Annons

Sony A850 och A900

Produkter
(logga in för att koppla)
Var du rolig nu? Se mina tidigare inlägg där jag noterat hur pass mycket jag sätter värde på att kunna köra CZ 24-70/2.8 SSM med Sonys SSS.

Min utgångspunkt var då, liksom nu att det alltid är bättre att ha tillgång till stabilisering än inte. Och Sony erbjuder det till ALLA objektiv med A-mount.

Vad jag däremot inte kan uttala mig om är längre brännvidder i någon vs-diskussion eftersom jag inte har tillgång till så pass långa gluggar varken till Canon eller Sony. Däremot tyckte jag SSS-systemet fungerade hyfsat på Sigma 170-500 (den modell som inte har inbyggd stab som 150-500).

Vad gäller att jämföra 85/1.4ZA mot EF 85/1.2 L usm så lånar jag en sådan canonglugg (har bara 85/1.8 usm själv) och testar på 5DMKII samt kör Zeissgluggen på A900 med SSS. Därefter printar jag ut resultaten i A3+ och går ner till järnvägsparken och visar bilderna för A-laget som frekventerar bänkarna.
De ser ingen skillnad.

Hur gör du när du filmar med en A850? :):)

ANG. stab, Lennart du är ju ägare av den klassiska Sigma 18-50 EX/DC eller vad nu beteckningarna var.
Foto testade det nya sigman med stab, och tyckte att det var något sämre än det gamla, dom relaterade att försämringen kunde bero på stabiliseringen, det nya har även stigit i pris. //Bengt.
 
ANG. stab, Lennart du är ju ägare av den klassiska Sigma 18-50 EX/DC eller vad nu beteckningarna var.
Foto testade det nya sigman med stab, och tyckte att det var något sämre än det gamla, dom relaterade att försämringen kunde bero på stabiliseringen, det nya har även stigit i pris. //Bengt.

En intressant fråga ur 2 aspekter. För det första blev jag avrådd att skaffa det då nya18-50/2.8 DC med tillägget "macro" eftersom den mycket kunniga ÅF jag då hade att göra med ansåg att det hade sämre "bett" i skärpan än den första modellen. Han hade inget gammalt på lager. jag visste att FOTO körde med modell 1 och fått fram bra resultat med det på sina Nikon vs Canontester.

Nåväl, jag skaffade version 2 "macro" och blev inte imponerad. Samtidigt öste en del tester lovord över modell 2 som en klar förbättring. Den gluggen returnerades.

Några månader senare hade japan Photo en utförsäljning av ett lager 18-50 1:a modellen och jag skickade efter det. Har nästan suttit fastlimmad på min aps-c Canon sedan dess. Helt perfekt. Så vem ska man lita på? Å andra sidan har jag hört flera som sagt att version 1 var bättre efter att provat.

NU finns version 3 med OS och jag TROR INTE att de som säger att gluggen försämrats har jämfört den med version 2, utan just med nr 1. Så logiskt sett kan jag inte heller tro att det beror på att man lagt in OS i den gluggen.

Men det är min privata tanke och jag har inte provat version 3.

Sedan har vi exemplen med Canons berömda 70-200/4L resp 70-200/2.8. De finns att köpa med eller utan IS och i princip ALLA som jag träffat och pratat med hävdar att IS-versionen presterar bättre optiskt, oavsett om IS är aktivt eller inte. Och f-n vore det annars. En 70-200/4 L usm går att få för 6500:-, men kostar mellan 11.000-12.000:- med IS. Aven 2.8-versionen blir c:a 6 lakan dyrare med IS.

Jag har aldrig provat versionerna utan IS så jag vet inte. Men jag garanterar att det finns många som hävdar att det är tvärtom och fler som inte märker någon skillnad.

Det är därför jag försöker vara noggrann med att aldrig skriva något tvärsäkert förrän jag själv provat. Och egentligen går det inte att vara tvärsäker då heller eftersom det objektiv man provat kan vara ett måndagsexemplar eller en perfekt pärla.

I den här branschen verkar det vara att hur man än vänder sig så sitter arslet ömsom fram och ömsom bak. men aldrig där man väntar sig. Och vissa tester verkar vara skrivna av personer som vänt sig så att nämnda kroppsdel bytt plats med hjärnan. Fast det kan vara så att de har rätt ändå eftersom de fått ett toppenexemplar att testa och man själv ett som någon skruvat ihop med mejseln i rövhålet.

