionsspara. Känns så livsförnekande på något sätt.
Å andra sidan krävs det förbaskat mycket av de yngre inom arbetslivet: Alltid vara tillhands, alltid "stay sharp and alert" enl TV-reklam, lukta gott, skaffa barn men låt dem för fan inte sno någon tid från det heliga arbetet o s v.
//Lennart
Mina barn är riktigt förfärade över vad pappa sysslade med under 60-talet och jag är nästan förtvivlad över hur skötsamma de har blivit. Inte för att det är något fel i det, men någonstans måste de ju ta igen det hela. Kanske kommer när de blir riktigt gamla och de spränger ålderdomshemmet med nitroglycerin.
Fast samhället har ju förändrats: Väntar bara på att det ska komma brev att stoppa i livmodern som bebos av nyligen tillblivna foster med uppmaningen att börja pensionsspara. Känns så livsförnekande på något sätt.
Å andra sidan krävs det förbaskat mycket av de yngre inom arbetslivet: Alltid vara tillhands, alltid "stay sharp and alert" enl TV-reklam, lukta gott, skaffa barn men låt dem för fan inte sno någon tid från det heliga arbetet o s v.
//Lennart
afe
Aktiv medlem
Jag såg min son onykter första gången när han tog studenten i somras, och tror nog att det var första gången han var onykter. Sedan dess har han kommit på att det finns god öl (som t.ex. Newcastle) och har varit ut på byn flera gånger och kommit hem efter att ha druckit säktert 3-4 öl.
När jag var i hans ålder och kom hem efter besök på stan var det tyvärr mer kravlande än att att komma hem och berätta att jag smakat en god ölsort.
Den yngre av sönerna är det mer stil på - han "drar" ibland hemifrån för att hänga på det närbelägna torget och han äger sedan i lördags en Marshallförstärkare till sin gitarr. Ibland spelar han så högt på den så jag måste säga åt honom att dra ner volymen, vilket han då direkt gör.
Det var bättre förr eller nåt
När jag var i hans ålder och kom hem efter besök på stan var det tyvärr mer kravlande än att att komma hem och berätta att jag smakat en god ölsort.
Den yngre av sönerna är det mer stil på - han "drar" ibland hemifrån för att hänga på det närbelägna torget och han äger sedan i lördags en Marshallförstärkare till sin gitarr. Ibland spelar han så högt på den så jag måste säga åt honom att dra ner volymen, vilket han då direkt gör.
Det var bättre förr eller nåt
