Låter ju riktigt vettigt.
Inte undra på att den är så populär bland professionella sportfotografer, verkar vara alldeles perfekt.
/Mats
Detta är och verkar förblivit ett speciellt Canonformat. När det "föddes" med Canon EOS 1D på 4MP förmådde kameran skyffla iväg 8bps med följande AF. Bilderna blev väldigt detaljrika trots "bara 4MP".
Kameran hade traditionell CCD.
Året därpå kom 1Ds FF med 11MP som slog knockout på bl a de digitala bakstyckekamerorna. CMOS-sensor och en upplösning som fungerade mer brusfritt än många MF-kameror. Vissa bildhämförelser visade att den hävdade sig mycket bra mot en 6x4,5 MF laddad med Velviafilm. Fast här blev bildfilerna så stora att sekvensen åkte ned till 3bps.
APS-H firade nog sin största triumf år 2004 då 1DMkII kom med cmos 8,2MP o 10 bps, dubbla kortplatser och en kapacitet att skyffla raw+jpg via dubbla bildprocessorer. Tack vare de stora pixlarna på den relativt stora sensorarean blev bilderna ganska brusfria.
Senare samma år kom tvillingen 1DsMkII FF med 16,7MP. Den konkurrerade ännu starkare än 1Ds med MF och utklassade vid ett test en MF 6x7 med finkornig Velvia samt hade bättre brusegenskaper och snabbhet än de flesta svindyra digitala bakstycken. Året 2004-2005 kan man nog säga var kulmen på en berättigad och nästan fullständig tätposition för Canon i det s k "prosegmentet". I slutet på 2005 kom även EOS 5D, en FF på 12,8 MP som p g a sitt pris och bildkvalitet gjorde FF mer tillgängligt. Det bekräftade ytterligare Canons dominans.
Utan att ändra direkt på utseendet har den ursprungliga APS-H kameran 1D hängt med i ett decennium.
Både i 1D och 1Ds-utförande så ser kamerorna nästan likadana ut idag förutom lite större display, några knappar flyttade.
Nåväl i den traditionen kom APS-H 1DMkIII på 10MP och LV. Fabrikationsfel på submirrorn gjorde att många kamerahus fick återkallas. De bildmässiga fördelarna var inte dramatiska jämfört med 1DMkII.
Några månader senare kom 1DsMkIII FF på 21,1 MP och såg ut som "vanligt". Nu klarade den 4-5 bps medan APS-H-syskonet fixade 10 bps fortfarande.
Här någonstans blandade sig Nikon in i FF-leken och kom med sin D3 att i mångt och mycket överglänsa APS-H-serien hos Canon även fast D3 är en FF. Men sedan kom D3x med Sonysensor och även Sony A900 med samma sensor på 24,6MP. Båda kapabla att skyffla data så 5bps blev möjliga.
Canons motdrag var en relativt billig och mycket bra 5DMkII med 21,1MP vilket gjorde att Canon fortfarande höll sig starkast på FF-marknaden.
Sedan drämde man till med APS-H kameran 1DMkIV på 16MP och 10 bps. Den ser likadan ut i princip som anfadern 1D. Den tampas nu med Nikon D3s som är en FF på 12MP som snabbaste och bästa "presskameran". 1DMkIV och dess APS-H föregångare är väl Brutus Östlings favoritverktyg vad jag vet.
Och här står vi idag med Canon, Nikon och Sony som enda FF-tillverkare hittills. Men Canons APS-H är fortfarande inte använt av något annat märke.
MkIV når inte samma lågljusegenskaper och överlägsna DR som en D3s, men jag kan faktiskt hålla med om att formatet är tilltalande. Många ser formatet som det bästa från 2 världar. Allt från extrem actionkamera i vädertätat metallhus, bra lågljusprestanda, filmning, kontrast LV till fullständigt tillräckligt för stora högupplösta printar och som studiokamera.
Fast någonstans på vägen blev kanske Canon för dominerande och slog sig till ro. Här tog Nikon tillbaks initiativet (med hjälp av Sonysensorer som omdesignades med annan hård/mjukvara). Och idag får man nog anse att Canon är lite frånåkta i sitt aps-c segment av Sonys nya APS-C sensor som sitter i flera tillverkares kamerahus.
Blev långt det här. Men eftersom jag använt 1D/1Ds/1DMkII/1DsMkII/1DMkIII/5D och 5DMkII i APS-H resp FF-format så måste jag nog säga att med ny sensorteknik skulle en APS-H med 16MP sitta fint. Det formatet från Canon har hela tiden kostat c.a hälften av motsvarande FF-modeller, Fast med undantag av 5D-serien har alla i prinncip sett likadana ut. //Lennart
Här en 1DMkII