Långt svar på kort fråga.
 
Jag uppfattade det som att du menade att anledningen till att inte några Canon- och Nikonobjektiv i det segmentet som jag visade har stabilisering. Du skrev så här:
"om vi tittar på deras objektivutbud så är de flesta av objektiven som saknar IS konstruerade innan den digitala tekniken tog över. Det ska finnas mycket stor försäljningspotential om man ska konstruera om en redan befintligt objektivkonstruktion för att införa IS"

Men du kanske menade nåt annat?
Jag menade precis vad jag skrev. Notera att jag inte skrev "de flesta av objektiven med ljusstyrka bättre än f/2.8 som saknar IS".

Jag tror inte att det är så enkelt att de skulle kunna, men vill inte. Objektiv-OS tekniken funkar helt enkelt inte på såa objektiv, utan gör sig bäst på längre teleobjektiv, där den iofs gör mest nytta. Finns många nykonstruerade objektiv i det segmentet, men inget med stabilisering. Finns inte ett endaste med större bländare än f/2,8 från någon tillverkare vad jag vet.
EF 200/2.0L IS USM.
AF-S 200/2.0G ED VR II

Det är nördarna som är kundkretsen för dessa objektiv. Även om någon icke-nörd skulle köpa ett tele i den klassen för de pengarna så gör nog vederbörande en liten undersökning på nätet först innan man fattar beslut och då lär definitivt frågeställningen om stabilisering komma på tal.
Precis. De har ju redan SSS i kameran, och bryr sig inte om att kolla om det finns objektivbaserad bildstabilisering inför ett potentiellt teeobjektivinköp.

Jag tror i alla fall, och gissar att de flesta håller med, att det är så här för att sammanfatta:
Läs gärna artikeln jag hänvisade till förut. Den reder ut det riktigt bra.

Jag tror att det kommer sensorbaserad stabilisering i kommande modeller från Canon och Nikon.
Ingen skulle bli gladare än jag över det, men jag tänker inte hålla andan medan jag väntar. Jag tvivlar att det någonsin kommer i traditionella ESR:er från CaNikon. Möjligen att det dyker upp i en EVIL-kamera, om nu Canon och Nikon gör någon.
 
Sedan har vi exemplen med Canons berömda 70-200/4L resp 70-200/2.8. De finns att köpa med eller utan IS och i princip ALLA som jag träffat och pratat med hävdar att IS-versionen presterar bättre optiskt, oavsett om IS är aktivt eller inte. Och f-n vore det annars. En 70-200/4 L usm går att få för 6500:-, men kostar mellan 11.000-12.000:- med IS. Aven 2.8-versionen blir c:a 6 lakan dyrare med IS.
Jämförelsegrunkan på The Digital Picture antyder att det stämmer för f/4-objektiven men inte för f/2.8-objektiven (jag kollade inte mark II-versionen av f/2.8 eftersom den är alldeles ny och rimligen är bättre de båda föregående).

Det är därför jag försöker vara noggrann med att aldrig skriva något tvärsäkert förrän jag själv provat. Och egentligen går det inte att vara tvärsäker då heller eftersom det objektiv man provat kan vara ett måndagsexemplar eller en perfekt pärla.
Ja, det är alltid lite hazardspel att köpa objektiv. Man gör rätt i att testa ett nytt objektiv lite grann under kontrollerade förhållanden innan man gör sitt livs resa för att ta drömbilden. :)
 
Jag menade precis vad jag skrev. Notera att jag inte skrev "de flesta av objektiven med ljusstyrka bättre än f/2.8 som saknar IS".

Nä, men det var i ett sammanhang som en förklaring till varför det inte finns stabiliserade objektiv på kortare brännvidd med stor bländare.


EF 200/2.0L IS USM.
AF-S 200/2.0G ED VR II

Se där! Säkert kalasgluggar. Canon har många fina objektiv i sin arsenal, speciellt på telesidan och är väl det som talar mest för Canon som system anser jag. (Fast det var ju inte objektiv i det segmentet jag avsåg, men strunt samma)



Precis. De har ju redan SSS i kameran, och bryr sig inte om att kolla om det finns objektivbaserad bildstabilisering inför ett potentiellt teeobjektivinköp.

Vaddå "Precis"???
Du skriver ju precis tvärtemot mig. "De" = den stora massan handlar inte såna objektiv i stor utsträckning, utan det är först och främst entusiasterna (tycker det låter bättre än nördar) som också sätter sig in mer i ämnet. I de fall någon som inte är så tekniskt intresserad ändå köper dylika objektiv för 10 000-tals kronor så tror jag alltså att man kollar upp på nätet och ställer frågor i forum och då lär diskussionen komma upp ang stabilisering och där hävdar ju de flesta att stabilisering i objektivet är bättre än i kameran.


Läs gärna artikeln jag hänvisade till förut. Den reder ut det riktigt bra.

Läste den. Mycket bra skriven tycker jag.



Ingen skulle bli gladare än jag över det, men jag tänker inte hålla andan medan jag väntar. Jag tvivlar att det någonsin kommer i traditionella ESR:er från CaNikon. Möjligen att det dyker upp i en EVIL-kamera, om nu Canon och Nikon gör någon.

Framtiden får visa.


/Mats
 
En intressant fråga ur 2 aspekter. För det första blev jag avrådd att skaffa det då nya18-50/2.8 DC med tillägget "macro" eftersom den mycket kunniga ÅF jag då hade att göra med ansåg att det hade sämre "bett" i skärpan än den första modellen. Han hade inget gammalt på lager. jag visste att FOTO körde med modell 1 och fått fram bra resultat med det på sina Nikon vs Canontester.

Nåväl, jag skaffade version 2 "macro" och blev inte imponerad. Samtidigt öste en del tester lovord över modell 2 som en klar förbättring. Den gluggen returnerades.

Några månader senare hade japan Photo en utförsäljning av ett lager 18-50 1:a modellen och jag skickade efter det. Har nästan suttit fastlimmad på min aps-c Canon sedan dess. Helt perfekt. Så vem ska man lita på? Å andra sidan har jag hört flera som sagt att version 1 var bättre efter att provat.

NU finns version 3 med OS och jag TROR INTE att de som säger att gluggen försämrats har jämfört den med version 2, utan just med nr 1. Så logiskt sett kan jag inte heller tro att det beror på att man lagt in OS i den gluggen.

Men det är min privata tanke och jag har inte provat version 3.

Sedan har vi exemplen med Canons berömda 70-200/4L resp 70-200/2.8. De finns att köpa med eller utan IS och i princip ALLA som jag träffat och pratat med hävdar att IS-versionen presterar bättre optiskt, oavsett om IS är aktivt eller inte. Och f-n vore det annars. En 70-200/4 L usm går att få för 6500:-, men kostar mellan 11.000-12.000:- med IS. Aven 2.8-versionen blir c:a 6 lakan dyrare med IS.

Jag har aldrig provat versionerna utan IS så jag vet inte. Men jag garanterar att det finns många som hävdar att det är tvärtom och fler som inte märker någon skillnad.

Det är därför jag försöker vara noggrann med att aldrig skriva något tvärsäkert förrän jag själv provat. Och egentligen går det inte att vara tvärsäker då heller eftersom det objektiv man provat kan vara ett måndagsexemplar eller en perfekt pärla.

I den här branschen verkar det vara att hur man än vänder sig så sitter arslet ömsom fram och ömsom bak. men aldrig där man väntar sig. Och vissa tester verkar vara skrivna av personer som vänt sig så att nämnda kroppsdel bytt plats med hjärnan. Fast det kan vara så att de har rätt ändå eftersom de fått ett toppenexemplar att testa och man själv ett som någon skruvat ihop med mejseln i rövhålet.

Långt svar på kort fråga.

Jag vill minnas att Joakim kände en kille som på något sätt var bekant med Hasselbladcenter där då Foto använder och gör sina MTF-tester, joakim sade att han litade mycket på dessa tester och att dom var bra, vanliga mannen på gatan kan ofta inte låna hem olika objektiv under en veckas tid, kanske inte eller har den kunskapen att kunna se brister som en sådan erfaren man som du Lennart.

Dom flesta objektiv som får bra resultat i dessa svenska MTF-tester, skräpper ju ni vana fotografer över för det mesta. version 2 som du nämner fick inte den någon coating mot reflexer, som skulle vara en förbättring.
 
