Nödvändigt med RAW vid perfekt exponering

[molusk]

2) Jpg-filer är i många fall, när exponering och vitbalans är korrekta, väl så bra som rawkonverteradde filer,.

Om man ska tro dppreview så stämmer inte detta:
http://www.dpreview.com/reviews/nikond300/page17.asp

Vad jag har fått fram både av egen erfarenhet och andras tester så kan ett separat konverteringsprogram för RAW-filer alltid göra ett bättre jobb än kamerans inbyggda. I kameran finns inte heller tiden att göra omfattande beräkningar eftersom seriebildstagningen ska vara så snabb som möjligt.

 

[Teodorian]

Om man ska tro dppreview så stämmer inte detta:
http://www.dpreview.com/reviews/nikond300/page17.asp

Vad jag har fått fram både av egen erfarenhet och andras tester så kan ett separat konverteringsprogram för RAW-filer alltid göra ett bättre jobb än kamerans inbyggda. I kameran finns inte heller tiden att göra omfattande beräkningar eftersom seriebildstagningen ska vara så snabb som möjligt.

Då är du utmanad att utan omsvep avgöra vilka utsnitt som är jpg respektive raw från mina två testbilder:

http://www.fotosidan.se/member/portfolio/view.htm?ID=214015

 

[Sten-Åke Sändh]

Sten-Åke,
för mig är det en nyhet att 100% i komprimering av jpeg är ingen komprimering alls. Jag kan verka tekniskt insat, vilket jag inte är, men jag kollade upp det och 100% är att kvantifierings-matrisen är 100%, vad det betyder i praktiken har jag inte satt mig in i, trots att jag arbetat med digital video och foto sedan mitten av 1990-talet. Detta är dock endast en del av jpeg-komprimeringen.

Jpeg använder sig av samma färgsystem som färg-tv, Y Cb Cr, det vill säga en kanal för Y, en för den blå färgdifferensen och en för den röda färgdifferensen. Informationen i färgdifferenserna är oftast 25% av den svartvita informationen, Y. Detta är också en sorts komprimering.

Det går att trolla in en okomprimerad RGB bild i jpeg, men då uppnås samma resultat som en komprimerad tiff, eller DNG som jag återkommer till. Varför använda jpeg då? Formatets styrka är ätt det komprimerar bilder kraftigt och ändå ger ett slutresultat som är bra, fast inte rubust när det gäller redigering.Jag vet inte om min Canon 400D sparar icke-förstörbar jpeg i det största filläget, troligen inte.

Det finns ingen magi i hur man komprimerar, antingen förlorar man information och får en liten storlek eller så så är filen stor.

Till dina frågor.
1. Hårdvaruflexibiliteten är alltid svårt och det går aldrig att hårdvarumässigt följa med utvecklngen. Jpeg är också främst till för att leverara en användbar bild snabbt ur kameran. En bild som är tänkt att inte korrigeras mycket i efterhand. Det finns också en risk att för många inställningar i kameran gör att användaren kan ställa in kameran i ett läget som inte ger den önskade bildkvaliteten. Jag vet hur lätt det är efter att ha arbetat med profesionella videokameror som har en mängd funktioner som man kan gå bort sig ig.

2. Håller med dig, det verkar korkat. Själv låter jag LR spara bilden som DNG, vilket i princip är en komprimerad tiff-fil med metadata. Så långe Adobe finns kommer stödet att finas. DNG är en icke-förstörande komprimering, som zip, men ganska effektiv.

3. Håller med dig, att det verkar kortkat. Själv skriver jag ut ur RAW/DNG filen direkt ur LR när jag har brått om, annars ur PS och PSD är mitt vanligaste filformat för redigerade bilder, som inte är gjorda i LR.

Jag använder jpeg endast när jag levererar bilder per e-post eller till webben. För mig ger RAW/DNG maximal flexibilitet när jag arbetar med mina bilder och jag uppskattar det. Jpeg tar bort flexibiliteten och introducerar ett osäkerhetsmoment, är bildet RGB eller YCbCr och vilket färgrymd är den i? Det går att lösa, men för mig är det enklare med DNG. Jag har heller inga krav på att leverera bilderna snabbt ur kameran.

