Cronholm
Aktiv medlem
Väl formulerat!
Fotoförbud i förskolan.
- Trådstartare Joel.S
- Start datum
- Status
Väl formulerat!
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Det var bara ett hypotetiskt exempel med dig i en tänkt situation. Jag ska inte använda dig som tänkta exempel framöver. Alla förstår inte hypotesteknik (eller vill inte förstå i värsta fall) utan en del tar allt bokstavligt och det var inte min mening. Du och en del andra här är ju snabba med att säga att alla ska tas bort eller låsas in som stör allmänheten eller är misshagliga på olika sätt eller helt enkelt har skyddad identitet, så att du och andra på ett tänkt dagis utan dessa problem ska kunna ta bilder utan att det finns människor där som har särskilda skyddsbehov eller andra behov att ta hänsyn till. Då behöver folk inte ens ha särskilda skyddsbehov är väl tanken eftersom allt bus ändå är inspärrat.
I verkligeheten är det ju inte så utan det finns alltid som Martin Agfors också säger människor att ta hänsyn till. För de flesta är detta inget problem men för många fotoentusiaster är det uppenbarligen det. Så stora problem att människor som Martin Herselius här i tråden vill se dessa barnstugor både etniskt och sociala problemrensade i största allmänhet. Strävan med en sådan rensning är just att göra världen för just de som har sina barn på sagda barnstuga lite enklare. Då behövs inga generella förbud - just där.
Nu vet jag att just du inte är med på Facebook men andra är det. Så vi ska inte ta dig som exempel för det var som sagt bara ett tänkt exempel men hur svårt är det att tänka sig att någon tar bilder i sammanhang som gör att andra människor råkar illa ut när dessa bilder publiceras? Det händer hela tiden idag och av dessa skäl införs fotoförbud i en del sammanhang. Folk med en hotbild kan råka ut för precis allt man kan tänka sig beroende på person och sammanhang - från misshandel, utpressning, kidnappning av deras barn, till vanliga solkiga dråp i hastigt mod och hedersmord. Om folk har skyddsbehov är det vår mänskliga skyldighet att åtminstone försöka ha så pass mycket empati att man ställer sitt eget JAG JAG och även sitt helt oregerliga treårings JAG åt sidan lite - hur mycket det än skriker.
Alla människor jag normalt umgår med ser inget konstigt med detta. Det tillhör vanligt folkvett. ...men när det kommer till en del fotoentusiaster, så ser jag en helt annan bild och den gör mig både beklämd och ganska förvånad. Jag tror inte jag riktigt förväntat mig att hänsynslösheten skulle vara så stor. ...men lyckligtvis tror jag att den här gruppen nog är undantaget som bekräftar regeln. De flesta har nog inget problem med detta om de bara tänker efter lite.
... och vi kommer aldrig att ha samma syn på kränkning av den personliga integriteten du och jag. Du säger att man kan väl inte bli kränkt av att någon tar en bild av en. Jag säger att det är en fråga om semantik. Det finns folk som blir livrädda bara de blir fotograferade. Om vi har en insikt i att det kan vara så för en del så ska vi respektera det och fråga innan vi tar bilder. Andra blir livrädda eller väldigt störda eftersom de vet att nästa steg att publicera denna bild är en knapptryckning bort. I det läget är det en väldigt sund reaktion att fråga varför någon ska ha rätten att ta min bild utan att fråga. Tyvärr har tillräckligt många svårt att fatta detta och det är bakgrunden till de generella fotoförbud som nu finns. Så istället för att gnälla på faktumet att dessa finns kanske vi borde fråga oss hur vi hamnat här och vad vi ska göra åt det. Vi kanske kan börja där tillsammans. Hur ska vi ändra på detta så att det funkar för de flesta? Jag tycker inte heller det är bra med förbud men vad fan ska man göra när folk inte kan uppföra sig?
PMD
Aktiv medlem
Nej, men det är inte speciellt relevant.
Ja, och det beror väl på att rätt många inte klarar av att skilja på fotografering och publicering. (. Det är ju så oerhört svårt .)
Ja, och samma gäller förstås kameror, men då har paniken gått för långt, tycker jag.
Det finns massor av saker som är potentiell farliga (och med större sannolikhet att faktiskt också vara farliga än kameror. Dessa ting (t.ex. bilar) är inte förbjudna eftersom vi anser att risken för skador uppvägs av de fördelar som dessa saker medför.
