Små sensorer vinner på ny teknologi.

[sb12]

Som sagt, det handlar långtifrån bara om brus och vidgar man synfältet lite så är det är det väl rätt enkelt att se de men tråden verkar ha fastnat här av någon orsak.

Vad folk vet och inte vet kan man aldrig riktigt veta generellt men genom att läsa vad användarna faktiskt skrivit och skriver på Fotosidan i ett antal år bl.a. så kan man faktiskt uttala sig om vad som faktiskt pågått och pågår här i dessa frågor.

Sedan kan man göra empiriska experiment själv också och då inser man rätt snart de begränsnibgar även de bästa sensorerna har idag. Det är lätt att se de begränsningar ingen bild tagen i lågljus på höga ISO ur vilken systemkamera som helst idag kommer runt utan efterbehandling. Att sedan folk inte bryr sig om detta är en annan sak. Det har jag ingen som helst aning om varför de inte gör särskilt med tanke på att de i andra sammanhang verkligen visar med sina köpbeteenden bl.a. att de är beredda att betala avsevärda belopp just för att få en bättre teknisk bildkvalitet än den de nått med sämre grejor.

Folk lägger vansinniga pengar på nya kameror och objektiv om så bara för att nå en ljusstyrka på 1,2 istället för 1,4 bara för att ta ett exempel eller satsar på mellanformat för bildkvalitetens skull men avstår sedan från att köpa en bra RAW-konverterare och väljer t.o.m. att nöja sig med JPEG rakt ur kameran. Här avsäger man sig fullständigt kontrollen över slutresultatet och outsourcar detta helt till någon japansk tekniker istället. Jag måste säga att det är rätt fascinerande.

I de fallen är det inte helt enkelt att tro att det skulle bero på okunnighet heller. Det har jag faktiskt mycket svårt att tro. Kanske är de helt enkelt bara nöjda med vad de får ändå, för att de tycker att det trots allt är tillräckligt bra. Jämför man heller aldrig vad som kommer ut direkt i JPEG med ett mer omsorgsfullt efterbehandlat resultat, så kommer man väl heller inte inse att man missat något. Så kan en okunnighet faktiskt också se ut.

Nu var det ju du som återigen tog upp brus som ett av mänsklighetens största problem hittills.
Jag har svårt att se de nyaste kamerorna som begränsande men vi är alla olika.

 

[Makten]

Ja jag har hört dig säga så och då undrar jag verkligen om du aldrig tar bilder vid andra tider på dagen än vid lunch eller i ljus där du aldrig ställs inför att det inte räcker till för bilder rakt ur din kamera.

Jag undrar om du inte kastar ut barnet med badvattnet. Efterbehandling handlar om så mycket annat också än brushantering. En bra brushantering kan absolut vara skillnaden mellan att kasta en bild eller behålla den när man verkligen närmar sig sensorernas begränsningar men för många med mig blir bilderna inte bara till i kameran och exponeringsögonblicket utan i mycket högre grad under efterbehandlingen. För mig är efterbehandlingen alltid viktigare än råmaterialet i sig.

De flesta är säkert nöjda idag med att se sina bilder på skärm och särskilt mobilfotograferna men de systemkamerafotografer som skriver ut bilder själva eller outsourcar utskrifterna kommer behöva tänka på hur de vill ha sina utskrifter om de inte ska bli alltför missnöja med dem. Det finns f.ö. många mobilfotografer som givit uttryck för just sin förvåning över att bilderna i deras ögon blivit klart sämre med systemkameror de använt än det de fått ur sina mobiler. Jag är rätt säker pä att de då menar att mobilerna i högre grad än systemkamerorna efterbehandlar bilderna.

Jag tror möjligen att det kan funka med din ansats för extrema dokumentär- och naturfotografer som vill ta bilderna som de kommer men just många naturfotografer lägger ned vansinnigt mycket omsorg för att få ut max ur sitt råmaterial också. Det är inget fel att ha en "direktbildsfilosofi" a la ""polaroid" och leva efter den men jag tycker personligen inte att det öppnar för särskilt mycket kreativitet och bildkvaliteten kommer tyvärrxatt bli onödigt dålig. Det finns ett skälmtillnatt det finns RAW-konverterare och att folk tar bildrr i RAW istället för autokomprimerade 8 bitar där en stor del av bilddatat kasserats redan i kameran. Valet är fritt och det finns även de som väljer andra vägar än att acceptera begränsningarna och kvalitetsförlusterna JPEG alltid ger rakt ur kamerorna.

