Ingen fördel med ff snart?

[afe]

Det finns många som jag som är både tekniknördar och faktiskt också har ett intresse av bilden. Väldigt ofta nöjer jag mig dock med sämre teknisk kvalitet än vad som är faktiskt möjligt

Det är ett mycket vanligt (och fånigt) argument här och på andra fora att teknik- och bildintresse inte skulle kunna gå att kombinera, men så är det självfallet inte.

 

[Bengt Jönsson]

Jag skulle bara möta dryghet med dryghet..

Men skämt åsido, ni som upplever att FF och liknande är overkill, var glada.

Ni fotar smidiga motiv.

Eller är jävligt duktiga.

Jag, som dålig fotograf, som redan har fetaste vita röret och senaste FF-huset, blir ändå inte nöjd när jag fotar tex friidrott i inomhusmiljö. Jag tvingas upp i ISO6400 i lysrörsbelysning och trots brusredigering av hjärtans lust så blir det grynigt/smetigt ändå. Jag önskar verkligen att fördelen med FF kunde försvinna i ett enda teknikskifte sådär bara. Det hade betytt att jag antagligen hade varit mer nöjd med mina inomhusidrottsbilder om några år, när de stora sensorerna fått samma teknologi.

Imorrn ska jag dock testa i Växjös nya hall, där har dom kostat på med lite mera armaturer. Vågar man hoppas på ISO3200?

 

[afe]

Jag tycker inte att FF är overkill i dåligt belysta inomhushallar (eller en del andra situationer). För väldigt många situationer klarar jag mig dock alldeles utmärkt med betydligt mindre sensorer som har lågt DR etcetera

 

[snap01]

Jag vet inte riktigt vad diskussionen handlat om på slutet. Men det tillhör ju fototeknikens natur att "the law of diminishing returns" regerar. Så i någon sorts absolut mening får vi naturligtvis mest bildkvalitet per krona i små fickkameror för några hundralappar.

Men ser vi istället lite annorlunda på det, nämligen - vart går vi för att få mest förbättring i bildkvalitet för minst pengar -, tycker jag nog att större sensorformat är svaret, ända upp till FF idag. För några år sedan skulle det varit upp till APS-C.

Billig FF utrustning övertrumfar ganska lätt dyr, exklusiv APS-C utrustning. Billig APS-C utrustning övertrumfar ganska lätt dyr, exklusiv m4/3 utrustning. Billig m4/3 utrustning övertrumfar ganska lätt dyrare 1" kameror.

Vi kommer nog aldrig att få se billig mellanformat utrustning som är bättre än FF i liknande prisnivåer. Men det beror ju på att brytpunkten för avkastning på stora investeringar ligger fel. Och egentligen skulle nog FF och APS-C också ha legat fel i prisnivån. Men tack vare att de stora SLR-drakarna, Nikon, Canon, Pentax, valde att fortsätta med sin existerande kamera o objektiv-produktion, och bara sätta in en underdimensionerad sensor i kamerorna, så har vi den här prisbilden. Tack vare volymen. Hade de valt att hoppa på m4/3-tåget (som jag måste säga verkade oerhört vettigt på sin tid; jag 'köpte' själv konceptet rakt av) så hade saker sett mycket annorlunda ut idag. m4/3 hade varit vår nya 135'a (35mm film), och det skulle kostat stora pengar att gå upp i format.

på vilket sätt övertrumfar billg ff asp-c utrustning? pratar vi om vad som är synligt på print? jag är övertygad om att du inte skulle kunna särskilja fuji xt1- mot D800 upp till a4 o knappt ens heller a3 o nu med nya fuji ,ed 24 milj så blir det hopplöst att se skillnad i många fall o det beroende på att kvaliten från dagens kameror är så hög så det ska till speciella motiv,bilder,storlekar osv för att det ska kunna ses.

