Vi kan nog tvista länge om vilket som är det enklaste sättet att få bra resultat med starkt mättad färg. Problemet gäller inte bara den röda kanalen, även om det oftast uppträder där. Blå händer också att den drivs till klippning, kanske främst vid violetta blommor, som Rhododendron. Det är inte heller bara blommor som vållar problem, utan även starkt mättade färger i kläder.
En del av grunden till problemet kan man finna i mjukvarans sätt att vitbalansera, där den gröna kanalen i grundläget inte förstärks, medan de två andra, röd och blå, får en högre koefficient än 1.
Guillermo Luik har analyserat det och beskriver en metodologi om hur man tillämpar "ETTR", att exponera åt höger, med hjälp av att neutralisera kamerans vitbalans, så att histogrammen för RGB i kameran blir mer pålitliga; en metod som kallas UNI-WB, där man i kameran sätter en vitbalans där alla kanalerna får koefficienten 1. Resultatet blir att alla porträtt ser ut som hulken - innan man framkallar det hela i ett bra råkonverteringsprogram med den vitbalans man vill ha.
http://www.guillermoluijk.com/tutorial/uniwb/index_en.htm
ETTR har beskrivits på Luminous Landscape i flera artiklar, som kan förvirra den mest nördiga av oss, tills bitarna faller på plats.
Nästa problem, utöver att få påligliga histogram för att kunna bedöma exponeringen i kameran är att råkonvertera utan att trycka upp den röda kanalen till klippning. Då måste man använda reglaget för "exponering" i råkonverteraren för att hålla ner ljusheten, så att det röda inte rinner över. Råkonverterare är olika i det här avseendet, så det funkar inte ens med alla, men Lightroom klarar det.
Och den här sortens operationer kräver så klart att råfilen innehåller alla data vi vill ha, dvs att det verkligen finns användbara data i den röda kanalen, och att den inte är klippt i råfilen. Det kan med en del mätmetoder och i en del kameror innebära att man måste dra ner exponeringen också vid tagningen, även om det inte är så med alla kameror. Om man vill använda en jpeg ur kameran är det dock absolut nödvändigt att minska exponeringen, eftersom kameran inte kan omvandla på samma sätt som Lightroom. Kameran tillämpar alltid en koefficient större än 1 för den röda kanalen vid vitbalansering.
Om man gör korrektionen för att kamerans jpeg ska få tonalitet i den röda kanalen också för rosor och vallmo, kan de mörkare partierna i bilden bli brusiga, eftersom man kanske måste minska exponeringen ett par bländarsteg. Metoden att göra det från RAW med mer exponering är bättre, men man måste då veta att man inte har frätt ur kanalen i råfilen.
Ett bra verktyg för att kunna se vad som finns i råfilen är Raw Digger.
http://www.rawdigger.com/
Exponeringsproblemet hänger ihop med integrerinen av de tre färgerna i ljusmätaren, som ser det mättade röda som en full röd och två svarta. Ett fält med vallmo mäts alltså som om det vore mörkare än det kommer att registreras av kamerans röda ljusbrunnar.
Ljusmätaren kommer alltså att visa fel vid starkt mättad färg, men man kan inte säkert veta om den kommer att överexponera, eftersom man inte ser rådata när man chimpar, och histogrammen visar vad kameran omvandlar, med den vitbalans som är inställd. Att ställa UNI-WB gör histogrammen mer pålitliga, och man kan då använda dem för att utvärdera exponeringen. Jpeg-filen däremot blir oanvändbar, då den inte kommer att visa hur bilden blir efter konvertering med rätt parametrar.
Jag tycker att det enklaste borde vara att göra korrektionen i råhanteringen, eftersom det vanligen finns tillräckligt med data i den röda kanalen, men att man måste dra ner "exponering" så att den röda inte drivs till klippning när man vitbalanserar.
Hur man sedan väljer att mäta ljuset och exponera är väl upp till var och en. Om man vill ha både svångrem och hängslen, så gafflar man.