Detta är ett arbetsflöde som passar mig och som jag valt utifrån mina preferenser och kunskap om hur raw och jpeg fungerar.

Körde DNG själv ett tag främst för Adobes ambition att göra det till ett generellt RAW-format och att det faktiskt var lagringseffektivare än RAW utan att förlora kvalitet. Gick dock ifrån det när RawShooter som stöder DNG inte visade sig kunna läsa alla DNG utan bara de DNG som konverterats från de RAW-format RS redan stödde. Då föll ju ett stort argument för mig för DNG. Men det kanske Adobe fixar. Vi får se.

Jag tänkte mig JPEG:s transparens och valfri komprimeringsgrad d.v.s. en möjlighet att även spara ut allt RAW i en JPEG-kontainer istället. Idag kanske man kan välja mellan Xtra Fine, Fine och Standard eller något annat som man inte har en aning om vad det egentligen är. Bättre att kunna välja komprimeringsgrad mer fritt som i RAW-konverteraren. Det behöver inte vara konstigare än så.

Ta en JPEG och ta in den i LR. Rör den inte och exportera ut den igen i 100%. Filen blir i varje fall inte mindre utan snarare större.

 

[Sten-Åke Sändh]

Just att många upplever sig gissa mellan raw och jpg visar på hur svårt det kan vara att veta vad som är vad.

Ja och ändå har du två parallella exempel med samma motiv. Hur många fixar att se skillnad på RAW och JPEG om vi inte har några parallella exempel utan samtliga bilder som ska bedömas är unika till motiv och lagrade med slumpmässiga format.

Lägg sedan till att du kollar på bilden från ett visst betraktningsavstånd och inte med lupp eller i datorn i 100%.

Även en fullständig novis skulle kunna ha en uppfattning om en jämförelse av två A3r som exempel, gjorda från RAW respektive JPEG och tagna vid exakt samma exponeringstillfälle (RAW+JPEG)-lagring. Han skulle kunna ha det utan att ha gått kurs hos Stefan Olsson och inte veta ett skit om den tekniska skillnaden mellan RAW och JPEG-format. Han skulle få se dessa A3r på låt säga 1,5-2 m betraktningsavstånd. Tror ni han skulle lyckas skilja ett parallellt exempel av samma motiv från det avståndet? Tror ni han skulle fixa att spika de individuella exemplen? Tror ni det skulle hjälpt med Stefans kurser om inte ens proffs med mångårig vana ens lyckas med detta alla gånger som vi just sett i alla dessa trevliga exempel?

 

[Eeros]

2) Jpg-filer är i många fall, när exponering och vitbalans är korrekta, väl så bra som rawkonverteradde filer,

Jag kan inte annat än att hålla med, särskilt om man fotar utomhus i naturligt dagsljus, då brukar varkem min EOS 30, 20D, 80S eller 1Ds ha några som helst problem med att hitta en perfekt automatisk inställning av vitbalansen. Sitter sedan även exponeringen klockrent, vilket inte brukar vara några som helst problem under icke-extrema omständigheter, så är bilden fin och klar för användning, utan att något behöver göras i råfilskonverteraren. Då kan jag mycket väl skippa omvägen via raw, allra helst om det gäller bilder till familjealbumet.

Fotar jag däremot på uppdrag, så blir det alltid raw. För säkerhetens skull.

 

[Raderad36]

eller fotografens...

Det var värst, om jag hade orkat så hade jag visat skillnaden på en Jpeg och en Raw... Men jag är så trött på att försöka förklara. Fota ni i Jpeg om ni känner att det räcker till. För mig räcker inte Jpeg och knappt Raw-filer heller. Det är därför jag fortfarande använder min bladare med film när jag tröttnar på Raw-filernas otillräcklighet.

Trots min ålder, orkar jag i alla fall besvara ett inlägg (svaret finns i rubriken).

