Plus testar digtalutskrifter
- Trådstartare TommieJ
- Start datum
Jag har noll koll på sån där teknik, men varför skulle man inte kunna reglera styrkan på en laser? Jag hittar ingen bra beskrivning av hur apparaterna funkar, men blev lite förvånad av att läsa att Lightjet tydligen har en enda stråle för RGB. Jag trodde att det var separata strålar. Hur Lambda och Frontier funkar hittar jag ännu mindre info om.
Upplösningen varierar beroende på tillverkare men de upplösningssiffror jag har sett har varit 254, 305 och 400 vill jag minnas.
Upplösningen varierar beroende på tillverkare men de upplösningssiffror jag har sett har varit 254, 305 och 400 vill jag minnas.
anw
Aktiv medlem
Jag förutsätter att du skojar.
Men du kastar dessutom lite sten i glashus eftersom det du talar om är KOPIERING och inte FRAMKALLNING (om man nu ska märka ord, men eftersom du blev upprörd över sverker så tänkte jag reda ut det så gott jag kan).
Sverker syftar säkert med framkallning på när man i mörkrummet lägger negativen i ett bad och skakar och har sig. Sedan fixeras negativen. Resultatet blir att man kan se nåt över huvudtaget på negativen. I det digitala fallet så har du ju redan bilden klar. Ditt negativ blev "framkallat" i det ögonblick kamerasensorn läste av bilden.
Sedan måste bilderna kopieras till papper på ett sätt som jag inte vet något om.
Angående lasern: Om man inte kan reglera strömstyrkan så kan man ju alltid låta den lysa olika länge.
Sidde
Aktiv medlem
Ta inte illa upp men du redde nog inte upp det hela så värst mycket...
1, Om det vi pratar om är ljuskänsligt papper av något slag där en bild skall byggas upp så kan vi kalla processen att "kopiera". I denna process ingår väl ett moment av "framkallning", i likhet med att framkalla negativ?
Motsatsen är när man "skriver ut" bilder på en skrivare där inget moment av "framkallning" ingår.
Poängen är att Sverkers (påstådda) uttalande kan tolkas som att de testat bläckstråleutskrifter.
2. Vilken digitalkamera menar du genererar "bilder"? I min värld så är den digitala filen som skapas i kameran inget att se på i sig. Den måste tolkas av t.ex.
en bildprogramvara och monitor eller tas ut på papper (som ovan) .
Sidde
Aktiv medlem
Visst, innehållet i en roman genererar man väl (t.ex.) medelst ett tangentbord. "Roman" är dock ganska abstrakt, i mitt inlägg skall man kanske hellre skall likna "bild" med "bok".
Och i detta fall handlar ju mitt diskussionsinlägg om processen hur en "bild" blir betraktningsbar för ögat och huruvida man behöver "framkalla" eller inte för att nå dit.
ulltand
Aktiv medlem
Så om en person är blind finns ingen bild?
Jag ser det så att bilden finns när sensorn läst av ljuset som kommer genom objektivet.
Sedan ska bilden sparas, datan ska tolkas, man kanske ska ändra bilden, skriva ut den, göra en 3d-modell av den...
Men jag har svårt att se det på annat sätt än att bilden faktiskt produceras i sensorn.
Sidde
Aktiv medlem
Jo det antar jag att det gör.
Har du läst det usrprungliga inlägget jag svarade på?
Det handlar inte om att komma till en universiell konsensus om hur vi definierar ordet "bild".
Det handlar däremot om huruvida en digitalkamera skapar en "bild" direkt i kameran till skillnad från en filmbaserad d
. Speciellt då i sammanhanget vad som inbegrips i begreppen "kopiering" och "framkallning".photoboy
Aktiv medlem
lite funderingar
Kopiering innebär egentligen bara att man gör en kopia av ett orginal.
I fotosammanhang menas vanligen en papperskopia från ett negativ.
