Jag har inget problem med att du eller Thomas föredrar jpeg. Vi har tillgång till olika metoder på grund av att människor har olika preferenser. Jag tycker att det skulle vara ett stort steg tillbaka om kameratillverkarna plötsligen tog bort möjligheten till jpeg.
Men med den arbetsmetod som han presenterar på sin blogg skulle nog också jag fotografera i jpeg. Så krångligt och omständligt behöver det dock inte vara. Det gäller ju att utnyttja de möjligheter som dagens programvaror erbjuder för ett rationellt och smidigt arbete, både i rå och jpeg.
Stefan
Du är väl en av de som jag tycker bemödat sig om att försöka vara sakliga i slutet av detta möte och det uppskattar jag verkligen. Du har självklart rätt i att det är fullt möjligt att uppnå ett lika eller nästan lika effektivt arbetsflöde med RAW som med JPEG, genom flitigt bruk av importmallar. Möjligen förlorar man lite i transparens, men en del som lever hela sina liv i RAW-konverteraren ser säkert inga större problem med det heller. Det finns ju dessutom de som lagrar i både JPEG och RAW för transparensens skull.
Vinsten med JPEG som jag ser det är att jag genom att bilderna i stort sett är klara ur kameran, så importerar jag aldrig alla bilder in till Lightroom. Jag importerar faktiskt bara de jag bearbetar för utskrifter eller anse mig behöva efterbehandla av andra skäl. Annars kollar jag på bilderna rakt i min katalogstruktur med min utmärkta viewer "Nero Photosnap Viewer" som jag tycker ger bättre resultat än det mesta jag använt.
De bilder jag preppat för utskrifter ligger i ett "Utskrift" -underbibliotek i katalogen där orginalet ligger. Jag ändrar aldrig JPEG-orginalen lika lite som ni ändrar era RAW. Lightroom ger faktiskt utmärkta möjligheter till upprepade redigeringar även av JPEG-bilderna utan större kvalitetsförlust. Alla ändringar ligger ju i metadatabasen tills jag exporterar. Jag kompromerar aldrig bilderna vid export heller. Hade inte Lightroom funnits som ett bra alternativ för efterbehandling av JPEG, så skulle jag förmodligen fortsatt köra DNG.
Så min stora JPEG vinst ligger i den fullständiga transparensen och framtidssäkerheten. Man kan nästan öppna en JPEG med vad fan som helst. Försök det med en RAW du! Jag får överblick direkt i Windows och grovgallrar där. Sedan fingallrar jag med Photosnap Viewer som ger betydligt bättre återgivning än de taskiga previews Lightroom bjuder på. Vill jag kolla igenom bilderna så gör jag det alltid med Nero som startar dösnabbt vid dubbelklick på varje JPEG. Där har jag tillgång till all EXIF också. Lightroom är betydligt tyngre att jobba med. Jag föredrar även verktyg som direkt läser katalogstrukturer som viewer.
Lightrooms arkitektur länkar även den till katalogen men det sker bara vid importtillfället - aldrig dynamiskt. Det är lättare att det uppstår "orphans" och brutna länkar med ett sånt system om man inte ser upp. Sånt kan ske ofrivilligt genom mistag och diskkrascher. Dessutom blir det segt ibland när systemet ska rendera previews. Det problemet finns inte i Nero. Dessutom är en databas a la Lightroom en single point of failure där man i ett slag kan bli av med alla sina ändringar om man inte ser upp. Såna exempel finns på FS. Något sådant kan aldrig hända med exv. Rawshooter eller Silkypix som lagar ändringarna parallellt med bilden i en extra fil i filsystemet. För de som vill köra flera mot samma Lightroom-databas kan ju också tänka på att det åtminstone fram till version 1.4 inte varit feleranvändaranpassat.
Det är möjligt att jag kommer tänka om i en framtid när mina katalogstrukturer växer och jag kanske tycker mig få behov av ett mer dynamiskt uppmärkningssystem som ju Lightroom och en del andra konverterare har, men hittills har jag inte tyckt det varit värt ansträngningen. Jag tycker jag det här är bäst för mig.