Ja, det finns en brandgul lapp påklistrad där det står "α33 α55 compatible".

Tack för att du kollade!

Precis så ska det vara. Jag talade idag med Japan Photo angående detta. Mitt objektiv kom direkt från Tura för min orders skull och öppnades aldrig av Japan Photo. Han sa att alla Sigma tillverkade innan felet upptäckts modifieras och får en sån lapp och nya ska alltid ha det, så han höll med om att det var konstigt.

Trevligt bemötande från JP för övrigt.
Har nu skickat iväg objektivet och får väl vänta en vecka eller så innan jag har ett nytt.

Typiskt förresten. Innan jag skickade iväg det så provade jag det igen och nu FUNKAR stabiliseringen, åtm. sporadiskt. Nåja, det är ju en buckla på så det ska ändå fixas/bytas, men det ser bra ut i sökaren med stilla bild handhållet på 500 mm! Känns riktigt bra och ser fram emot objektivet när det är tillbaka.


/Mats
 
Är jag knäpp om jag köper en A850 eller A900 idag, våren 2011? Det dyker upp ett och annat erbjudande som får det att rycka, samtidigt säger något att man borde vänta, nyheter vankas runt hörnet, men när och till vilket pris vet man inte. Är det hysterisk skillnad på A700 kvalitet och A900? Bör jag ligga lågt? Kanske blir brushantering vid höga ISO mycket bättre på nästa FF?
 
Är jag knäpp om jag köper en A850 eller A900 idag, våren 2011? Det dyker upp ett och annat erbjudande som får det att rycka, samtidigt säger något att man borde vänta, nyheter vankas runt hörnet, men när och till vilket pris vet man inte. Är det hysterisk skillnad på A700 kvalitet och A900? Bör jag ligga lågt? Kanske blir brushantering vid höga ISO mycket bättre på nästa FF?

Personligen anser jag inte att du är knäpp om du köper en. Men då utgår jag från mina privata preferenser. Jag vet inte vad du kan få betala för en i hyfsat skick (men sporadiskt dyker det upp erbjudanden på nya lite då och då).

Jag aner att det är ganska hysterisk (det var ditt uttryck) skillnad mellan en A700 och en A900/A850 förutsatt att den används av en hyfsat kunnig person.

Jag TROR vi får vänta länge på nästa generations FF från såväl Sony som Canon och Nikon. För närvarande håller ju alla 3 företagen på med att förfina sina aps-c. Därtill har tsunamins efterverkningar lamslagit många projekt i Japan.

Prioriterar du höga iso (A900 är bättre än A700 här) mycket så kanske du bör vänta, men jag tror att nästa FF från Sony kommer att ha c:a 40MP (d v s bygga på liknande pixeldensitet som Nikon D7000, Pentax K-5 och A580) och fast spegel, högre DR, video o s v.

Däremot tror jag att dessa fantastiska prismasökare som sitter i A900/A850 går i graven med nästa generation. Förmodligen också känslan av ett riktigt gediget bygge. Jag ser Sony FF-modeller som enbart effektiva kameror där man prioriterat det som behövs för att få en fantastisk bildkvalitet. Och man behöver inte ha de exkluusivaste gluggarna heller för att dessa kameror ska prestera bra. Men givetevis ska det till bra objektiv- men inte nödvändigtvis Zeiss.

Kunde jag hitta en snygg A850 till rimligt pris skulle jag faktiskt köpa en till. Men det är jag det. Fast jag har övertygande argument som hänger inramade på väggarna som bevisar kamerornas kapacitet.

Det är ju lite av en vandringsskröna här att så snart någon på tråden sålt en A850/A900 har de ångrat sig och letat upp en ny. Och det är väl ett så bra betyg som något.
 
Är jag knäpp om jag köper en A850 eller A900 idag, våren 2011? Det dyker upp ett och annat erbjudande som får det att rycka, samtidigt säger något att man borde vänta, nyheter vankas runt hörnet, men när och till vilket pris vet man inte. Är det hysterisk skillnad på A700 kvalitet och A900? Bör jag ligga lågt? Kanske blir brushantering vid höga ISO mycket bättre på nästa FF?

Absolut inte knäppt!!! KÖP är mitt råd.