Jag minns när kollegor o jag själv körde D3x o en annan hade hasselblad digitalt när han sa att det var typ omöjligt att se skillnad om bilden var tagen med D3x eller hasselblad trots hasselblad hade typ dubbelt så mycket pixlar o mycket större sensor o då jämförde vi bilder som var tryckta på fina magasin/tidningar i helsida/uppslag alltså A4 o A3.
Jag tror att när fler verkligen testat o jämfört printar o förstår att skillanden är liten att man i många fall får leta efter den för att se något då kommer folk välja kameror som passar dom bäst för det dom ska göra. Jag själv reser gärna med lättare kameror dels så tar dom mindre plats o väcker mindre uppmärksamhet. Däremot när jag kör porträtt jobb o interiör väljer jag Nikon ff o det för att det lirar bättre med studioblixtar o vanliga blixtar o bättre batteritider osv. Ett annat verktyg helt enkelt oftast är inget verktyg bäst för allt.

Det ska bli kul att ta ut printar med nya fujin o jämföra med nikon ff o se när det syns skillnad o ej. Jag är rätt övertygad om att det blir tufft för fuji gör riktigt vass optik.

 

[Grevture]

på vilket sätt övertrumfar billg ff asp-c utrustning? pratar vi om vad som är synligt på print? jag är övertygad om att du inte skulle kunna särskilja fuji xt1- mot D800 upp till a4 o knappt ens heller a3 o nu med nya fuji ,ed 24 milj så blir det hopplöst att se skillnad i många fall o det beroende på att kvaliten från dagens kameror är så hög så det ska till speciella motiv,bilder,storlekar osv för att det ska kunna ses.

Allt handlar inte om detaljupplösning, det kan handla om saker som att fota ett event i kackigt ljus med 200/2,0 och iso 6400 - 25600. Eller samma situation med 24/35/50/85 mm f/1,8 (som ofta är både måttligt stora och mycket prisvärda) på full öppning. Prova att fota samma med även den bästa aps-c-kameran med sina bästa objektivt och jag kan lova att du kommer få kassera fler bilder pga rörelseoskärpa eftersom du hela tiden hamnar ett steg efter småbildskameran i exponeringstid.

Det finns alltså som signaturen Parsi påpekar en del situationer där en enkel kamera med större sensor av olika skäl faktiskt ger bättre bilder (pga lämpligare slutartid, snyggare oskärpa m m) än även en mer påkostad kamera med mindre sensor. Och det finns som du är inne på väldigt gott om situationer där en mindre sensor gör precis lika bra eller bättre jobb för samma pengar. De två sakerna står inte emot varandra utan existerar faktiskt parallellt

 

[Grevture]

För pixelpeepare gör det säkert det. Men kanske inte alltid för den som är intresserad av att fotografera.

Vi får väl hoppas att det var oavsiktligt att det du skrev framstår som så pompöst och arrogant som det nu blev ...

Jag kan hälsa att jag är djupt ointresserad av pixepeepning, men däremot (sedan runt 30 år tillbaka) ganska intresserad av att fotografera. Och så som jag fotograferar är det ganska många situationer där småbildskameror ganska konsekvent ger ungefär ett stegs bättre prestanda än aps-c-kameror. Helt enkelt eftersom det generellt inte finns ett steg ljusstarkare objektiv till aps-c-kameror än till småbildskameror (båda tenderar att ha ungefär samma maxbländare).

 

[Parsi]

på vilket sätt övertrumfar billg ff asp-c utrustning? pratar vi om vad som är synligt på print? jag är övertygad om att du inte skulle kunna särskilja fuji xt1- mot D800 upp till a4 o knappt ens heller a3 o nu med nya fuji ,ed 24 milj så blir det hopplöst att se skillnad i många fall o det beroende på att kvaliten från dagens kameror är så hög så det ska till speciella motiv,bilder,storlekar osv för att det ska kunna ses.

