Annons

Om ekvivalens hos optik för olika format

Produkter
(logga in för att koppla)
Det råder nog en del missförstånd här, ljusstyrkan ändras inte, bara skärpedjupet, det är väl inte så ofta som bokeh är det viktigaste, Att skäpedjupet är bättre på tex 1,8 med Olympus kan ju precis lika ofta vara en fördel som en nackdel LO

Nu är det lite oklart av ditt inlägg vad det är som du menar är ett missförstånd, men om du talar om ekvivalent bländare så är det som sagt bara ett sätt att visa vilka skillnader man får med olika sensorformat. Och då är det inte bara skärpedjupet som blir annorlunda.
 
Jo men, jag förstår ekvivalensen betydelse, FF- modeller står ju på noll om man kan säga så, eftersom det är FF-sensorer man har som referens, om jag vill köpa en Nikon1 som extra kamera så är det bra att känna till ekvivalensen vid objektiv köp till den, jag uppfattar ekvivalens som en bra lathund att använda, men alltså mera användbar om man har flera kamera hus med olika sensorstorlekar.

Exakt! Mycket väl sammanfattat Bengt.

Det är precis så här jag ser det som väldigt praktiskt användbart för mig själv (och förmodligen många andra i samma situation som överväger och jämför objektiv för olika sensorformat).
 
Inte med bibehållen ljusstyrka, därför försvinner ofta vitsen med ett större format, om jag tex lika väl kan använda en Olympus på bl 2,8 som en FF på bl 5,6. LO
 
Det låter alltid så gnälligt att klaga på formalia, men det skulle nog vara hjälpsamt om du drog nytta av "Besvara med citat"-funktionen så man var säker på vem/vad det är du svarar på :)

Men misstänker att ditt svar var riktat till mig (självupptagen som jag är)

Inte med bibehållen ljusstyrka, därför försvinner ofta vitsen med ett större format, om jag tex lika väl kan använda en Olympus på bl 2,8 som en FF på bl 5,6. LO

Eller så använder jag f/2,8 på bägge och till priset av mindre skärpedjup (vilket ofta dessutom ses som en bonus och inte ett pris) kan jag få en fjärdedel så lång slutartid. Eller med samma slutartid, två steg mindre brus. Det är där många ser en vits med större format.

Ekvivalens är ju bara ett sätt att visa på hur stora skillnader av den typen man får. Det är i sig inte ett argument för det ena eller andra formatet. I sådana diskussioner måste man väga in mycket fler parametrar och argumentera utifrån hur man använder utrustningen - det som är en stor fördel i ett sammanhang kan ju vara helt ointressant i ett annat.
 
Att en del människor blir upprörda över att deras m4/3-objektiv med ljusstyrka f/1.4 är ekvivalent med f/2.8 på en småbildskamera (med en brännvidd som ger motsvarande utsnitt) får man ta med ro. De har nog inte riktigt tänkt över saken ordentligt än.
Jag har fotat 4/3 sedan E-1-tiden och visst finns det enstaka som reagerar så. Men jag tycket att majoriteten av inläggen i forum är från de som just "upptäckt" ekvivalens och tror att det är något slags slagträ och börjar köra mantrat "FF är bättre därför att f/1.4 är ekvivalent med f/2.8 på en småbildskamera". När det i själva verket inte beskriver att det är bättre eller sämre.

Sedan använder många argumentet att vissa objektiv saknas för mindre format. Ex var är 17,5 f/0,7 (35 f/1,4) på m43? Men missar dels att alla inte vill ha det, eller att motsvarande objektiv saknas på andra sidan. Ex var är motsvarande 600 f/13 (zoom eller fast) med blixtsnabb af och bra skärpa för ca 5000:- och som väger just över 400g? Tamron och Sigmas alternativ kostar det dubbla, och väger det fyrdubbla. Om man tycker att det skärpedjupet man vill ha är tillräckligt med f/13 och att ljuset är tillräckligt så saknas motsvarande objektiv på FF-sidan.

Ekvivalens kan användas för att jämföra system, men inte för att se vilket som är bättre eller sämre för alla. Däremot kan resultatet av en ekvivalens-uträkning jämföras med ens egna behov för att se vilket som är bättre eller sämre för en själv.
 
Ekvivalens kan användas för att jämföra system, men inte för att se vilket som är bättre eller sämre för alla. Däremot kan resultatet av en ekvivalens-uträkning jämföras med ens egna behov för att se vilket som är bättre eller sämre för en själv.

Precis huvudet på spiken. Håller med fullständigt.

Det finns inte en enda storlek på bilar som passar alla, och alla situationer, och har svårt att se varför det på något märkligt sätt skulle vara väldigt annorlunda gällande kameror.
 