Den stora vinsten med JPEG är dessutom att man slipper vänta på att ens favoritkonverterare ska uppdaterats med importfilter till ens nya kamera. Säkert går en del nu och väntar på stöd för Canon 5D MkII och Nikon D3x och svär över det. Vad jag vet så kan man fortfarande inte importera mina Sony Alfa RAW från A350 till Rawshooter (som jag inte haft något emot att fortsätta köra om den fortsatt utvecklas), och jag väntar fortfarande och lär så få göra (skämtar bara). Idag måste jag, trots att jag numera kör Lightroom, fortsätta att använda Rawshooter till mina gamla Minolta RAW, eftersom mitt nedlagda jobb fortfarande ligger där i katalogstrukturen där RS lämnat det. Så efter bara några få år som RAW/DNG-idiot (ja jag förbannar mig själv ibland) så sitter jag där med två RAW-konverterare. Jag är måttligt glad åt den omväxlingen. Försök tänka tanken hur många man kan tvingas köra parallellt efter 20 år om man har lite oflyt.
Men det finns ju ett migreringsverktyg Rawshooter Premium -> Lightroom, har en del vänner av ordning påpekat. Så jag letade faktiskt upp detta. Jag blev tyvärr inte mycket gladare för det. Migrationen är tämligen värdelös och verkar i stort bara klara av att migrera eventuell klassning av bilderna för att förenkla filtrering.
Citat:
Corrections where settings in RawShooter Premium have little or no similarity to settings available in Photoshop Lightroom are not converted. This includes the following adjustments:
Hue
Color balance
Noise reduction
Detail extraction
Curve/levels adjustments. (slut citat)
Så så mycket för den migreringen. Yippee! Fixade den inte skärpan ändå? Man får vara glad för det lilla. Skämt åsido så tycker jag faktiskt detta är rena skämtet.
Så ni som ännu inte upplevt detta strul med RAW kanske kan försöka använda er fantasi och försöka sätta er in i hur det skulle kännas om ni hamnade i den sitsen i er Canon-bubbla. Nikon-folket har redan haft denna nära döden upplevelse när Nikon krypterade en del info i filerna så exv. RAW-shooter inte fixade att läsa dem (om jag inte missminner mig). Min slutsats blev till slut att den sitsen ska jag aldrig hamna i mer och med JPEG tror jag att jag kommer klara mig åtminstone min livstid ut. Har de släpat med sig TIFF och en massa idag sällan använda grafikformat som WMF (Windows Metafile), BMP (Windows Bit Map) m.m. i många grafikprogram, så har jag svårt att se att någon skulle komma på tanken att låta bli att stödja historiens mest spridda grafikformat under överskådlig tid.
Men DNG då. Kan man inte konvertera sina RAW till DNG och importera filerna i nåt som stöder DNG. Ja det trodde jag också tills jag testade med Sony Alfa 100 ARW, som ju var filer som kommit efter RS slutat utvecklas. Tyvärr funkade det varken i Silkypix eller Rawshooter då många konverterare bara stöder DNG konverterade från RAW-format man redan stödde. Så det är inget fel på DNG-formatet i sig, vilket jag kan intyga efter att ha kört det i flera år. Däremot har många applikationer inget öppet stöd för DNG som åtminstone låter användaren öppna filerna i dessa applikationer (utan kameraprofil). Så det är därför man måste försöka gå vidare och välja en konverterare som stöder alla ens bildformat eller välja JPEG kanske. Men trots det kommer man hamna i konverteringsproblem som de jag just pekat på och visst, man kan ju alltid göra om allt jobb, men hur kul är det trots mallar och dylikt.
Så ja, jag har verkligen haft endel grymma problem med både RAW och DNG som format, även om jag för den delen inte haft några större problem med att arbeta med formaten i sig i mina applikationer. Jag hade förmodligen fortsatt köra RAW eller DNG om jag inte drabbats av de tillfälligheter och dåliga erfarenheter jag gjort. Jag tycker verkligen inte att det är något fel att använda RAW coh har aldrig haft några planer på att avråda någon från att använda det, men precis som med JPEG, så följer ett antal saker med på köpet vid ett val. Få ägnar dessa en tanke. Det kanske man faktiskt borde i högre utsträckning.