MVH/Thomas

 

[macrobild]

Jag kan inte annat än att hålla med, särskilt om man fotar utomhus i naturligt dagsljus, då brukar varkem min EOS 30, 20D, 80S eller 1Ds ha några som helst problem med att hitta en perfekt automatisk inställning av vitbalansen. Sitter sedan även exponeringen klockrent, vilket inte brukar vara några som helst problem under icke-extrema omständigheter, så är bilden fin och klar för användning, utan att något behöver göras i råfilskonverteraren. Då kan jag mycket väl skippa omvägen via raw, allra helst om det gäller bilder till familjealbumet.

Fotar jag däremot på uppdrag, så blir det alltid raw. För säkerhetens skull.

du är motsägelsefull i dina uttalande, i ena fallet är det ju perfekt, kan du inte ta perfekta bilder i jpg under uppdrag?

Själv har jag aldrig tagit en bild i JPG som jag inte har varit inne senare och korrigerat i PS. Kurvor, nivåer, upplättning, kontrast, färgåtergivning,nyans/mättnad, partiell uppskärpning, partiell förändring av kontrast osv.

Jag tror att många lirar i olika divisioner vad det gäller bildbehandling, speciellt här på Fotosidan där nybörjaren träffar yrkesverksamma fotografer och duktiga amatörer med god kunskap i bildbehandling samt att ha förståelse vad raws styrka innebär. Ungefär som att släppa ner en novis i labbet och lära honom vad det innebär med att ta fram en kopia i färg eller svartvitt.Det som har tagit oss andra 1000 tals timmar av idogt arbete att komma fram till.

 

[Flash Gordon]

För mig framstår Lightroom mer som ett lite mer avancerat albumprogram med viss redigeringsmöjlighet med betoning på bildkvantitet medan PS står för avancerad bildbehandling med betoning på bildens kvalité. Exakt hur stor skillnaden är vet jag inte, men min egen erfarenhet väger kraftigt över till PS fördel, vad gäller bildbehandling. Och det säger sig lite självt, tycker jag, att ett program som lägger vikten på bildbehandling borde generera bättre kvalité än ett som prioriterar albumfunktioner. ;-)

Tror faktiskt du är ute och cyklar där. Photoshop skapades från början för Art Directors och reklambyråer. I deras jobb ingår bildbehandling och manipulation men också färgläggning och mycket annat som en fotograf har lite användning för. Eftersom det inte fanns så mycket annat liknande så blev Photoshop snabbt också fotografernas favorit.
På grund av att arbetsflödet var långsamt och många av funktionerna inte behövdes för de flesta bilder så skapade Adobe Lightroom.
Nu klarar jag 95% av alla bilder enbart i Lightroom. För de övriga 5% behöver jag bara göra en RMB så är jag över i Pjotoshop med alla de ändringar jag redan gjort i LR. Efter jag är klar sparar jag bilden och så finns den redigerade kopian också i "albumprogrammet" LR.
Har läst om fotografer som spenderar dagar i Photoshop för att få till en bild rätt. Skulle jag göra det så skulle det vara pannkaka av den bilden inom några timmar. För den som älskar att lägga timmar per bild är säkert Photoshop rätt.

 

[Fläsk-Tarzan]

Verkar som de olika exemplen med bilder i raw och jpg är så svårtolkade att man kanska skall dra den slutsatsen att om man bara skall ha bilderna på webben så kvittar det vad man använder. Om inte? Varför är det så svårt att se skillnaderna då?

 

[macrobild]

köp en kompakt eller bra mobiltelefon, det blir bilder från båda.

 

[gurramurra]

Ja och ändå har du två parallella exempel med samma motiv. Hur många fixar att se skillnad på RAW och JPEG om vi inte har några parallella exempel utan samtliga bilder som ska bedömas är unika till motiv och lagrade med slumpmässiga format.

Lägg sedan till att du kollar på bilden från ett visst betraktningsavstånd och inte med lupp eller i datorn i 100%.