Jag minns när kollegor o jag själv körde D3x o en annan hade hasselblad digitalt när han sa att det var typ omöjligt att se skillnad om bilden var tagen med D3x eller hasselblad trots hasselblad hade typ dubbelt så mycket pixlar o mycket större sensor o då jämförde vi bilder som var tryckta på fina magasin/tidningar i helsida/uppslag alltså A4 o A3.
Jag tror att när fler verkligen testat o jämfört printar o förstår att skillanden är liten att man i många fall får leta efter den för att se något då kommer folk välja kameror som passar dom bäst för det dom ska göra. Jag själv reser gärna med lättare kameror dels så tar dom mindre plats o väcker mindre uppmärksamhet. Däremot när jag kör porträtt jobb o interiör väljer jag Nikon ff o det för att det lirar bättre med studioblixtar o vanliga blixtar o bättre batteritider osv. Ett annat verktyg helt enkelt oftast är inget verktyg bäst för allt.

Det ska bli kul att ta ut printar med nya fujin o jämföra med nikon ff o se när det syns skillnad o ej. Jag är rätt övertygad om att det blir tufft för fuji gör riktigt vass optik.

Tja, jag antar ju att något måste ha triggat dig till att skriva detta inlägg, men det är faktiskt inte det ringaste relevant för min kommentar.

Det handlade inte om olika skäl till val av kameror. Ej heller vad som är tillräckligt för vad för syfte.
Denna tråden handlade om storleken på sensorer och vad den innebär och vart den tekniska utvecklingen är på väg. Det är i det sammanhanget jag gjorde min kommentar.
Och poängen jag gjorde var alltså att om du vill öka bildkvaliten så är att öka storleken på sensorn det billigaste alternativet. Och att detta gäller hela vägen upp till FF idag.

 

[ErlandH]

Väldigt ofta nöjer jag mig dock med sämre teknisk kvalitet än vad som är faktiskt möjligt

Ja, det är ju precis min poäng. Det finns andra värden än högsta möjliga upplösning/DR/SN osv. T ex att utrustningen går att lösa ekonomiskt och inte är outhärdlig att släpa på.

Och en massa andra saker; ett viktigt skäl för att just jag föredrar 7D framför 6D eller någon 5D-variant är att det finns af-punkter i de delar av bilden där jag ofta vill ha dem.

 

[ErlandH]

Och poängen jag gjorde var alltså att om du vill öka bildkvaliten så är att öka storleken på sensorn det billigaste alternativet.

Om vi förutsätter att "bildkvalitet" bara är just de värden som Dxo mäter.

 

[Grevture]

Om vi förutsätter att "bildkvalitet" bara är just de värden som Dxo mäter.

Nej, det handlar också om de - inte så få - tillfällen där bildkvalitet även innefattar graden av rörelseoskärpa.

 

[Photocon]

Personligen tycker jag följande: Om något är "overkill" så är det själva diskussionen. Den hade kanske blivit annorlunda om rubriken "ingen fördel ned ff snart? " hade formulerats lite annorlunda.

Har haft en givande mailväxling med Martin Agfors där han efter granskning av mina jämförelser på detaljnivå (även efter ganska rejäla interpoleringar) mellan aps-c och ff har kommenterat och utvecklat jämförelserna.

Jag håller med honom till fullo. På detaljnivå (som jag använt mig av för jämförelser) är skillnaden av den arten att den kan anses försumbar. Så pass bra är sensorerna i resp system.

Går vi in på mer kritiska förhållanden (det som Martin här benämner "kackiga") så är i pincip alltid en ff-kamera att föredra. Helt logiskt: Styvt 1 EV större ljusinsläpp. Och det är ju som bekant en jäkla skillnad mellan 1/25 sek och 1/60 sek. Behöver man sedan som i "kackiga" fall kanske lyfta skuggpartier så är det nog en regel att dagens bästa aps-c sensorer ändå börjar brusa (och i värsta fall banda) styvt 1 EV tidigare även jämfört med ff-sensorer som kom för fyra år sedan (typ den som sitter i D800).