Inte med bibehållen ljusstyrka, därför försvinner ofta vitsen med ett större format, om jag tex lika väl kan använda en Olympus på bl 2,8 som en FF på bl 5,6. LO

Ja, är det stort skärpedjup man vill ha är det meningslöst att betala extra för att få stor sensor, dock är det inte sämre, bara lika bra/dåligt. Jag envisas med att nämna det hela tiden, för det är många i tråden som menar att småsensorerna är bättre än de stora om man vill ha stort skärpedjup. Det är de inte, bara lika bra. Själv har jag bara FF och ibland stör jag mej på att jag inte får tillräckligt tunt skärpedjup, trots att objektivet väger 6 kg, nästa gång kanske jag vill ha allt skarpt och stör mig då på att jag inte får det, trots vidvinkel och nedbländning.

(Jag antar oxå att det var riktat till mig, eftersom det var jag som svarade på ditt förra.)
 
Jag hängde med i en tråd i samma ämne för några år sedan. Det är mycket intressanta teorier, och många duktiga här på fotosidan som berättar och förklarar. Men när det kommer till praktisk tillämpning tycker jag ändå att det är enklare att trycka in skärpedjupskontrollknappen, eller bara ta en bild för att se resultatet.

Petter...

Aha, så du menar att verkligheten skall gälla......
 
Aha, så du menar att verkligheten skall gälla......

Ja, ellet åtminstone att resultatet i verkligheten är enklare att agera på än teorierna.

"hmm, nedrans vilket kort skärpedjup det blev i bilden. Bästa jag minskar bländaren något steg.
Hmm, ja det blev ju bättre, men bäst att prova med ett steg till.
Sådär ja, nu blev det bra skärpedjup.
Men vänta nu. Det blev skakoskärpa eftersom tidsautomatiken förlängde exponeringstiden i samma takt. Jag får skruva upp ISO två steg.
Ta-da, perfekt - eller föresten, blev det inte lite brusigt nu. Jag får nog plocka fram blixten. Osv."

Petter...
 
Ja, ellet åtminstone att resultatet i verkligheten är enklare att agera på än teorierna.

"hmm, nedrans vilket kort skärpedjup det blev i bilden. Bästa jag minskar bländaren något steg.
Hmm, ja det blev ju bättre, men bäst att prova med ett steg till.
Sådär ja, nu blev det bra skärpedjup.
Men vänta nu. Det blev skakoskärpa eftersom tidsautomatiken förlängde exponeringstiden i samma takt. Jag får skruva upp ISO två steg.
Ta-da, perfekt - eller föresten, blev det inte lite brusigt nu. Jag får nog plocka fram blixten. Osv."

Petter...

Jag får en känsla av ni möjligen kan ha missförstått diskussionen lite :)

Den här diskussionen, och många andra liknande, handlar för det mesta i hög grad om mycket konkret och handfast fotografisk verklighet. En del av oss gillar helt enkelt att fundera över varför, hur och på vilka sätt saker händer. Att förstå det gör det lättare att uppnå det man är ute efter när man är ute och tar bilder. Just den här diskussionen kan nog för många ge en liten aha-upplevelse kring varför man får olika resultat med utrustning som är skenbart lika (men i praktiken inte så ekvivalenta).

Vilket konkret till exempel kan innebära att processen du beskriver ovan närmast omedvetet sker i huvudet innan man ens tar första bilden :)

Jag kan som sagt ha missförstått er, men jag upplever ibland att en del ser någon slags konflikt mellan teori och verklighet, som om det gällde att lägga sin energi på med det ena eller det andra. Faktum är ju att teori mest bara handlar om att bättre förstå - och därmed lättare kunna förutsäga och hantera - verkligheten.
 
FF vs. crop

Nu är det lite oklart av ditt inlägg vad det är som du menar är ett missförstånd, men om du talar om ekvivalent bländare så är det som sagt bara ett sätt att visa vilka skillnader man får med olika sensorformat. Och då är det inte bara skärpedjupet som blir annorlunda.

Så om jag beskär en bild tagen med en ff sensor så ändras bländaren, är det så du menar?
 
Så om jag beskär en bild tagen med en ff sensor så ändras bländaren, är det så du menar?

Nej, men den resulterande bilden får ett större skärpedjup och mer brus jämfört med om du åstadkommit samma förändring av utsnittet genom att flytta fotografen eller zooma (eller någon kombination av de sakerna). Hur stor effekten blir kan beskrivas som att det blir som om bländaren ändrats utan att den faktiskt gjort det.

Det har påpekat på många ställen i tråden (bland annat i stycket du citerade), men kan väl behöva upprepas: Ekvivalent bländare beskriver inte en faktisk ändring av bländaren, det är bara ett sätt att beskriva hur bilden påverkas av att man använder olika stor sensor.
 