Även en fullständig novis skulle kunna ha en uppfattning om en jämförelse av två A3r som exempel, gjorda från RAW respektive JPEG och tagna vid exakt samma exponeringstillfälle (RAW+JPEG)-lagring. Han skulle kunna ha det utan att ha gått kurs hos Stefan Olsson och inte veta ett skit om den tekniska skillnaden mellan RAW och JPEG-format. Han skulle få se dessa A3r på låt säga 1,5-2 m betraktningsavstånd. Tror ni han skulle lyckas skilja ett parallellt exempel av samma motiv från det avståndet? Tror ni han skulle fixa att spika de individuella exemplen? Tror ni det skulle hjälpt med Stefans kurser om inte ens proffs med mångårig vana ens lyckas med detta alla gånger som vi just sett i alla dessa trevliga exempel?

Jag är utan tvekan Raw fotograf trots diskusionen.....


Jag bara älskar diskusionen här på nätet)
Den har gett mej många glädjeämnen här över jul å nyår!!!!!!

Sten-Åke Sändh.....Stå på dej!!!!! (Nej, det är inte sarkastiskt menat)

//Göran

Gurramurra

 

[Raderad36]

Yrkesfotografens villkor

du är motsägelsefull i dina uttalande, i ena fallet är det ju perfekt, kan du inte ta perfekta bilder i jpg under uppdrag?

Själv har jag aldrig tagit en bild i JPG som jag inte har varit inne senare och korrigerat i PS. Kurvor, nivåer, upplättning, kontrast, färgåtergivning,nyans/mättnad, partiell uppskärpning, partiell förändring av kontrast osv.

Jag tror att många lirar i olika divisioner vad det gäller bildbehandling, speciellt här på Fotosidan där nybörjaren träffar yrkesverksamma fotografer och duktiga amatörer med god kunskap i bildbehandling samt att ha förståelse vad raws styrka innebär. Ungefär som att släppa ner en novis i labbet och lära honom vad det innebär med att ta fram en kopia i färg eller svartvitt.Det som har tagit oss andra 1000 tals timmar av idogt arbete att komma fram till.

Om jag var yrkesfotograf och hade betalt per timma skulle jag peta runt i RAW och PS så länge som jag bara kunde motivera detta för min uppdragsgivare.

Om jag däremot bekostade mina egna projekt och sålde dessa vidare så skulle jag givetvis minimera min egen insats så mycket som det bara var möjligt! Det är just HÄR som JPG:s fördelar kommer fram.

En yrkesfotograf tar hundratusentals exponeringar och kan bedöma varje exponeringstillfälle med stor precision.

Bilden är klar direkt i kameran och kan enkelt distribueras till slutkund. Inget kämpande med vitbalansen, inget petande i kurvor, nivåer, kontraster och uppskärpning av ögonen. Allt är redan fixed och färdigt!

MVH/Thomas

 

[iBoat]

Tror faktiskt du är ute och cyklar där. Photoshop skapades från början för Art Directors och reklambyråer. I deras jobb ingår bildbehandling och manipulation men också färgläggning och mycket annat som en fotograf har lite användning för. Eftersom det inte fanns så mycket annat liknande så blev Photoshop snabbt också fotografernas favorit.
På grund av att arbetsflödet var långsamt och många av funktionerna inte behövdes för de flesta bilder så skapade Adobe Lightroom.
Nu klarar jag 95% av alla bilder enbart i Lightroom. För de övriga 5% behöver jag bara göra en RMB så är jag över i Photoshop med alla de ändringar jag redan gjort i LR. Efter jag är klar sparar jag bilden och så finns den redigerade kopian också i "albumprogrammet" LR.
Har läst om fotografer som spenderar dagar i Photoshop för att få till en bild rätt. Skulle jag göra det så skulle det vara pannkaka av den bilden inom några timmar. För den som älskar att lägga timmar per bild är säkert Photoshop rätt.