I denna process framkallas pappersbilden, så visst kan man prata om framkallning även när det gäller digitala papperskopior direkt från digitala bildfiler.
Om en bildsensor registrerar en bild, så görs ju detta direkt i negativet också. Båda behöver sedan bearbetas för att kunna ses med ögat.
Jag arbetar själv med Fujifilms Frontier-maskin i den fotoaffär där jag jobbar, och den gör bilder med 305DPI oavsett storlek på pappret. Detta skall ses som 'äkta' DPI, dvs alla dessa 300 punkter innehåller ett färdigt färgvärde. På vanliga skrivare kan en punkt däremot vara uppbyggd av tiotals bläckdroppar, och därför kan deras upplösning anges till 1400DPI eller mer.
Vår Frontiermaskin använder laser oavsett om vi gör bilder från digitala filer eller negativ.
Den automatiska bildjustering som sker på digitala bildfiler fungerar bra för det mesta (=förbättrar skärpa, ljus, kontrast m.m. på bilden) men slås vanligen av helt för de bilder där kunden justerat i Photoshop, eller som saknar EXIF.
Kopiering innebär egentligen bara att man gör en kopia av ett orginal.
I fotosammanhang menas vanligen en papperskopia från ett negativ.
I denna process framkallas pappersbilden, så visst kan man prata om framkallning även när det gäller digitala papperskopior direkt från digitala bildfiler.
Om en bildsensor registrerar en bild, så görs ju detta direkt i negativet också. Båda behöver sedan bearbetas för att kunna ses med ögat.
Jag arbetar själv med Fujifilms Frontier-maskin i den fotoaffär där jag jobbar, och den gör bilder med 305DPI oavsett storlek på pappret. Detta skall ses som 'äkta' DPI, dvs alla dessa 300 punkter innehåller ett färdigt färgvärde. På vanliga skrivare kan en punkt däremot vara uppbyggd av tiotals bläckdroppar, och därför kan deras upplösning anges till 1400DPI eller mer.
Vår Frontiermaskin använder laser oavsett om vi gör bilder från digitala filer eller negativ.
Den automatiska bildjustering som sker på digitala bildfiler fungerar bra för det mesta (=förbättrar skärpa, ljus, kontrast m.m. på bilden) men slås vanligen av helt för de bilder där kunden justerat i Photoshop, eller som saknar EXIF.
J. Patric
Aktiv medlem
Som andra redan skrivit så framkallas kopiorna, i det här fallet maskinellt i en kemisk färgprocess. När jag arbetar i mörkrummet så framkallar jag på tre sätt - filmframkallning, pappersframkallning, och ibland ännu en pappersframkallning i tonbad som föregåtts av ett blekbad. Någon enstaka gång har jag även återframkallat film i samband med förstärkning.
Framkallning och kopiering är två ord som går hand i hand.
Sidde
Aktiv medlem
PhotoJoe skrev:
Man framkallar inte bilder, man kopierar dem. Film däremot framkallar man.
Men vad det kallas när det handlar digitalt vette tusan!
Edit: Hehe, var visst nån som hann före!
Så tråkigt för Kodak, AGFA, Ilford etc. som under alla dessa år marknadsfört pappersframkallare...
Damocles
Aktiv medlem
Njae, det beror ju på avståndet av det du betraktar och än mer korrekt, hur stor del av synfältet detta upptar. Även om ögat har ett visst antal punkter/mm för att registrera ljus och färg betyder inte det att den registrerar informatioen i den upplösningen sett ur ett objekets perspektiv då dessa punkter ska täcka hela synfältet. Det är lite svårt att zooma med ögat liksom.
Sidde
Aktiv medlem
PhotoJoe skrev:
När man manuellt kopierar bilder så använder man en kopieringsapparat. I varje fall lärde jag mig att det hette så när jag gick i skolan.
... men ingen framkallare?
Du kan alltså kalla "aktiviteten att ta fram bilder" vad du vill, men menar du att det inte behövs ett moment av framkallning?