Det lär dröja länge innan det kommer en ny FF och A850/A900 räcker vääääldigt långt. Det är sjukt bra kameror med en fantastisk bildkvalitet och välbyggda så det förslår.

Nu är det så mycket snack om hög iso-prestanda hit och dit, samt allehanda finesser som video, LV, HDR och ditten och datten. Visst är såna grejer bra och jag är väl en av de största agitatorerna för de coola finesserna i nya Sony-kameror, men trots att jag har en A580 med alt detta lullull och min A850 utan det så även om jag försöker balansera användandet av de båda kamerorna och utnyttja finesserna så kommer jag tillbaka till att det är A850 jag använder. Jag fullkomligt älskar den kameran och nu när de går att få tag på för runt 10 000 begagnade eller bara aningen mer nytt om man håller utkik efter tillfällen så är det defnitivt ett kap.

Finns massor av tillfällen där det är gott om ljus och det är ISO 200-400 som gäller och då spelar det ingen roll om kameran inte presterar überbra på ISO 25600. Tack vare att pixeltätheten inte är lika hög som på APS-C så är inte kraven på objektiven lika kritisk heller och med ljusstarka objektiv så briljerar den här kameran och utklassar allting annat. Sökaren och handhavandet är fantastisk så man kan leva med avsaknad av LV och alla bells and whistles, även om just LV såklart hade varit önskvärt.

Den avgörande skillnaden är att det är FF-sensor. Det gör underverk med bilderna och mycket trevligare skärpedjupskontroll osv. När det gäller A700 så är den frånåkt av de nyare APS-C kamerorna, men även om sensorn i A850/A900 är samma generation som A700 ungefär håller den stången även mot de nyare APS-C. Ge kameran mycket ljus, exponera högt och använd Adobe ACR 6.x så finns inget som slår den (om man inte pungar ut med 40 000 kr till).

Mina 2c. Köp!


/Mats
 
Mats

Efter ditt och mitt inlägg till KG borde väl sponsorpengar utgå till oss från Sony.

Jag har dessvärre inte sett någon tendens till sjunkande priser på A850 just nu. Jag hade både A900 och A850, men sålde A850:an...och som vanligt vill ångrar jag mig. Trodde på att A77 skulle komma snabbare, men sedan kom katastrofen i Japan så jag gissar att den lär vänta på sig.

Dessutom tror jag att jag skulle sakna A850 likväl förbaskat. A900:an fyller ju samma funktion och är förvisso lite snabbare, har större sökare och lite mer polerad finish, men det är bekvämt med 2 i princip identiska kamerahus när man är ute för att enbart fotografera och har dagen på sig.
 
Tack för att du kollade!

Precis så ska det vara. Jag talade idag med Japan Photo angående detta. Mitt objektiv kom direkt från Tura för min orders skull och öppnades aldrig av Japan Photo. Han sa att alla Sigma tillverkade innan felet upptäckts modifieras och får en sån lapp och nya ska alltid ha det, så han höll med om att det var konstigt.

Trevligt bemötande från JP för övrigt.
Har nu skickat iväg objektivet och får väl vänta en vecka eller så innan jag har ett nytt.

Typiskt förresten. Innan jag skickade iväg det så provade jag det igen och nu FUNKAR stabiliseringen, åtm. sporadiskt. Nåja, det är ju en buckla på så det ska ändå fixas/bytas, men det ser bra ut i sökaren med stilla bild handhållet på 500 mm! Känns riktigt bra och ser fram emot objektivet när det är tillbaka.


/Mats
¨
Skulle också gärna ha stabiliserad sökarbild med mitt Sony 70-400 men man kan ju inte få allt för 50 spänn.
 
Efter ditt och mitt inlägg till KG borde väl sponsorpengar utgå till oss från Sony.

Jag har dessvärre inte sett någon tendens till sjunkande priser på A850 just nu. Jag hade både A900 och A850, men sålde A850:an...och som vanligt vill ångrar jag mig. Trodde på att A77 skulle komma snabbare, men sedan kom katastrofen i Japan så jag gissar att den lär vänta på sig.

Dessutom tror jag att jag skulle sakna A850 likväl förbaskat. A900:an fyller ju samma funktion och är förvisso lite snabbare, har större sökare och lite mer polerad finish, men det är bekvämt med 2 i princip identiska kamerahus när man är ute för att enbart fotografera och har dagen på sig.