Jag får en känsla av ni möjligen kan ha missförstått diskussionen lite :)
[...]
Jag kan som sagt ha missförstått er, men jag upplever ibland att en del ser någon slags konflikt mellan teori och verklighet, som om det gällde att lägga sin energi på med det ena eller det andra. Faktum är ju att teori mest bara handlar om att bättre förstå - och därmed lättare kunna förutsäga och hantera - verkligheten.

Nejdå jag ser ingen konflikt. Teorierna är både intressanta och relevanta. Men när det kommer till praktisk tillämpning så tycker inte jag att man måste förstå teorin. Det verkliga resultatet finns ju där ändå, och så även olikheterna vid inekvivalens.

På samma sätt som man genom praktisk användning lär sig och skaffar erfarenhet av effekterna av olika bländare och slutartider, så bygger man den erfarenheten för olika kombinationer av objektiv, hus, och sensorformat.

Det är möjligt (tillochmed sannolikt) att insikt och lärande går fortare när man först förstått teorin. Men ändå så är det i det praktiska vardagliga nötandet som erfarenheten och känslan byggs upp.

Petter...
 
Nejdå jag ser ingen konflikt. Teorierna är både intressanta och relevanta. Men när det kommer till praktisk tillämpning så tycker inte jag att man måste förstå teorin. Det verkliga resultatet finns ju där ändå, och så även olikheterna vid inekvivalens.

På samma sätt som man genom praktisk användning lär sig och skaffar erfarenhet av effekterna av olika bländare och slutartider, så bygger man den erfarenheten för olika kombinationer av objektiv, hus, och sensorformat.
Man bygger, m.a.o., en teori.

Det är möjligt (tillochmed sannolikt) att insikt och lärande går fortare när man först förstått teorin. Men ändå så är det i det praktiska vardagliga nötandet som erfarenheten och känslan byggs upp.
Som sagt, den praktiska erfarenheten skapar en teori. Kanske inte en formell, matematisk, teori men ändå en användbar teori (annars skulle man ju vara tvungen att prova sig fram varenda jäkla gång man ska fotografera).

Ju mer erfarenhet man får desto bättre blir teorin.
 
Man bygger, m.a.o., en teori.


Som sagt, den praktiska erfarenheten skapar en teori. Kanske inte en formell, matematisk, teori men ändå en användbar teori (annars skulle man ju vara tvungen att prova sig fram varenda jäkla gång man ska fotografera).

Ju mer erfarenhet man får desto bättre blir teorin.

Jag kan cykla tvåhjuling utan att ramla. Jag har lärt mina tre barn detsamma. Men jag behövde aldtig förklara teorin om varför man inte ramlar. Efter tillräckligt mycket övning sitter det i kroppen. Ganska få kan förklara teorin, men rätt många kan cykla. Och rätt många märker att det är svårt att hålla balansen om det inte är fart på hjulen. Rent reflexmässigt sätter man ned foten.
Den som provat att cykla med stödhjul har märkt att det funkar annorlunda. Man kan stå still utan att ramla. Men det finns andra inekvivalenser också. Man måste luta utåt i kurvorna. Man kan hantera dessa olika fordon utan att förstå teorin.

Men som sagt, jag har inget emot teorin om sensorekvivalens ändå. Dock så är den inget jag tillämpar praktiskt när fotograferar. Jag liksom mera cyklar.

Petter...
 
Det beror på vad man menar med "förstå". Det är inte en formell, beskrivbar, teori man utvecklar genom erfarenhet, men ändå en teori som ens hjärna använder för att förutse vad som kommer att hända när man agerar på ett visst sätt. Det är rätt mycket undermedvetet, eller åtminstone inte aktivt resonerande.
 
Det beror på vad man menar med "förstå". Det är inte en formell, beskrivbar, teori man utvecklar genom erfarenhet, men ändå en teori som ens hjärna använder för att förutse vad som kommer att hända när man agerar på ett visst sätt. Det är rätt mycket undermedvetet, eller åtminstone inte aktivt resonerande.

Jag behöver inte förstå teorietna om gyrokraft för att lära mig hålla balansen på en cykel. Jag behöver inte förstå de kemiska/fysikaliska teorierna om varför ägget stelnar i stekpannan för att lära mig steka ägg. Och jag behöver inte förstå teorierna om varför relutatet blir olika med olika stora sensorer i kameror. Det räcker att jag lägger på mig erfarenheten av det praktiska resultatet i olika situationer.

Däremot är kunskap om teorierna väldigt användbara när man ger sig in på forkning och utveckling. Då kan man genom teorierna ta fram nya resultat och förutse resultatet istället för att bara prova sig fram.

Petter...
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.