För mig som numera plåtar i mindre "kackiga" förhållanden är inte alltid det där extra steget så nödvändigt alltid, men rent yrkesmässigt är det ovärderligt.

Det var väl där vår diskussion landade (plus en massa andra utvikanden).

Så själv anser jag att IBLAND är det ena formatet att föredra, IBLAND det andra. Därför använder jag mig av båda.

Sedan har naturligtvis Ove rätt i att det är mycket svårt att se skillnad mellan en aps-c och en ff även på en större print. Speciellt om man har väldigt bra och ljusstarka glas till aps-c kameran för att kompensera ljusförlusten eller om motivet är taget under mer gynnsamma förhållanden.

Kanske borde trådens namn varit "Vilka är för/nackdelarna med ff resp aps-c?"

//Lennart

 

[Grevture]

Jag skulle väl göra den reflektionen att den här diskussionen, och väldigt många liknande som vi haft genom åren (ämnet har ju en förmåga att komma tillbaka egentligen sönderfaller i två parallella diskussioner:

a) om det alls finns en skillnad mellan olika sensorformat och i så fall hur stor den är
b) om den eventuella skillnaden sedan är viktig eller inte

I diskussion a) upplever jag att det sedan några år finns ganska bred konsensus kring att det finns en skillnad och ungefär hur stor den är. Medan diskussion b) handlar om personlig tycke och smak och där kan vi debattera tills korna gått hem och kometen kommit utan att någonsin bli speciellt överens

 

[Parsi]

Om vi förutsätter att "bildkvalitet" bara är just de värden som Dxo mäter.

Om du hade formulerat dig lite annorlunda, t.ex. "bildkvalitet" i den förståelsen som DxO gör anspråk på att mäta några parametrar av, hade jag delvis varit med dig. Men nej, jag är ganska ointresserad av DxO. Det är mest en sorts bakgrundsreferens. Jag tittar på bilderna. Men ja, det är den sortens "bildkvalitet" jag menar.

Men nja, jag sa delvis, därför det finns en nyans av andra aspekter också. I en fotosituation dribblar man alltid med att balansera olika faktorer mot varandra, ISO, tid, bländare. Med större format följer ett större spelfält.

Men det finns naturligtvis massor av andra skäl och egenskaper att begrunda, när man väljer kamera. Som du själv var inne på, 7D nitar skärpan när många andra kameror inte gör det. Det är meningslöst att diskutera bildkvalitet om bilden inte ens är fångad. För att inte tala om utrustningens bulk o vikt. Men de där aspekterna ger jag mig inte in i att diskutera här och nu. Dvs, olika skäl för valet av kamera. Bara sensorstorlekens roll i det hela.

 

[afe]

Ja, det är ju precis min poäng. Det finns andra värden än högsta möjliga upplösning/DR/SN osv. T ex att utrustningen går att lösa ekonomiskt och inte är outhärdlig att släpa på.

Och en massa andra saker; ett viktigt skäl för att just jag föredrar 7D framför 6D eller någon 5D-variant är att det finns af-punkter i de delar av bilden där jag ofta vill ha dem.

Ja, så kan det förstås vara. Men, det går ändå inte att komma ifrån att en kamera med småbildssensor (med samma teknikgeneration i övrigt) är bättre i riktigt dåligt ljus (och det är först när ljuset tryter som det börjar blir riktigt relevant tycker jag). Jag tar majoriteten av mina bilder i hyfsat ljus eller använder blixt, och då är skillnaden inte så tydlig, men som Martin skrev: i kackigt ljus kan ett extra steg göra skillnaden mellan en skitbild och en användbar bild

 

[Bengf]

Ja i dag kan man ha kvar den äldre kameran av APS-C modell, för den är fortfarande ofta tillräckligt bra, betald sedan länge och fungerar fint. man kan köpa en FF och man kanske har en hygglig fick kompakt med fast objektiv och som inte behöver vara av samma märke då inlåsningseffekten av ägda objektiv saknar betydelse.