Det har sålts några på tradera för under 10 000 kr. senaste tiden.
Jag sålde min A900 för 15000, vilket jag ångrar lite. Hade inte varit så dumt att ha den kvar :)

Min resa i kamervärlden är kanske lite anmärkningsvärd. Jag har som sagt velat en del och varit lite otålig. Första vändan med A850 lyckade jag inte få till det. Var lite ovan och körde på samma sätt som med A550, sikta och tryck med jpeg och höga ISO och lyckades inte få till det riktigt. Var rätt roligt ändå att jag kunde hjälpa Torbjörn en period (var är du förresten? I canon-trådarna, eller?) och sen så småningom efter en vända med A900 köpa tillbaka den för samma peng.

Blev lite jobbigt när jag upptäckte vad jag gjort mig av med då jag precis börjat komma underfund med hur man ska hantera den för att det ska bli bra. Köpte som sagt sedan en A900, men tragglade en hel sommar och fick dåligt resultat och höll på att helt tappa sugen för allt vad foto heter. Blev helt tokig, slet mitt hår och skämdes för mina bilder med A900 och Zeiss85 när det blev sämre resultat än när frun plåtade med mobilkameran. Det visade sig att både den kameran och mitt Zeiss 85 var feljusterade fokusmässigt som dessutom adderade felen. När jag sålde den var den nyservad och tipp-topp och var perfekt justerad, så det var ett bra ex, men min "känsla" för den var naggad i kanten så jag valde att behålla A850 istället. Hade båda kamerorna samtidigt två dagar bara. Skillnaden mellan A850 och A900 är nästan obefintlig. Enda riktiga skillnaden är seriehastigheten och det är inte högsta prio för mig ändå. Kör mest single-shot.

Nu har jag äntligen både kameror och objektiv som ligger helt perfekt i fokus och bara fungerar superbra. Jag har gått en utbildning i Photoshop och tycker själv jag är hyggligt bra på det och har också övat upp min färdighelt och fotograferingsskicklighet avsevärt. Idag kan jag kameran utan och innan fixar snabbt och smidigt inställningar utan att ens titta på kameran knappt, vet hur man ska exponera för att det ska bli bra och använder minnena och utgår från dem. Tidigare fick jag en dålig hit-rate med många bilder som bara var att slänga, men nu sitter varenda en spot on. NU är det riktigt roligt att fotografera och det förklarar väl också min vurm för den här kameran jämfört med alla superlativer jag öst över A550 och A580. De kamerorna spelar inte i samma division helt enkelt.

Tror att det här är bidragande orsak till att åsikterna går isär så mycket om kameramodellerna. A850/A900 kräver ett visst mått av skicklighet för att resultatet ska bli bra, men när man kommer över den tröskeln så ger kameran tillbaka mångdubbelt.

Tyckte själv jag var rätt hygglig på att fota innan då jag redan på 70-talet lärde mig att hantera systemkameror och hållt på länge, dock med vissa långa uppehåll, men det senaste året har min egen skicklighet växt avsevärt. Tror att det är en process man får räkna med när man skaffar en FF, att gå tillbaka ett par steg i utvecklingen och tvingas till att förfina sin teknik. Det kräver en viss tillvänjning.

Lennart! Länge förstod jag mig på en del saker du och en del andra skrev för att jag hade helt andra referensramar, men nu tror jag att jag tänker i mer samma banor. Vill inte på något sätt förhäva mig och höja mig själv till samma nivå som dig, men relativt sett, hur jag själv var för ett år sedan så har jag blivit betydligt bättre fotograf och kommit över en tröskel när man kan utnyttja potentialen i de här fantastiska verktygen.

Sen säger min fru att jag är en usel fotograf :). Visst, du tar superskarpa bilder så att varenda rynka och finne syns, men lyckas inte "fånga själen" säger hon och tar fram NEXen och tar en helt underbar bild av vår son som blir mycket bättre än alla mina bilder :).

Nu när jag behärskar hantverket lite bättre och även har hyfsad produktkännedom om Sony-systemet är det dags att ta itu med den konstnärliga biten och utveckla den, Det finns alltid utmaningar och alla behöver ju inte ta de olika byggstenarna för att bli en bra fotograf i samma ordning.