Fotoförbud på diverse ställen kan aldrig vara speciellt effektiva. De går alltid att komma runt för den som verkligen vill, och förbuden drabbar bara de lydiga och snälla (som ändå inte skulle ha ställt till med skada). Visst kan det finnas anledning till fotoförbud i väldigt speciella fall, men förbud för föräldrar att fotografera sin barn och deras klasskamrater på förskolor hör inte dit.
PMD
Aktiv medlem
Vi i de äldre generationerna som växte upp innan Internet tycker väl att det är lite befängt att visa upp hela sitt liv, mer eller mindre, för hela världen, men för yngre människor som lever sina liv lika mycket på nätet som i den "verkliga" världen är det nog inte så. Det är väl inte mer dramatiskt att publicera bilder på sig själv, sin familj och sina vänner på Facebook än att gå utan maskering helt öppet på ett torg. Att obekanta råkar fastna på bilderna är ungefär som att det går förbi främlingar på torget.
PMD
Aktiv medlem
Jag orkar inte kommentera allt i ditt inlägg, men här tycks du visa att du inte har läst alla mina inlägg i den här tråden utan väljer snävt. Kolla lite bakåt vad jag har skrivit om att ta hänsyn.
PMD
Aktiv medlem
Bara om de märker att de blir fotograferade
Jag tycker att det är en icke-fråga. Den här tråden handlar inte om att det har införts ett förbud mot att vara hänsynslös.
Makten
Aktiv medlem
Jag förstår inte vad det är för problem med gränsdragningen. Om en person bryter mot ett besöksförbud så ska den sitta i fängelse. Om det inte finns ett besöksförbud så bör ett sådant utdömas om den ena personen känner sig förföljd av den andra.
Jag vill mycket hellre leva i ett samhälle där brottslingar döms hårt och sitter inlåsta, än i ett där man daltar med dem och låter dem fortsätta trakassera sina offer. Varje dag begås grova våldsbrott där brottslingarna sen får "samhällstjänst" eller liknande, patetiska straff. Min tilltro till det svenska rättssystemet är nära noll.
tormig
Aktiv medlem
Dina "vänner" och dessa obekanta kanske inte vill vara med på Facebook eller som Emanuel Karlsten i DN skriver, vara "rekvisita i någon annans berättelse". Jag förstår inte den här inställningen, har jag plötsligt någon slags skyldighet att vara rekvisita i andra människors digitala skrönor?
Det där är en bra formulering som väl fångar det jag vänder mig mot - att vi idag (enligt en del) tycks ha en skyldighet att ställa upp som statister i andras fotografering. Är man emot det är man förbudsivrare och underlig.
Vi har idag rätt långtgående rättigheter att ta bilder ungefär när och var vi vill - en rättighet vi skall vara rädda om och försvara. Men jag upplever att en del övertolkar den rättigheten till att vi alla också har någon slags kollektiv underförstådd skyldighet att ställa upp på och vara med i andras bilder.
En del människor har sakskäl att inte vilja vara med på bild (som skyddad identitet). Andra kanske helt enkelt inte vill, utan någon annan motivering än just det - att de inte vill. Jag tycker faktiskt det är skäl nog att som fotograf vara beredd på att bli nekad ibland. Sedan finns det då och då skäl att ta bilder även mot människor vilja - i synnerhet olika journalistiska sammanhang.
Men jag upplever också att de finns en hel del situationer där fotografer hävdar en rätt att ta bilder där det mest handlar om att de ser sin rättighet (att ta bilder) som viktigare än andra människors allmänmänskliga rättighet att få välja om de vill vara med på bild eller inte.
Jag är rent lagligt i min fulla rätt att gå fram till vem som helst på stan och skälla ut dem för deras fula kläder, för att de har ful frisyr, dålig musiksmak eller luktar konstigt. Yttrandefriheten ger mig den rätten. Men är det verkligen ett trevligt och bra sätt att bete sig?
PMD frågade här ovan om jag på något sätt tog skada av att bli fotograferad mot min vilja. Nej, inte mer skada än om någon ställer sig och skäller på mig för mina fula jacka. Men inget av beteendena kan sägas vara speciellt hänsynsfulla.
erro.se
Aktiv medlem
Naturligtvis har ingen någon skyldighet att vara med på någon annans bild. Men hur ska jag som fotograf kunna veta om alla som råkar hamna på min bild vill vara med eller inte?