De som har längst erfarenhet av PS är grafiker och reklambyråer, precis som du säger. Det är först på senare år iom digitalkamerans genombrott som fotografer har hittat sitt verktyg. Innan PS och Macarna (PS fanns bara för Mac i början) hade vi svindyra monstersystem för att göra samma saker som i PS. Systemet vi hade var från Scitex och konsolerna hette Softproof och Assembler. I det läget hade vi i stort sett ensamrätt (tillsammans med andra reproföretag) på tunga bildredingeringar och scanningar. Det gick inte fort, men man kunde göra samma saker med bilden som idag när det gäller redigering. Formatet som användes då var Scitex CT och är närbesläktat med Tiff. Det formatet finns fortfarande i PS.

När Macarna och PS blev bra och billiga tog vårt "monopol" slut, men konsolerna hängde med ända fram till 1998. Erfarenheten tog jag dock med mig och använde i andra sammanhang, bl.a. som retuschör för reklambyråer och kosmetikaföretag.

I de fallen var det naturligtvis aldrig aktuellt att använda Raw. Tiff och PSD var och är fortfarande det dominerande filformatet i de sammanhangen. Utifrån den vetskapen och erfarenheten blir man ibland lite trött på att höra att "raw är det enda som går att redigera i". Raw har sina fördelar naturligtvis, inget snack om saken, men det är inte på något sätt förkastligt att redigera i Tiff eller jpg för den skull.

Photoshop är ett betydligt mer allsidigt program än Lightroom och Aperture m.fl. men bägge världar har sin plats. Det dag man implementerar vitbalanspipetten och andra unika verktyg från råkonverterarna till Photoshop, kommer jag nog att lämna råkonverteraren för alltid. Att det inte skett redan är för mig en gåta, men jag antar att det har att göra med strategier. Det skulle säkert gå att ta upp en rawbild direkt i PS utan att gå via ACR om bara viljan fanns hos Adobe.

Helt off topic! sorry, det bara rann på...

 

[Bengf]

.

Jag tror att många lirar i olika divisioner vad det gäller bildbehandling, speciellt här på Fotosidan där nybörjaren träffar yrkesverksamma fotografer och duktiga amatörer med god kunskap i bildbehandling samt att ha förståelse vad raws styrka innebär. Ungefär som att släppa ner en novis i labbet och lära honom vad det innebär med att ta fram en kopia i färg eller svartvitt.Det som har tagit oss andra 1000 tals timmar av idogt arbete att komma fram till.[/QUOTE]

Hejsan. Nu sätter du fingret på pudelns kärna Mikael, precis vi lirar i olika divisioner. Så är det ju inom många olika hobbies, jag skriver hobbies För dom är ofta framsprungna från yrken, som i detta fall ditt yrke. När stenmark slog igenom på 70-talet svämmades backarna över av ivriga ungdomar. sjukhusen var överfulla av skadade ungdomar. Intresset stog verkligen på topp. Men en mycket,mycket liten del av dessa kunde närma sig stenmarks unika förmåga. Men många förkovrade sig så klart och tog DM-titlar och dyligt. Precis så är det inom Foto. Du har nått långt Mikael inom ditt gebit. På den analoga tiden fanns många mästare i mörkrummet, mycket skickliga, helt enkelt en konstart. Idag jobbar man på ett helt annat sätt, men det finns många liknelser.Ungdomar som är uppväxta med Datorn uppvisar en fraperande kunskap,lärarna hinner inte med i utvecklingen, den snabbtänkta 14-åringen går förbi och får visa läraren istället. Att lära sig PS3-4 kräver ett idogt intresse, även talang för bilden som nog helst behöver finnas med från unga år. Men vi får kanske öppna en ny tråd framöver och disskutera vad vi vill skapa med våra bilder, en disig råkulen novemberdag lockar inte alltid till att springa ut med kameran. För den bilden blir just precis disig och grå. En ögonbild från verkligheten. Då kan man fråga sig hur man vill visa det motivet. Och som med alla kockar lagar man inte kycklingen på samma sätt. Jag önskar att vi kan fortsätta att respektera varandras olika kunskapsnivåer, och hjälpa varandra. God forsättning.Vänl. Bengt