/Mats
 
Min resa i kamervärlden är kanske lite anmärkningsvärd. Jag har som sagt velat en del och varit lite otålig. Första vändan med A850 lyckade jag inte få till det. Var lite ovan och körde på samma sätt som med A550, sikta och tryck med jpeg och höga ISO och lyckades inte få till det riktigt.
_______________________________

Tror att det här är bidragande orsak till att åsikterna går isär så mycket om kameramodellerna. A850/A900 kräver ett visst mått av skicklighet för att resultatet ska bli bra, men när man kommer över den tröskeln så ger kameran tillbaka mångdubbelt.
_______________________________________

Tror att det är en process man får räkna med när man skaffar en FF, att gå tillbaka ett par steg i utvecklingen och tvingas till att förfina sin teknik. Det kräver en viss tillvänjning.

/Mats

FF eller APS-C spelade kvitta för mig i stort sett. Tyckte mest det kändes som att "komma hem" när jag skaffade min första FF. Fast då hade jag ju en ganska lång tid som yrkesverksam analogfotograf bakom mig plus såväl fler timmar i mörkrummet nästan varje dag samt övergångstiden då man scannade och bearbetade negativen vidare i Photoshop. Steget vidare att använda rawformat blev på det viset mer självklart.

Så det du beskriver är nog inte så anmärkningsvärt egentligen. Tror det är ganska vanligt. Jag hade nog agerat likadant om jag inte ramlat in i yrket där kraven på snabbhet var mycket stora oftast. Då fanns ingen genväg. Enda sättet att uppnå snabbhet var att exponera/fokusera så rätt det bara gick från början för att minimera efterarbetet vid ljusbord med lupp och i mörkrum.
Det efterarbetet är ju lika med det som görs i bildbehandlingsprogram sedan länge nu.

Egentligen spelar det ingen roll hur vägen ser ut, bara man tar sig fram och märker hur oerhört mycket mer man får ut av en kamera genom att köra raw och undan för undan lära sig mer och mer om bildbehandling.

Fast det bär mig emot att sätta mig på några höga hästar och se ner på fotografer som "bara plåtar i jpeg" och inte har lust att grotta ner sig i Photoshop. Tyvärr märks ju den tendensen på många trådar.
För övrigt har jag sett bilder tagna "bara i jpeg" av amatörfotografer och sedan knappt mer än beskurna som är oerhört bra, själfulla och verkligen visar något.

Antar att det är det du åsyftar när du citerar din fru. Javisst, risken finns att man börjar bli sådan perfektionist att man bara eftersträvar tekniskt perfekta bilder och glömmer bort att det ska svänga lite rock och soul om en bild också. Oavsett om man påtar barn, arkitektur eller dokumenterar utedass i Älvdalen.
Men när båda elementen sammanfaller så att bilden blir tekniskt bra och det svänger om den så blir ju bilden ännu bättre.

Så det bästa är väl att få så mycket teknik som möjligt att sätta sig i ryggmärgen och använda resten av sinnet till att få bilderna att leva.

Jag köper nämligen inte resonemanget rakt av att en bild gärna får vara tekniskt sämre bara motivet är bra. Jag vill att faktorerna ska vara i symbios. Att man sen misslyckas och bara får en tekniskt bra bild ibland får man ta med jämnmod.

Förresten brukar sånt där gå i perioder för mig. Kan gå månader utan att jag tycker jag får en RIKTIG bild.
Hur jag än anstränger mig. Sedan kan det vända och det verkar omöjligt att misslyckas.

Hursomhelst så är A850/A900 bra kamrater i bildskapandet.
 
Jag vill minnas att Joakim kände en kille som på något sätt var bekant med Hasselbladcenter där då Foto använder och gör sina MTF-tester, joakim sade att han litade mycket på dessa tester .

Mannen heter Per Nordlund och är objektivexpert och konstruktör på Hasselblad , det var Lars Kjellberg som började med att MTF testa objektiv hos Hasselblad i Sverige , världens största samling av MTF tetstade objektiv är Lars upphovsmannen till vilket blev photodo.com som Lars lämnade 2005.
 
För övrigt har jag sett bilder tagna "bara i jpeg" av amatörfotografer och sedan knappt mer än beskurna som är oerhört bra, själfulla och verkligen visar något.