Om jag tar en bild på en gata i en stad där du Martin råkar vara med i bakgrunden så är det ju inte för att just du faktiskt är med i bilden. Du råkar bara hamna i bild. Ska jag då kontakta dig, och alla andra som råkat hamna i bild, innan jag kan publicera den?
Var ska vi dra gränsen för när det är OK att råka vara med på bild och inte?
Ska alla alltid tillfrågas? Isåfall dör all fotografering i publika sammanhang. Och de som inte bryr sig om att fråga kan nog ändå fortsätta fotografera och publicera utan någon stor risk för repressalier.
Om man som idag inte behöver fråga vid fototillfället, men bör ta hänsyn vid publiceringen (det är ju faktiskt förbjudet att publicera kränkande bilder, samt reklam, utan tillstånd) så borde det sunda förnuftet styra i rätt riktning i 99 fall av 100. Och det gör det förmodigen också. Det vi pratar om är ju de 1% som skapar problem. Men ska de få skapa problem för de övriga 99%?
Ska man behöva fråga vid vissa situationer? Vilka isåfall? Vem ska bestämma det?
Om jag tar en bild på en gata i en stad där du Martin råkar vara med i bakgrunden så är det ju inte för att just du faktiskt är med i bilden. Du råkar bara hamna i bild. Ska jag då kontakta dig, och alla andra som råkat hamna i bild, innan jag kan publicera den?
Var ska vi dra gränsen för när det är OK att råka vara med på bild och inte?
Ska alla alltid tillfrågas? Isåfall dör all fotografering i publika sammanhang. Och de som inte bryr sig om att fråga kan nog ändå fortsätta fotografera och publicera utan någon stor risk för repressalier.
Om man som idag inte behöver fråga vid fototillfället, men bör ta hänsyn vid publiceringen (det är ju faktiskt förbjudet att publicera kränkande bilder, samt reklam, utan tillstånd) så borde det sunda förnuftet styra i rätt riktning i 99 fall av 100. Och det gör det förmodigen också. Det vi pratar om är ju de 1% som skapar problem. Men ska de få skapa problem för de övriga 99%?
Ska man behöva fråga vid vissa situationer? Vilka isåfall? Vem ska bestämma det?
erro.se
Aktiv medlem
Martin, du skriver: "Jag är rent lagligt i min fulla rätt att gå fram till vem som helst på stan och skälla ut dem för deras fula kläder, för att de har ful frisyr, dålig musiksmak eller luktar konstigt. Yttrandefriheten ger mig den rätten. Men är det verkligen ett trevligt och bra sätt att bete sig?
PMD frågade här ovan om jag på något sätt tog skada av att bli fotograferad mot min vilja. Nej, inte mer skada än om någon ställer sig och skäller på mig för mina fula jacka. Men inget av beteendena kan sägas vara speciellt hänsynsfulla."
Det är väl ändå en väldig skillnad på att skälla ut någon för att ha en ful jacka, jämfört med att ta en bild på någon som bara råkar hamna på bild? Oavsett om jackan är ful eller inte.
Om jag däremot tar en bild på dig, publicerar den och skriver "Kolla vilken jälka ful jacka killen har!" så kan man kanske hävda att det gränsar till kränkning.
För vi pratar väl som folk som av en slump råkar hamna på bild och bli publicerade? Eller pratar vi om såna som systematiskt söker upp människor med skyddad identitet i syfte att röja deras utseende, plats o.dyl.? I min värld är det två helt olika saker.
PMD frågade här ovan om jag på något sätt tog skada av att bli fotograferad mot min vilja. Nej, inte mer skada än om någon ställer sig och skäller på mig för mina fula jacka. Men inget av beteendena kan sägas vara speciellt hänsynsfulla."
Det är väl ändå en väldig skillnad på att skälla ut någon för att ha en ful jacka, jämfört med att ta en bild på någon som bara råkar hamna på bild? Oavsett om jackan är ful eller inte.
Om jag däremot tar en bild på dig, publicerar den och skriver "Kolla vilken jälka ful jacka killen har!" så kan man kanske hävda att det gränsar till kränkning.
För vi pratar väl som folk som av en slump råkar hamna på bild och bli publicerade? Eller pratar vi om såna som systematiskt söker upp människor med skyddad identitet i syfte att röja deras utseende, plats o.dyl.? I min värld är det två helt olika saker.