Då har man valmöjlighet att välja kamera som passar för dom bilder man är ute efter, det måste även gå bra att använda ett ljussvagare objektiv på FF-kameran för alla bilder kräver inte höga ISO, det är så mycket prat om att FF-kameran skall enbart köpas för ett enda skäl verkar det som, har det rejäla greppet, dom stora knapparna och vreden, batteriet som klarar 1000 bilder, den ofta större ljusa sökaren som följer dom flesta FF-modellerna, har ni glömt bort det i tråden.

Inte ens Fujifilm kan väl trolla fram dom sedan årtionde så klassiska viktiga egenskaperna som så ofta framhävs när kamerastorlekar kommer på tal.


//Bengt.

 

[snap01]

Om du hade formulerat dig lite annorlunda, t.ex. "bildkvalitet" i den förståelsen som DxO gör anspråk på att mäta några parametrar av, hade jag delvis varit med dig. Men nej, jag är ganska ointresserad av DxO. Det är mest en sorts bakgrundsreferens. Jag tittar på bilderna. Men ja, det är den sortens "bildkvalitet" jag menar.

Men nja, jag sa delvis, därför det finns en nyans av andra aspekter också. I en fotosituation dribblar man alltid med att balansera olika faktorer mot varandra, ISO, tid, bländare. Med större format följer ett större spelfält.

Men det finns naturligtvis massor av andra skäl och egenskaper att begrunda, när man väljer kamera. Som du själv var inne på, 7D nitar skärpan när många andra kameror inte gör det. Det är meningslöst att diskutera bildkvalitet om bilden inte ens är fångad. För att inte tala om utrustningens bulk o vikt. Men de där aspekterna ger jag mig inte in i att diskutera här och nu. Dvs, olika skäl för valet av kamera. Bara sensorstorlekens roll i det hela.

DXO används som bibeln utav vissa nikon anhängare i kriget mot canon ang det dynamiska omfånget för nu är trumfkortet med högre upplösning borta för Nikonfolket.

 

[Photocon]

Ja i dag kan man ha kvar den äldre kameran av APS-C modell, för den är fortfarande ofta tillräckligt bra, betald sedan länge och fungerar fint. man kan köpa en FF och man kanske har en hygglig fick kompakt med fast objektiv och som inte behöver vara av samma märke då inlåsningseffekten av ägda objektiv saknar betydelse.


Då har man valmöjlighet att välja kamera som passar för dom bilder man är ute efter, det måste även gå bra att använda ett ljussvagare objektiv på FF-kameran för alla bilder kräver inte höga ISO, det är så mycket prat om att FF-kameran skall enbart köpas för ett enda skäl verkar det som, har det rejäla greppet, dom stora knapparna och vreden, batteriet som klarar 1000 bilder, den ofta större ljusa sökaren som följer dom flesta FF-modellerna, har ni glömt bort det i tråden.

Inte ens Fujifilm kan väl trolla fram dom sedan årtionde så klassiska viktiga egenskaperna som så ofta framhävs när kamerastorlekar kommer på tal.

//Bengt.

Jag tror inget är bortglömt. Visst stämmer det som du skriver, att det går utmärkt att ha kvar äldre APS-C kameror för att de är tillräckligt bra.

MEN idag finns det FF-kameror som är betydligt mindre än många APS-C. De sistnämnda har i många fall stort grepp, dito knappar och reglage, OVF, hög framrate, snabb AF etc.

Rörande lågljusprestanda torde den vara ännu viktigare ju ljussvagare objektiv man använder, eller hur?

De små FF som finns med EVF har som regel en begränsad batterikapacitet eftersom de är strömkrävande.

Sedan finns det faktiskt spegellösa APS-C med större grepp (och större överlag) än de spegellösa FF-modellerna ( exempelvis Samsung NX1).