 

[berga]

då har han ett syfningsfel i sin text, se ovan

hur balanseras det inkommande ljuset? genom vitbalansering, vilket jag har beskrivit i texten ett antal gånger tidigare.dessutom finns det ett par felaktigheter på föregående sida och i en rörig text, jag är inte säker jag hänger med i hans förklaringsmodeller allt från "bestämd vitbalans" , videokameror osv.Jpg uttag kontra raw, exponeringstolerans och latitud.
Vitbalansering är avhandlad i långa texten ovan, även exponering och uttag från jpg VS RAW

Jag vill böja med att konstatera att du pratar om det som händer efter AD-omvandlingen, jag pratar om det som händer innan. Låt oss försöka med två tankeexperiment.

1. Belys en CCD/CMOS med ett ljus så att alla censorerna fylls lika snabbt. När alla censorerna är fyllda så har vi vitt ljus! Det vill säga det ljusaste som varje censor kan fånga och lägger vi samman RGB med vilken valfri process som helst får vi vitt.

Den färg som detta ljuset har är CCD/CMOSens vitbalans.

2. Belys samma CCD/CMOS med ett ljus av en bestämd färgtemperatur, t.ex. 6500K.
Justera sedan filtertätheten i de röda, gröna och blå filterna så att censorerna fylls lika fort.

När detta är gjort har du kalibrerat CCD/CMOS till en viss färgtemperatur, i detta fallet 6500K, det vill säga censorns vitbalans är 6500K.

Varför är detta bra och viktigt. Jo för att kunna vitbalansera eletriskt så ändrar vi balansen mellan RGB och har de en så vanlig balans som möjligt i början så blir förändringen minsta möjligt. När vi vitbalanserar eletriskt så kommer omfånget på vissa färger att bli mindre än det optimala, därför vill man göra så lite förändring i outputen från sensorerna.

Vad har detta med raw och jpeg att göra. Mycket. Tänk dig ett motiv där halva bilden är 2500K och andra halvan är 9600K Jpegbilden justeras för 2500K. Då försvinner färginformation i minst en kanal. När du sedan vill ha vitbalansen i 9600K så måste du öka styrkan i de kanaler som du har minskat färgerna i. Då får du mindre information i bilden. Detta är flexibiliteten med raw-bilder.

 

[molusk]

I den här långa tråden har ju innehållet i RAW-filer behandlats. Vill man ha en ordentlig innehållsförteckning om vad Canons RAW-filer innehåller finns en mycket detaljerad och nyligen uppdaterad beskrivning på följande adress:
http://lclevy.free.fr/cr2/#intro
Värt att notera är att även JPEG-kodning används inuti RAW-filen.

Jag vill samtidigt passa på att tacka för diskussitionerna i den här tråden. De har medfört att jag har sökt ytterligare information utanför tråden och jag känner nu att jag har ett mycket bättre grepp om bildens väg från kamerasensorn till färdig bild.

 

[Eeros]

du är motsägelsefull i dina uttalande, i ena fallet är det ju perfekt, kan du inte ta perfekta bilder i jpg under uppdrag?

Nej, jag har mig veterligen aldrig - varken på uppdrag eller till familjealbumet - klarat av att ta en bild i jpg som inte skulle gå att förbättra ytterligare i en råfilskonverterare, om bilden istället hade tagits i raw. Därvid är den inte perfekt rent definitionsmässigt, då man inte kan förbättra något som redan är perfekt. Men! Jag har däremot ofta tagit bilder i jpg som är "mer än" tillräckligt bra för familjealbumet och där det inte finns några skäl för mig att slösa mera tid på att bättra råfilsversionen av samma bild. Därför struntar jag ofta att ta i jpg+raw när jag fotar för familjealbumet, och fotar enbart i jpg. Ute på uppdrag fotar jag enbart i raw (för det mesta, ibland även raw+jpg).

Är det motsägelsefullt?