Bofoto2
Aktiv medlem
Om vi menar offentlig plats är det bara att bära gurka
om man inte vill vara med på bild. alternativt att hålla
upp en hand i förebyggande syfte.
Det är väl det enda du kan göra om du ska vara garderad
mot fejsbookande nallbärare.
Att undvika att bli fotad bakifrån är nog knepigare.
Om det är bilder på fejsbook du och andra här i tråden
är rädda för så gå på fejsbook istället för oss fotografer.
Det jag i huvudsak är ute efter är fotografers attityd, inte lagstiftning.
Det som är lite udda är att så snart man överhuvud taget ifrågasätter om det alltid i alla lägen skall vara rätt att ta bilder så tolkar alla det som att man vill förbjuda fotografering. Vilket gör diskussionerna rätt enkelspåriga.
Grunden till diskussionen är ju om det är ok att vi vissa sammanhang, med mer eller mindre goda skäl, ha restriktioner för fotografering. Som på ett fritids. Andra exempel kan ju vara ett sjukhus, i någon annans hem, på arbetsplatser osv. Generellt har vi ju tillstånd att fotografera vart vi vill, utom speciella platser eller sammanhang där man gör undantag. Vart man sedan drar gränsen för detta har alltid varit omdiskuterat och kommer (förhoppningsvis) fortsätta diskuteras så länge vi har foto.
Problemet är ju att det är aldrig enkelt att dra tydliga gränser. Säg att någon tycker det skall vara förbjudet att fotografera i skolan. Det tror jag de flesta tycker skulle vara synd (jag är en av dem). Men skall det vara tillåtet att fotografera i omklädningsrummen till gymnastiken? Där tror jag många säger nej. Det här är gränsdragningar vi hela tiden håller på och gör och hela tiden måste diskutera. Normer förändras hela tiden så det är svårt att spika några definitiva regler.
Ibland är regeln något så enkelt som att någon enskild ber om att slippa bli fotograferad.
Så för att upprepa: Det jag har svårt för är skyttegravsmentaliteten som lätt uppstår i sådana här diskussioner. Det är som om det bara får finnas två extrema ståndpunkter: Antingen är man för all fotografering överallt eller så är man en förbudsivrare som vill ha ett storebrorssamhälle. Jag vill nog påstå att det finns ett mellanläge och att frågan om restriktioner för foto på en förskola inte är riktigt så enkel och glasklar som en del vill göra den till.
Så länge fotografer respekterar och förstår gesten när jag håller upp min hand är de ju inget problem. Men en del verkar ju uppleva till och med det som en kränkning av deras rättigheter som fotograf - det är den attityden jag har svårt för.
Rör jag mig på en offentlig plats är jag ju en del av det offentliga rummet och får vara beredd på att människor mer eller mindre avsiktligt tar med mig i bild. Det tycker jag är ganska självklart. Men lika självklart är det att jag - till exempel på en gata - håller upp en hand mot en fotograf och därmed säger "snälla ta inte en bild av mig" så skall det också respekteras.
Du pratade förut om att slingra sig - det där låter för mig just som att slingra sig undan ett ansvar
Det är inte Facebook som publicerar bilden - det är den person som lägger upp den på Facebook som använder sig av Facebook för att göra det.
Jag tycker faktiskt man som fotograf har ett ansvar för sina bilder och för vilka konsekvenser de kan få.
erro.se
Aktiv medlem
Världen består av gråzoner. Det är sällan något bara är svart eller vitt. Problemet är väl att alla har sina gränser för gråzonerna, och alla tycker att deras egen gränsdragning är den bästa och den som andra borde rätta sig efter.
Men i exemplet med fotoförbud på förskola: är det fotograferingen som är problemet? Är det inte publiceringen? Om någon med skyddad identitet råkar hamna på bild, som sedan publiceras, och på nåt sätt lyckas "fel" person hitta bilden och leta upp personen i fråga och.. ja... så är det naturligtvis väldigt olyckligt (eller hur man nu ska formulera sig). Men hur stor är den sannolikheten? Visst, det har nog hänt. Men det måste väl t.ex. vägas mot risken att någon med det uttalade sytet att ta bilder på skyddade personer sitter i en bil utanför förskolan och systematiskt tar bilder på alla och sedan publicerar och tipsar sina illvilliga kumpaner. Ett fotoförbud på förskolan hjälper ju inte här. Ett förbud att publicera under vissa omständigheter skulle däremot komma åt båda varianterna av problemet. Frågan är då hur en sådan lagreglering skulle se ut.