Så, jag håller fortfarande på mitt numera gamla evangelium: Det bästa är att använda den typ av system man trivs bäst med och som räcker till för det man vill skapa bildmässigt och som är bäst anpassat till egen plånbok. Sedan kan man strunta i vad andra tycker, tänker och att nya modeller kommer.

Det är först när man märker att "min utrustning räcker inte till för det jag vill skapa" som det kan vara läge för att snällt fråga plånboken/bankkontot om man får lov att skaffa det man då behöver.

Tror att det är ganska svårt att föra kategoriska diskussioner eftersom varje fotografindivid har sina preferenser och krav.

Det jag tror är viktigt att komma ihåg är att även de billigaste digitala APS-C kamerorna som tillverkas idag och sedan ett bra tag tillbaks har prestanda som överglänser det mesta inom småbild som tillverkades på "filmtiden".

Eftersom du nämner Fuji. Nej, det är nog svårt för dem. Men å andra sidan, enligt mitt privata tyckande, så bjuder många av Fujis modeller på en typ av fotoupplevelse som känns unik och är väldigt tilltalande för mig personligen. Det är en oerhört viktig egenskap för mig- men kanske sannolikt av sekundär betydelse för andra.

Mvh//Lennart

 

[professorb]

Om man pratar Nikon-språk (lättare att skriva DX än APS-C) så har FX dubbelt så stor sensor som DX. En dubblering är precis ett steg och därmed är skillnaden just ett steg om tekniknivån är densamma. Jag tror att alla här vet skillnaden mellan att välja f4.0 istället för f2.8, 1/400 istället för 1/800 eller ISO 400 istället för ISO200. Visst är det en skillnad men hur stor? Hur ofta är man på gränsen där ett steg är avgörande? Efterhand som bilden för både FX och DX blir bättre för varje generation kanske man till slut är på en nivå där DX helt enkelt är bra nog i alla praktiska fall, "good enough"? När den nivån uppnås finns det inte längre en avgörande fördel med FX.

 

[Grevture]

Om man pratar Nikon-språk (lättare att skriva DX än APS-C) så har FX dubbelt så stor sensor som DX. En dubblering är precis ett steg och därmed är skillnaden just ett steg om tekniknivån är densamma. Jag tror att alla här vet skillnaden mellan att välja f4.0 istället för f2.8, 1/400 istället för 1/800 eller ISO 400 istället för ISO200. Visst är det en skillnad men hur stor? Hur ofta är man på gränsen där ett steg är avgörande? Efterhand som bilden för både FX och DX blir bättre för varje generation kanske man till slut är på en nivå där DX helt enkelt är bra nog i alla praktiska fall, "good enough"? När den nivån uppnås finns det inte längre en avgörande fördel med FX.

Det Ove med flera är inne på är ju att vi i många sammanhang redan är i good enough-läget där den praktiska skillnaden mellan aps-c och småbild blir försumbar eller ointressant (sett till bildresultatet alltså). Medan jag och en del andra också påminner om att det fortfarande finns en hel del sammanhang (som sportfoto inomhus, eventfotografering m m) där skillnaden fortfarande är påtaglig (runt ett steg som sagt).

Jag skulle nog hävda att vi fortfarande är ganska långt ifrån en nivå där skillnaden blir ointressant i alla praktiska fall. Ta bildsituationer som sport- och actionfoto inomhus eller ute vinter- och nattetid, som djur- och fågelfoto (som tenderar att funka bäst i soluppgång och solnedgång) och inte minst det jätteområde som handlar om att ta bilder av människor (dvs rörliga motiv) i svagt ljus - allt från företagsevent, till släktträffar, konserter, dop, julfirande, festbilder osv, osv - i alla de sammanhangen har vi en bra bit kvar innan ett stegs skillnad blir ointressant.