Jag fotar rätt mycket i riktigt dåligt ljus och det förändrar inte saken. Börjar undra om du jämför moderna mobilkameror med tio år gamla APS-C-kameror eller nåt, för jag känner verkligen inte igen din beskrivning av hur brus skulle vara ett problem. Nej, jag skriver inte ut bilder, men jag kollar på stor högupplöst skärm och förstorar gärna, vilket av allt att döma ställer högre krav än utskrifter.

Angående efterbehandling så avskyr jag det som pesten. Och då gör jag det aldrig för brusets skull, utan för att få vettiga färger, korrigera kamerans värdelösa auto-vitbalans, eller sätta lägre kontrast om jag fotat i motljus till exempel. Brusreducering sätter jag så lågt som jag bara kan komma undan med, både i kameran (för JPG) och i eventuell efterbehandling av råfiler. Betydligt lägre än default för respektive.

 

[Simon Karlsson]

Fullformatssensor eller något mindre. Vad är optimalt?
Tänk mobilen som tar hjälp av smart teknologi för att leverera så bra bilder som möjligt.
Min senaste 4/3 kamera har många funktioner som styrs direkt av kloka datorer.
Blir bilderna inte riktigt så skarpa som jag hoppas, eller för brusiga så körs dom ett litet varv i DXO Pure raw, eller något liknande.
...

Fågelfoto är ju inte det enklaste direkt. Lätt i teorin när man tittar på en bild och ser sig stå där och trycka på avtryckaren. Men för att hamna i rätt position, i rätt ljus med rätt fågel. Det kräver väldigt mycket av fotografen.

De viktigaste ingredienserna för fågelfoto är egentligen vare sig glugg, kamerahus eller sensorformat utan tid i fält och art- och biotopkunskap.

Vårt lantställe ligger i skogen i skärgårdsmiljö. Trots att det finns kungsfågel i tusental går nästan aldrig att fota dem eftersom de håller till i trädtopparna. Men om man istället sätter sig att vaka vid någon av enebuskarna som står ute på klipphällarna där träd inte kan slå rot kan man ha mera lycka. Hit kommer småfåglarna bara lite då och då för att födosöka, eller om de mellanlandar när de flyger från en dunge till nästa. Och ibland, om man bara tar det varligt, så kan de verkligen visa upp sig. Spelar egentligen ingen roll då vilken glugg jag har, oftast har det varit oftast M43+300/4 som med sin närgräns i den situationen fungerar extremt bra... men har även testat FF+70-200/2.8 med bra resultat också...

För varje fågel kan man säkert komma på otaliga sätt att faktiskt komma nära men gluggen och formatet på sensorn kan jag nästan garantera att fågeln bryr sig ganska lite om ;-)

Summa summarum. Både M43 och FF är utmärkt. Själv hoppas jag lite emellan beroende på vad jag hoppas på...

ps vilken glugg är det du använt för kråkan och duvan?

 

[hornavan]

Precis vad jag menar. Det kanske inte behövs värsta kameran.

 

[apersson850]

Här avsäger man sig fullständigt kontrollen över slutresultatet och outsourcar detta helt till någon japansk tekniker istället.

Så är det inte alls.
I båda fallen lägger du slutresultatet i händerna på någon programmerare. Skillnaden är bara att deras programvara körs på olika plattformar. De är dessutom inte "fasta" någon av dem, utan har en flock med parametrar som man kan pilla på. Både i datorn och i kameran.
Dessutom är det naturligtvis så att även stora sensorer vinner på högre beräkningskapacitet. Idag kan kameror leverera bilder kompenserade för allehanda optiska ofullkomligheter, fixa till mindre lyckade exponeringar och slåss med bruset bra mycket bättre än de kunde för inte så många år sedan.

Att en fullstor dator kan göra ännu mer beror mest på att den har ett större nätaggregat. Än kostar beräkningskraft energi. Men den stora fördelen med det som görs redan i kameran är att det är klart nästan omedelbart. Bilden är färdig att skicka mindre än en sekund efter det att den togs. För den som lever på att vara först är det värt mycket mer än den högre kvalité som kan fås fram i en dator, kanske flera timmar senare, när bilden inte har något nyhetsvärde längre.