 

[Sten-Åke Sändh]

Nej, jag har mig veterligen aldrig - varken på uppdrag eller till familjealbumet - klarat av att ta en bild i jpg som inte skulle gå att förbättra ytterligare i en råfilskonverterare, om bilden istället hade tagits i raw. Därvid är den inte perfekt rent definitionsmässigt, då man inte kan förbättra något som redan är perfekt. Men! Jag har däremot ofta tagit bilder i jpg som är "mer än" tillräckligt bra för familjealbumet och där det inte finns några skäl för mig att slösa mera tid på att bättra råfilsversionen av samma bild. Därför struntar jag ofta att ta i jpg+raw när jag fotar för familjealbumet, och fotar enbart i jpg. Ute på uppdrag fotar jag enbart i raw (för det mesta, ibland även raw+jpg).

Är det motsägelsefullt?

Ett problem i diskussioner i detta ämne har varit att alltför få yrkesfotografer tvekat kring att berätta hur de använder JPEG. Nu verkar det som några tagit steget ut i ljuset och det gör debatten bra mycket intressantare.

Jag har sagt nästan exakt samma sak som du nu gör en bra bit upp i tråden. Nyckelordet som du kursiverat är "tillräckligt (bra)" eller "good enough" på utrikiska. JPEG dominerar som bildformat idag just därför att det är en "tillräckligt bra" kompromiss mellan bildkvalitet och krav på lagringsutrymme. Man möter idag ofta synpunkten att lagring inte är något problem längre med billiga terrabytediskar och så kan man också se det. Men lagring är nästan aldrig statisk. Allt ska underhållas och att underhålla stora personliga arkiv som växer exponentiellt är en mycket stor uppgift som dessutom växer med tiden. Många har fotat digitalt bara i några få år än. Vi måste försöka föreställa oss hur det ser ut om 25 år (de nu som lever då och har hälsan då). Något sådant har vi aldrig ställts inför förut. Betänk att det nu tas ofantligt mycket fler bilder än förr med film. Har man väl köpt sin utrustning så finns ingen sådan dyr tröskel som framkallningar och filmkostnader, om man ser bilderna på databildskärm eller TV.

Att det är stor skillnad på olika fotografers syn på efterbehandling är glasklart. Skälen varierar dessutom stort. Det finns de som främst av tidsskäl kanske försöker att inte helt fastna i RAW-konverterare och Photoshop, åter andra älskar att sitta timmar och fila på detaljer. Vad man väljer är helt personligt och helt beroende på syfte med fotograferingen. Ofta på FS hamnar man lite snett när normerna alltid blir de extrema vare sig det gäller efterbehandling i RAW eller brus på ISO 6400 +. Det är en försvinnande liten del av alla fotografer som lever så stor del av sina fotoliv i totalt dunkel så att de kan motivera ett 100-igt fokus på den typen av fotografiska villkor (som extrema bruskrav på ISO 6400+ motiverar). Likadant är det med "extrem picture makeover" i Photoshop.

Jag har haft tillgång till Photoshop sen det kom eftersom jag jobbat på företag som distribuerat Adobe. Men jag har alltid tyckt att det passat mig illa eftersom det varit våldsam "overkill" för vad jag haft användning av. Med digitalfotots genombrott så har Adobe bultat på Camera RAW som försteg till PS. Det är en lite knölig lösning som är en anpassning till verkligheten som den såg ut då. Lightroom är som en del snuddat vid skapat med helt andra utgångspunkter. Det är skapat nedifrån upp för att optimera ett så strömlinjeformat arbetssätt utan att kompromissa alltför mycket med avnancerad funktionalitet för att producera bilder av så god kvalitet som datat medger. Däremot finns nästan inget av kreativa verktyg. De finns endast i PS som positionerats som verktyget för de som vill addera ett mer konstnärligt uttryck till de bilder man utgår från. Därför landar även uttalanden som "varför snackar du om Lightroom när alla här kör PS och ACR" snett. Mitt svar på den frågan är att marknaden för Lightroom är ofantligt mycket större än för ACR och PS. I alla fall om man ser till vilka som verkligen köper produkterna och inte snor dem från Pirate Bay eller någon annan dunkel halvskumm ISO 6400+ källa.