Antar att det är det du åsyftar när du citerar din fru. Javisst, risken finns att man börjar bli sådan perfektionist att man bara eftersträvar tekniskt perfekta bilder och glömmer bort att det ska svänga lite rock och soul om en bild också. Oavsett om man påtar barn, arkitektur eller dokumenterar utedass i Älvdalen.

Men när båda elementen sammanfaller så att bilden blir tekniskt bra och det svänger om den så blir ju bilden ännu bättre.

Så det bästa är väl att få så mycket teknik som möjligt att sätta sig i ryggmärgen och använda resten av sinnet till att få bilderna att leva.

Jag köper nämligen inte resonemanget rakt av att en bild gärna får vara tekniskt sämre bara motivet är bra. Jag vill att faktorerna ska vara i symbios. Att man sen misslyckas och bara får en tekniskt bra bild ibland får man ta med jämnmod.

Håller med dig helt och fullt.
Bara för att jag citerar min hustru betyder inte att jag håller med om det.
Dels tycker jag visst att jag inte är så usel och visst lyckas med en del bilder, men framförallt vill jag uppmuntra henne och barnen att lära sig lite mer av den tekniska biten också när man nu har talangen att fånga ögonblick att då också få till det tekniskt. Speciellt när det finns högklassig utrustning och en del kunnande (fast ingen blir ju profet i sin egen hemstad sägs det).

Alltså, vad är det för vits om man nu lyckas ta den där fantastiska bilden och den blir oskarp, eller felxponerad, eller för brusig eller dåligt komponerad så att den inte går att beskära vettigt. Bara trist om den sen inte går att använda till en förstoring eller nåt. Så onödigt då det bara är att lära sig och träna, vilket de flesta kan med lite ansträngning, det är den enkla biten.

Jag har nu kommit till det stadiet att grejerna är bra och funkar till 100% så att man kan lita på det. Jag är inkörd på utrustningen och har lärt in alla inställingar och handgrepp i ryggmärgen så att jag inte behöver ägna någon uppmärksamhet åt handhavandet, utan är fri att fokusera (ursäkta ordvalet :)) på bildskapandet. Tekniskt blir det perfekt för det mesta utan massa trixande.

Man kan likna det vid en bilförare med alldeles färskt körkort som inte är särskilt säker i trafiken för att så mycket uppmärksamhet går åt till att koppla, växla och bromsa istället för att det sker automatiskt.

Att öva och träna är viktigt och något som många "semesterfotografer" missar. De köper en fin kamera, men använder den bara vid fototillfällena vid släktträffen eller på resan, fast har inte förberett sig ordentligt innan. Sen blir inte bilderna från resan speciellt bra och så får kameran skulden.

Jag är nog fånigt nördig, men jag tar varje tillfälle att fotografera. Har alltid kameran med mig när jag går ut med hunden, tar massor med bilder av helt ointressanta saker och provar och experimenterar. Har t.ex. nu på kvällen suttit och slötittat på tv (är gräsänkling under påskhelgen), men hela tiden suttit och fotograferat vardagsrummet och provat lite med de nya telekonvertrarna. Till slut ger det resultat, men man måste nog ha ett visst teknikintresse också. I det avssendet är A850 med VG och F58-blixten lite extra bra just för att de är så vackra och gediget byggda att det är en ren njutning att sitta och pilla på dem. :).

Lite hämmande har det varit att jag haft en viss rotation på utrustningen och varje gång med nya prylar så blir det en liten inlärningskurva, men det går fortare för varje gång och nu börjar allting falla på plats. Fast dygnet har ju bara 24 timmar och många andra saker konkurrerar också om utrymmet. Det ska vara kul och en hobby, så lagom är bäst.


/Mats
 
Hmm... tanken gnager... om jag kvitterar ut en ny A850 för 17000 eller en beg A900 för lite mindre t o m och det kommer en ny FF veckan efter, med LV och möjlighet att filma så kommer jag att känna mig lurad. Å andra sidan... jag minns ännu hur imponerad jag blev över A900 sökaren första gången jag greppade den och det minnet har inte bleknat. Ny 850 eller beg 900... vad säger kunskapen? Är 850 bättre på höga iso? tror jag läste det någonstans men är inte A900 det verkliga flaggskeppet? Ska jag verkligen köpa ännu en systemkamera utan live-view? Hå, hå, ja, ja... de lär väl säljas allihop medan jag velar.
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.