Delar helt och hållet din uppfattning på praktiskt taget alla punkter, Björn!
1) Självfallet har jag ett egenintresse av att Sony skall sänka priset på A700:an så att även jag kan få råd med den...
2) Även jag är vid det här laget också helt säker på att nära nog alla de förbättringar jag har önskat är genomförda.
3) Den väldigt stora förbättringen av autofokusen är även för mig klart viktigast.
Finns också många andra, förstås, t.ex. bättre och ljusare sökare med större förstoring.
Info-Lith-batterierna - dessa är de enda på marknaden där det går att mäta återstående batterikapacitet noggrant, på någon procent när, något som ger en helt annan säkerhet på fältet. För alla andra batterier gäller ju att indikatorn i princip visar fullt tills man har 3 bilder kvar... Denna osäkerhet är i alla fall för mig emellanåt en stor stressfaktor, trots att jag nästan alltid har med mig ett extrabatteri. Nackdelen med Info-Lith-batterierna är förstås den vanliga - att de är dyrare.
Den nya LCD-panelen med nära en miljon bildpunkter tycks också närmast vara en revolution.
Etc.
4) Även jag har ett egenintresse (men inte bara det) av att Sony får en riktig skjuts i försäljningen så fort som möjligt, så att det blir ett större objektivurval i min och (förmodligen) din prisnivå, dvs mellanskiktet. I ett vidare perspektiv är det för lite med bara två stora spelare på DSLR-marknaden. I mina yngre dagar fanns det ju fyra stora - Nikon, Minolta, Canon och Pentax, och med Olympus på sladden. Jag skulle gärna se att det återigen blev en bättre balans, och inte bara två stora - den ökade konkurrensen skulle ge bättre grejor för oss alla! Canon blev störst, och somnade till. Däremot känner jag inte särskilt mycket för små uppstickare utan kamera-traditioner, typ Samsung.
5) Är också helt övertygad om att Sony med A700 har fått fram en riktigt bra kamera (lovar ju också gott för de två nästkommande - ett flaggskepp och en ny instegskamera).
6) Riktigt bra grejor räcker inte alltid till, nej, oavsett bransch. Man måste kunna klara den svårhanterliga och orationella marknaden också...
7) Att få någon att byta systemkameramärke är alltid mycket svårt, man har ju ofta investerat in sig så mycket i objektiv och prylar. Nu är jag i och för sig av uppfattningen att Sony har ett mera långsiktigt tänkande än vi i väst med vår kvartalskapitalism har. DSLR-marknaden är ju den sektor som ökar mest, och eftersom Sony tydligen ligger bland de främsta (kanske t.o.m. leder) försäljningen av digitala kompaktkameror, så har de här en ny, stor marknad då dessa användare kommer att titta med minst lika stort intresse på Sony som på Canon eller Nikon när de ska uppgradera. Det finns ju väldigt goda förutsättningar för att de kommer att gilla det de ser, när de ser på Sony! De är ju inte låsta av någon speciell objektivfattning, eller av det f.n. gällande ringbeviset bland "förståsigpåare": "Canon och Nikon är bäst, eftersom Canon och Nikon är bäst!".
8) Du är inte ensam om att gilla A700:ans batterigrepp! Har sett att även tidningar etc. vars "experter" ivrigt brukar trumpeta ut ringbeviset enligt paragraf 7) ovan, nu säger att VG-C70AM är det bästa batterigrepp som existerar, helt enkelt. Mycket glädjande att Sony nu har insett värdet av Minolta-filosofin: "Av fotografer - för fotografer", även här. Greppet är genomtänkt, i gammal Minolta-anda. Det är det enda i världen där dels slutarknapp och annat hamnar på samma ställe vid såväl porträtt- som landskapsläge, dels att nästan alla knappar är dubblerade och dels att det tydligen är utomordentligt väl balanserat. Dessutom är det ju också magnesiumförstärkt. Helt klart är det designat för att tillfredsställa de mest krävande proffsen. Det har därför med säkerhet också högre tillverkningskostnad än något annat grepp på marknaden har. Tror därför inte att det är realistiskt att förvänta sig att priset skall sjunka ner till (eller ännu hellre under, förstås) nivån för de andra greppen på marknaden. Enda möjligheten för dig och mig att få ett grepp i vår prisnivå är väl därför ifall Sony eller någon tredjepartstillverkare tar fram ett plastigare och enklare grepp med bara slutarknappen på (och helst också de båda inställningsrattarna, förstås).
9) Även jag är mycket intresserad av ett 70-200/2,8 objektiv. Och även för mig ligger Sonys version utanför mina ekonomiska möjligheter... Här håller jag dock inte med dig om att det spelar mindre roll ifall ett objektiv är mycket bättre än ett annat, även om det kommande Tamron-objektivet väl är det enda som du och jag nätt och jämt skulle kunna skaffa oss! Ser man på deras övriga program har man skäl att förvänta att den den optiska kvaliteten på detta nya Tamron-objektiv kommer att bli mycket bra. "Piratobjektiven" har ju sannerligen blivit väldigt mycket bättre i detta avseende än många av dem var för några decennier sedan! Tror dock inte att Tamron-objektivet kommer att vara försett med någon SSM, tyvärr. Detta plus den förmodligen ännu bättre bildkvaliteten för originalobjektivet gör att jag skulle överväga att försöka spara ihop till detta ifall det kom ner i pris (precis som du också önskar). Sannolikt kommer detta också att ske, eftersom priset har sänkts i USA. Men vi lär nog knappast få se en prissänkning till Tamron-nivå...
Ibland blir ens inlägg mycket längre än man har tänkt. Inser att mycket av det jag skrivit ovan är sådant som du redan vet, men att det i mitt bakhuvud tydligen fanns en tanke på att skriva på ett sådant sätt att även de som inte är riktigt klara över vad vi talar om, ska få en uppfattning om detta.
Avslutningsvis, Sony har stora möjligheter att få ett stort genomslag DSLR-marknaden. Ta t.ex. denna kombination:
Sony A700 + VG-C70AM + Carl Zeiss DT 16-80/3,5-4,5 + Sony 70-200/2,8 G SSM
Detta är ett DYNAMITPAKET, som täcker nästan alla behov för väldigt många proffs och avancerade amatörer. Det ger en flexibilitet och en bildkvalitet som f.n. INGEN annan tillverkare kommer upp till. Inte heller när det gäller hantering och snabbhet. Denna kombination får det att vattnas i munnen även på mig, trots att jag sedan gammalt tillhör skaran av fast-optik freaks...