 

[Makten]

Att en fullstor dator kan göra ännu mer beror mest på att den har ett större nätaggregat. Än kostar beräkningskraft energi. Men den stora fördelen med det som görs redan i kameran är att det är klart nästan omedelbart. Bilden är färdig att skicka mindre än en sekund efter det att den togs. För den som lever på att vara först är det värt mycket mer än den högre kvalité som kan fås fram i en dator, kanske flera timmar senare, när bilden inte har något nyhetsvärde längre.

För den som inte tycker att uggla framför en dator är en rolig del av vägen till fotot, är det också mycket värt.

 

[hornavan]

Fågelfoto är ju inte det enklaste direkt. Lätt i teorin när man tittar på en bild och ser sig stå där och trycka på avtryckaren. Men för att hamna i rätt position, i rätt ljus med rätt fågel. Det kräver väldigt mycket av fotografen.

De viktigaste ingredienserna för fågelfoto är egentligen vare sig glugg, kamerahus eller sensorformat utan tid i fält och art- och biotopkunskap.

Vårt lantställe ligger i skogen i skärgårdsmiljö. Trots att det finns kungsfågel i tusental går nästan aldrig att fota dem eftersom de håller till i trädtopparna. Men om man istället sätter sig att vaka vid någon av enebuskarna som står ute på klipphällarna där träd inte kan slå rot kan man ha mera lycka. Hit kommer småfåglarna bara lite då och då för att födosöka, eller om de mellanlandar när de flyger från en dunge till nästa. Och ibland, om man bara tar det varligt, så kan de verkligen visa upp sig. Spelar egentligen ingen roll då vilken glugg jag har, oftast har det varit oftast M43+300/4 som med sin närgräns i den situationen fungerar extremt bra... men har även testat FF+70-200/2.8 med bra resultat också...

För varje fågel kan man säkert komma på otaliga sätt att faktiskt komma nära men gluggen och formatet på sensorn kan jag nästan garantera att fågeln bryr sig ganska lite om ;-)

Summa summarum. Både M43 och FF är utmärkt. Själv hoppas jag lite emellan beroende på vad jag hoppas på...

ps vilken glugg är det du använt för kråkan och duvan?

Fågelfoto är ju inte det enklaste direkt. Lätt i teorin när man tittar på en bild och ser sig stå där och trycka på avtryckaren. Men för att hamna i rätt position, i rätt ljus med rätt fågel. Det kräver väldigt mycket av fotografen.

De viktigaste ingredienserna för fågelfoto är egentligen vare sig glugg, kamerahus eller sensorformat utan tid i fält och art- och biotopkunskap.

Vårt lantställe ligger i skogen i skärgårdsmiljö. Trots att det finns kungsfågel i tusental går nästan aldrig att fota dem eftersom de håller till i trädtopparna. Men om man istället sätter sig att vaka vid någon av enebuskarna som står ute på klipphällarna där träd inte kan slå rot kan man ha mera lycka. Hit kommer småfåglarna bara lite då och då för att födosöka, eller om de mellanlandar när de flyger från en dunge till nästa. Och ibland, om man bara tar det varligt, så kan de verkligen visa upp sig. Spelar egentligen ingen roll då vilken glugg jag har, oftast har det varit oftast M43+300/4 som med sin närgräns i den situationen fungerar extremt bra... men har även testat FF+70-200/2.8 med bra resultat också...

För varje fågel kan man säkert komma på otaliga sätt att faktiskt komma nära men gluggen och formatet på sensorn kan jag nästan garantera att fågeln bryr sig ganska lite om ;-)

Summa summarum. Både M43 och FF är utmärkt. Själv hoppas jag lite emellan beroende på vad jag hoppas på...

ps vilken glugg är det du använt för kråkan och duvan?

Bilden är tagen med entumssensorkamera. Sony RX10 mk4

 

[Bengf]

a

Jag tror att både du och Sten-Åke missar att detta är ett internetforum, inte verkligheten. Det är inte jättemånga som skriver här. Mest Sten-Åke faktiskt. Och tydligen någon puckad Canon-användare då som inte begriper.

Mja... ingen som är puckad precis, jag tror dock att tillverkarna absolut provade olika tänkbara finesser i dom stora försäljningsframgångarna som följde med kompakterna med dom små sensorerna en gång i tiden, det var inte så dumt tänkt tycker jag, även om jag tyckte Sony gick lite väl långt med sin leende funktion i någon kompakt modell, den försvann efter ett tag förstås. Vi mins nog alla motståndet mot autofokus när det kom, när Canon trummade på utvecklingen av autofokus så fick det bättre fäste och blev standard i varje kamera.