Om det är fotografernas attityd (de vanliga föräldrarna alltså) som är problemet så måste det väl vara bättre att prata och informera på skolan i fråga.
Men i exemplet med fotoförbud på förskola: är det fotograferingen som är problemet? Är det inte publiceringen? Om någon med skyddad identitet råkar hamna på bild, som sedan publiceras, och på nåt sätt lyckas "fel" person hitta bilden och leta upp personen i fråga och.. ja... så är det naturligtvis väldigt olyckligt (eller hur man nu ska formulera sig). Men hur stor är den sannolikheten? Visst, det har nog hänt. Men det måste väl t.ex. vägas mot risken att någon med det uttalade sytet att ta bilder på skyddade personer sitter i en bil utanför förskolan och systematiskt tar bilder på alla och sedan publicerar och tipsar sina illvilliga kumpaner. Ett fotoförbud på förskolan hjälper ju inte här. Ett förbud att publicera under vissa omständigheter skulle däremot komma åt båda varianterna av problemet. Frågan är då hur en sådan lagreglering skulle se ut.
Om det är fotografernas attityd (de vanliga föräldrarna alltså) som är problemet så måste det väl vara bättre att prata och informera på skolan i fråga.
Men du verkade missa poängen, vad det handlade om var att ta en bild mot dennes uttryckliga vilja. Typ att du se mig på stan, du tar upp kameran och jag vinkar avvärjande med handen. Att i det läget ändå ta en bild uppfattar jag som ungefär lika ohyfsat som att gå fram och skälla ut någon. Det handlar om att fotografering ibland och av vissa kan upplevas som störande eller obehagligt. Och att vi som fotografer faktiskt efter bästa förmåga kan kosta på oss att respektera det.
erro.se
Aktiv medlem
Martin skriver:
"Så länge fotografer respekterar och förstår gesten när jag håller upp min hand är de ju inget problem. Men en del verkar ju uppleva till och med det som en kränkning av deras rättigheter som fotograf - det är den attityden jag har svårt för.
Rör jag mig på en offentlig plats är jag ju en del av det offentliga rummet och får vara beredd på att människor mer eller mindre avsiktligt tar med mig i bild. Det tycker jag är ganska självklart. Men lika självklart är det att jag - till exempel på en gata - håller upp en hand mot en fotograf och därmed säger "snälla ta inte en bild av mig" så skall det också respekteras. "
Men är detta verkligen ett problem? Vi pratar väl om delar av promille av alla fotografer som beter sig så. Att de sen må vara högljudda i debatten är en annan sak. Och om nu detta är ett problem, är då lösningen att förbjuda (delar av) fotografering?
"Så länge fotografer respekterar och förstår gesten när jag håller upp min hand är de ju inget problem. Men en del verkar ju uppleva till och med det som en kränkning av deras rättigheter som fotograf - det är den attityden jag har svårt för.
Rör jag mig på en offentlig plats är jag ju en del av det offentliga rummet och får vara beredd på att människor mer eller mindre avsiktligt tar med mig i bild. Det tycker jag är ganska självklart. Men lika självklart är det att jag - till exempel på en gata - håller upp en hand mot en fotograf och därmed säger "snälla ta inte en bild av mig" så skall det också respekteras. "
Men är detta verkligen ett problem? Vi pratar väl om delar av promille av alla fotografer som beter sig så. Att de sen må vara högljudda i debatten är en annan sak. Och om nu detta är ett problem, är då lösningen att förbjuda (delar av) fotografering?
erro.se
Aktiv medlem
OK, ja då håller jag med dig. Isåfall misstolkade jag ditt inlägg.
atotowi
Aktiv medlem
INformation från datainspektionen:
http://datainspektionen.se/fragor-o...tet-att-publicera-foton-av-andra-pa-internet/
Bilder på barn är som sagt lite känsligt...
http://datainspektionen.se/fragor-o...tet-att-publicera-foton-av-andra-pa-internet/
Bilder på barn är som sagt lite känsligt...
erro.se
Aktiv medlem
Visst, men det är fortfarande "bör" och "rekommenderar" o.s.v. Inget krav eller lag med andra ord. Därmed inte sagt att man inte ska respektera och tänka efter o.s.v.
- Status