Tack för ditt inlägget.

P.S. Du behöver nog upprepa ditt inlägg ett antal gånger framöver, för att poletten ska ramla ner. Jag är heller inte förvånad att de mest extrema deltagarna i detta forum ser ditt inlägg som motsägelsefullt. Det blir ofta så när det sällan tillåts annat än ett enda "rätt svar" på snart sagt alla frågor. D.S.

 

[Falumas]

JPG är i 98% av alla fall för mig tillräckligt bra. Det baserar jag på att 98% av alla bilder som jag gör något med faktiskt bara blir konverterade med ytterst små förändringar till JPG och lagda på nätet.
Anledningen till att jag fotar RAW är väldigt lite på grund av dom 2% av fallen då jag faktiskt ändrar exponeringen, brusreducerar eller jobbar mycket med bilden. Den stora anledningen är som tidigare nämnts att jag inte ser någon som helst anledning att fota JPG. Steget att använda ViewNX och göra några små ändringar och konvertera till JPG stör mig inte. Att mina tre lagringsställen (har mina bilder på tre ställen i hopp om att inte bli av med dom) fylls med 10-40GB var i månaden stör mig inte heller.
Den enda som stör mig är den gången om året jag bränner ner bilderna på DVDer för ytterligare en backup (det är förbaskat trist att sitta och byta DVDer trots två brännare), men inte ens det känns som en anledning nog att fota JPG.
Varför chansa och hoppas på att JPG är bra nog när det inte finns något som talar emot RAW?

/Karl

 

[Sten-Åke Sändh]

iBoat
Nu menar jag inte yrkesfotografer. De ska naturligtvis leverera bästa möjliga bilder till sina kunder. Vad sedan kunderna gör med bilderna är en annan sak.

Men det finns massor med kameraägare, som inte vet ett skvatt om fotografering, utan bara tittar och trycker och hoppas på det bästa. Att man äger en systemkamera gör en knappast till fotograf, i mina ögon, utan till just kameraägare.

Som exempel, jag var på ett par vänners bröllop i somras. Som gäst, inte som fotograf. De hade hyrt in en sk "fotograf". När de fick de dryga 300 bilderna från den sk fotografen blev de mycket besvikna. Ungefär tio av alla de bilderna var något att ha. Alltså, killen var inte fotograf, utan kameraägare, vilket senare också framkom. Det var en kompis till en kompis som ägde en systemkamera helt enkelt.

Det lustiga var att jag skickade dem en skiva med bilderna jag tagit (RAW konverterade till jpg i ACR), sållade och iordninggjorda. Ungefär 100 bilder av vilka alla var användbara. De ångrade djupt att de anlitade den sk fotografen. De fick ju betala för något de inte kunde använda.

Lite OT men ändå.

Ja om det här exemplet säger något, så är det väl mest att man får det man betalar för. Man hade kunnat servera lättöl men valde vin och starköl och kanske t.o.m. en liten sup eller två och man lade en massa pengar på mat och annat dyrt. Blev kanske förskräckta över penningrullningen och beslutade att sparade lite på "fotografen" utan att kolla några "arbetsprover" ens kanske. Inte så konstigt då att förväntningarna åkte isär från verkligheten. Man kan inte få allt för 50 spänn som man säger - om man inte har tur!

Ett sånt här exempel är ju annars ett väldigt bra försäljningsargument för en evenemangs- och bröllopsfotografer. Om det handlar om bilder från en händelse som är "once in a life time" för beställaren så borde kanske denne fundera lite extra på vem han låter trycka på knappen. Misstag som dessa hade ju inte gått att reparera om du inte varit där. Men jag har fortfarande väldigt svårt att se att detta exempel har det minsta att göra med om fotografen tar bilderna i JPEG eller RAW, snarare handlar det väl om kvaliteten på fotografen eller hur?