Nu vet jag att en del instinktivt kommer att reagera: "Men jag har ju tagit massor av bilder i sådana sammanhang med aps-c och det blev ju bra". Jodå, jag vet, det har jag också gjort Men faktum kvarstår att i sådana sammanhang har man fortfarande en ganska tydlig fördel - ett steg som sagt - med en dubbelt så stor sensor. Och som sensorutvecklingen ser ut (och har sett ut) har vi nog långt kvar innan det är så sällan den skillnaden märks att det är ointressant.

 

[Photocon]

Om man pratar Nikon-språk (lättare att skriva DX än APS-C) så har FX dubbelt så stor sensor som DX. En dubblering är precis ett steg och därmed är skillnaden just ett steg om tekniknivån är densamma. Jag tror att alla här vet skillnaden mellan att välja f4.0 istället för f2.8, 1/400 istället för 1/800 eller ISO 400 istället för ISO200. Visst är det en skillnad men hur stor? Hur ofta är man på gränsen där ett steg är avgörande? Efterhand som bilden för både FX och DX blir bättre för varje generation kanske man till slut är på en nivå där DX helt enkelt är bra nog i alla praktiska fall, "good enough"? När den nivån uppnås finns det inte längre en avgörande fördel med FX.

Sannoilikt inte för de flesta i alla fall. Vi ser ju redan idag att en ny DX i många fall får i stort sett jämförbar prestanda med exempelvis gamla D3 med 9 år på nacken. Tar vi D7200 vs D3 så ger DX i detta fall både högre DR och detaljering MEN dock kvarstår fortfarande nästan 1 EV till fördel för D3.

Vi måste ju förutsätta, som du också antyder, att sensorerna för resp format utvecklas samtidigt så skillnaden kommer att bestå i så fall rent logiskt.

Men när en DX (jag använder din föreslagna terminologi) klarar exempelvis iso 51200 lika bra som dagens FX så börjar ju det hela jämna ut sig rejält. Även om FX då klarar dubbelt så högt iso. Sannolikt betyder det redan vid ett lägre isovärde inte så mycket för många.

Och jag tror att många tycker att vi till stora delar redan kommit dit. Icke desto mindre kommer ju FX-sensorn såvitt jag förstår alltid att ha ett försprång vad gäller ljusupptaget.

Sedan tror jag att vi får se alt fler specialmodeller. Exempelvis har vi ju A7S II med sina 12 mp och FF som är byggd så för att vara optimerad för ett speciellt ändamål. Likaså inom DX-området.

DX-sensorn har ju egentligen haft en flera år längre utvecklingskurva. Det fanns inga FX hos exempelvis Nikon förrän 2007. Canon kom visserligen med sin 11mp 1Ds FF 2002 följd av Kodak med 14 mp och Contax med 6mp. Dessa kameror var knappast speciellt allround.

APS-H sensorn kom däremot tidigt och många tyckte den var en bra kompromiss mellan APS-C och FF.
Bättre lågljusegenskaper kombinerad med hög framrate än APS-C.

Men hur vi än vrider och vänder på det hela så kommer FF (FX) alltid att ha enstegsförsprånget. Jag håller alltså med dig att en punkt kommer när det saknar betydelse för de flesta, men för vissa kommer behovet att kvarstå.

Egentligen tycker jag vi på sätt vis redan är där. De flesta APS-C är good enough och vissa mer än good enough. Men för vissa grupper kan det där extra steget betyda mycket.

Slutligen: OM DR ökar mycket högre upp på isoskalan på en APS-C så kan man ju utan för mycket brus eller bandning faktiskt få motsvarande extra steg som medger en snabbare slutartid vid behov. Man då "underexponera" och lyfta i framkallningen. Men likväl förbaskat så kan en FF(FX) göra samma sak och kan därmed tåla ytterligare ett stegs underexponering.

Men vad det sedan betyder för flertalet är ju inte helt fastslaget. Jag tror det betyder mindre- fast för det mindre fåtalet kan det vara skillnaden mellan en användbar bild eller inte.

//Lennart

Edit: Såg att Martin redan berört vissa saker som jag tagit upp. Hans inlägg fanns inte när jag började skriva detta