Annons

Konstnärligt naturfoto i praktiken

Produkter
(logga in för att koppla)
mohei skrev:
Eftersom en person gick till personangrepp mot mig så blir detta det sista jag bidrar med i denna tråd.

**LER**
Och jag som tänkte det samma när jag läste det du skrev riktat till mig tidigare;)

Jaja, nu har vi det överstökat i alla fall;)

/Mvh Niclas,
 
Detta får mig att fundera på om man kan skildra och gestalta angrepp. konfrontation, eller konflikt med hjälp av naturbilder... Om man kan det, är det konst, och hur ser i såfall en sån bild ut?
 
Jag var inte den enda som tyckte att du hade ett svårt språk och ville ju bara ha ordförklaringar.
Däremot blev jag påhoppad för att jag höll med en annan medlem.

Tänk på att det är många amatörer på fotosidan.

Man är inte automatiskt konstintresserad för att man gillar foto.
 
Jag håller med om att det är rimligt att man förklarar de ord och uttryck man gissar att alla inte begriper. Om man inte förklarar blir man missförstådd som Niclas nu blivit.
 
Arleklint skrev:
Jag tycker det är lite väl flummigt att fotografera och överlåta tanken med bilden på betraktaren.
Jog borde kanske förtydliga mig om du tolkade mitt inlägg så.

Sedan tycker även jag att fotografens tankar är väldigt intressanta. Samtidigt ska vi inte glömma publicisten som sätter bilden i ett sammanhang. Vilken roll spelar fotografens tankar så länge bilden är opublicerad?
 
Nu kanske jag driver till sin spets... men jag vågar .... ;)

En god fotograf och en god konstnär kan formulera sina uttryck så väl i en bild att varken publicist eller betraktare tvivlar.
 
Vågar vad? Jag har en åsikt och den ändrar sig med tiden. Du har en annan åsikt och det är fullt möjligt att den också kommer att ändra sig med tiden. Vågar vad? Stå för din åsikt?

Du ville att man skulle exemplifiera och beskriva det man upplevde som konstnärligt naturfoto. Det har jag gjort. Vi har inte samma syn men det är kanske bra att vi inte alla är lika. Det svåra är att ändå respektera varandas åsikter.
 
Arleklint skrev:
Nu kanske jag driver till sin spets... men jag vågar .... ;)

En god fotograf och en god konstnär kan formulera sina uttryck så väl i en bild att varken publicist eller betraktare tvivlar.

Tycker precis tvärtom.
Kanske det mångtydiga är mer intressant, som mona-lisas leende t.ex.
Det är väl tvivlet eller den egna tolkningen som gör det hela intressant?

Håller naturligtvis med om att en konstnär ska kunna uttrycka sig men inte så konsekvent enkelriktat.
 
Det är utomhus i obebyggt land.
Det är dimma.
Det är soluppgång.
Det är oskarpt.
Det är småbild.
Är det konst?
Nä, definitivt inte, det är totalt intetsägande.
Det är nu tillbaka i papperskorgen.
Det är nog nå't mer som skall till.......
 

Bilagor

  • dimma-ss.jpg
    dimma-ss.jpg
    15.5 KB · Visningar: 219
Den är ju riktigt bra!

Sonnaren skrev:
Det är utomhus i obebyggt land.
Det är dimma.
Det är soluppgång.
Det är oskarpt.
Det är småbild.
Är det konst?
Nä, definitivt inte, det är totalt intetsägande.
Det är nu tillbaka i papperskorgen.
Det är nog nå't mer som skall till.......

Äntligen något som börjar att se intressant ut...


//mats lindfors
 
Mitt "Vad skall till" var förstås riktat till Sonnaren (det var skrivet under hans bild) som lämnade en tom bild med påståendet att nått skulle till...

Jag söker med en dåres envetenhet bildexempel eftersom jag tycker bilder säger mer än ord.
 
jpersson skrev:
Du ville att man skulle exemplifiera och beskriva det man upplevde som konstnärligt naturfoto. Det har jag gjort. Vi har inte samma syn men det är kanske bra att vi inte alla är lika. Det svåra är att ändå respektera varandas åsikter.

Jag hittar inte ditt bildexempel i denna tråd. Var finns det?
 
Jag syftade på mina egna bilder som ligger här på Fotosidan eftersom jag inte vill dra in någon oskyldig :) Ursäkta; jag trodde att det var tydligt. De är förvisso ''arbetsbilder'' som jag vill ha kritik på men de räcker för att visa vad jag menar med mångtydighet.
 
Arleklint skrev:
Vad skall till?
Det som skall till är något som engagerar, roar, skrämmer, väcker tankar och gör bilden till något annat än en bild av ett stycke tjusighet.
Detta som jag visar är ingen bild, det är ett kort jag knäppte när dimman just la' sig tung över en vik.
Det är lika konstnärligt som de där väggbonaderna i papper som var populära in på 60-talet, ni vet, vitsippsbacke till våren, kor och hagar på sommaren, tomtefamiljen till jul.
Mysigt - ja, nostalgiskt högvilt - ja! Konst - icke på något sätt.
Us
 
Tebax ändå!

Kom på att livet är för kort för att slösa tid på små 22-åringar som tror att dom vet bäst.
Som sagt, alla är inte automatiskt intresserade av konst bara för att man gillar foto. Eller tvärtom.
Jag har en handbok om måleri, teckning och grafik. Den köpte jag när jag gick en kurs i handkolorering av sv/v bilder ;-)
För att läsa lite om olika typer av färg... ;-)

Tillbaks till ordningen nu ;-)
Ett annat bidrag:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?ID=148115&set=lp
 
Avsändaren

Som framgått tidigare i tråden finns det både en avsändare och en mottagare och dessutom en form, ett sammanhang (kontext på fikonspråk :)

Tänkte fokusera på avsändaren, fotografen, och beskriva hur jag tänker när jag fotar.

För mig är det stor skillnad i mitt sätt att tänka när jag tar ett foto på ett uppenbart motiv och när jag skapar en bild ur "ingenting".

Igår fotade jag produkter åt en delikatessaffär. Det viktiga var att produkterna ser bra ut och mina tankar handlade om att tekniskt avbilda olivoljan och presentkorgen på ett så läckert och rättvisande sätt som möjligt.

Medan jag höll på med detta fick jag syn på en rolig ådring i marmorbordet och då slog "konstseendet" till och när jag började jobba med ådringen fick jag syn på det rutiga golvet och stolsbenet som bildade ett liknande mönster och så låg det en rutig röd duk på bordet och om jag vred lite på den så blev det en fin vinkel ...

Jag hamnar i någon sorts kreativ stämning och ögonen börjar se yta inte föremål.

Sedan kommer fas två, titta på bilden i datorn, se ifall det blev något värt att gå vidare med. Då är jag mottagare av bilden och urvalskriteriet är "Tycker jag om den, ger den mig en känsla?".

I fas tre är jag aktiv igen och förstärker känslan och fokuserar bilden genom att t ex rotera, beskära, nivåer, mättnad och konstrast.

Går allt bra blir det en bra bild. Det vanliga är dock att jag någonstans på vägen känner att något haltar och då blir det papperskorgen. Men jag har haft roligt i alla momenten och lärt mig massor.

Hoppas jag tillfört något till tankarna om konst och naturfoto även om mitt exempel denna gång inte var från naturen, men jag fungerar likadant oavsett om det är stolsbben eller kvistar jag fotar.

Hur fungerar du? Är det skillnad för dig om du avbildar eller skapar? Hur då? Vore mycket roligt att få veta!

Glada hälsningar!
Stina
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar