FlyerOne
Aktiv medlem
Haha! Känner igen mig. Körde först med med Sony A200, och sedan med två olika Canon 400D. Maken till krångliga kameror (och jag har genom mitt liv erfarenhet av över 150 stycken) har jag aldrig någonsin stött på!
På Sonyn klarade man normalt att ställa in allting man ville utan att ha gjort detta någon gång tidigare. .Kanske för någon enstaka funktion efter att man hade gjort den EN gång förut. Men för att ställa in t.ex. Custom vitbalanseringen på 400D var jag tvungen att gräva fram bruksanvisningen VARENDA gång (eller avstå ifall jag inte hade den tillgänglig)! En sådan krånglig och ologisk serie av knapptryckningar och hopp hit och dit kan bara ha åstadkommits av en kommitté med svårt saké-indränkta Canon-festprissar...
En sak jag inte märkte förrän jag till slut blev av med den sista 400D-kameran och kunde återgå till A200, var att fotoglädjen gradvis hade försvunnit. Märkte detta först när den snabbt återkom efter att jag hade börjat köra med A200:an igen - plötsligt var kameran inte längre hela tiden i vägen för mig, utan den var en fröjd att jobba med! Och greppet - den satt som klistrad i handen. Det var alltid nervigt att hålla 400D enbart i högra handen - det var osäkert och instabilt - la snabbt av med det. Men med A200 så blev det roligt att fotografera igen.
Det lär dröja innan jag för min del ger mig ut i några ytterligare sådana här synnerligen betänksamma experiment...
Kollar man andra dubbel eller flersystem-användares erfarenheter, så ser man liknande mönster där. Såväl Sony som Nikon-användare är genomgående överens om att Canons inre ergonomi är förskräcklig. När man byter fram och tillbaka mellan Nikon och Sony (eller kör med båda), så gnälls det knappast alls. Nikon har vanligen större möjligheter att ställa in handhavandet efter ens personliga önskemål, medan Sony är väldigt intuitiv och mindre ivägen för fotografen (och därmed förstås vanligen snabbare till skott) än några andra kameror (framförallt gäller detta A700/A8507A900, men även de andra i jämförelse med motsvarigheterna). A700 etc. anses toppa när det gäller ergonomi. Stämmer också med mina erfarenheter, liksom att dessa Sony-kameror har den bästa yttre ergonomin.
Vertikalgreppet till Nikon D700 t.ex.är ju kantigt som en tegelsten - What were they thinking?
På Sonyn klarade man normalt att ställa in allting man ville utan att ha gjort detta någon gång tidigare. .Kanske för någon enstaka funktion efter att man hade gjort den EN gång förut. Men för att ställa in t.ex. Custom vitbalanseringen på 400D var jag tvungen att gräva fram bruksanvisningen VARENDA gång (eller avstå ifall jag inte hade den tillgänglig)! En sådan krånglig och ologisk serie av knapptryckningar och hopp hit och dit kan bara ha åstadkommits av en kommitté med svårt saké-indränkta Canon-festprissar...
En sak jag inte märkte förrän jag till slut blev av med den sista 400D-kameran och kunde återgå till A200, var att fotoglädjen gradvis hade försvunnit. Märkte detta först när den snabbt återkom efter att jag hade börjat köra med A200:an igen - plötsligt var kameran inte längre hela tiden i vägen för mig, utan den var en fröjd att jobba med! Och greppet - den satt som klistrad i handen. Det var alltid nervigt att hålla 400D enbart i högra handen - det var osäkert och instabilt - la snabbt av med det. Men med A200 så blev det roligt att fotografera igen.
Det lär dröja innan jag för min del ger mig ut i några ytterligare sådana här synnerligen betänksamma experiment...
Kollar man andra dubbel eller flersystem-användares erfarenheter, så ser man liknande mönster där. Såväl Sony som Nikon-användare är genomgående överens om att Canons inre ergonomi är förskräcklig. När man byter fram och tillbaka mellan Nikon och Sony (eller kör med båda), så gnälls det knappast alls. Nikon har vanligen större möjligheter att ställa in handhavandet efter ens personliga önskemål, medan Sony är väldigt intuitiv och mindre ivägen för fotografen (och därmed förstås vanligen snabbare till skott) än några andra kameror (framförallt gäller detta A700/A8507A900, men även de andra i jämförelse med motsvarigheterna). A700 etc. anses toppa när det gäller ergonomi. Stämmer också med mina erfarenheter, liksom att dessa Sony-kameror har den bästa yttre ergonomin.
Vertikalgreppet till Nikon D700 t.ex.är ju kantigt som en tegelsten - What were they thinking?
Senast ändrad: