Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fotoförbud i förskolan.

Produkter
(logga in för att koppla)
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Mina tankar

Jag har inga egna barn, vill jag börja med att säga, men däremot älskar jag barn.
Har haft ett antal förhållande med kvinnor som har haft barn och det är så kul
att vara med dem och bli en del av deras liv.
Att se dem lära sig nya saker,
lära dem att MFF är världens bästa fotbolls-lag och annat kul.

Hade jag haft egna barn, som gått på dagis eller förskola,
så hade jag inte haft något emot att mina barn "kom med" på andra föräldrars bilder.


Men..japp här kommer det:

Media har till stor del "blåst upp" det här med foto och barn och internet.
De skrämmer folk till att tro att pedofiler sitter hemma
och runkar till nakenbilder av barn på internet.
Ja det sker, det skall inte förnekas ( och det äcklar mig)
men det är inte dagisbilder på snoriga 5 åringar utklädda som jultomtar
som lockar pedofiler, utan de vill se bilder av mer "sexuell" karaktär.
( har släktingar som jobbar med vård av pedofiler, så jag har info av dem)
Men jag förstår att föräldrar blir oroliga ändå.

Jag ser det så här:

Det är inte fotograferandet som är problemet, utan publiceringen.
Och det är publiceringen vi inte kan styra.
Vi kan inte styra vart bilder tar vägen pga de digitala medierna och internet.
Detta är nackdelen med "ett öppet samhälle".

Detta är en svår nöt att lösa, om den går att lösa ?


Niklas af Wibom
(Ironiskt nog allergisk mot nötter)
 
Media har till stor del "blåst upp" det här med foto och barn och internet.
De skrämmer folk till att tro att pedofiler sitter hemma
och runkar till nakenbilder av barn på internet.
Ja det sker, det skall inte förnekas ( och det äcklar mig)

Ja, det är äckligt, men om ingen märker det (och det får vi väl hoppas att ingen gör) så tar knappast någon skada av det. De som är farliga för barn är de (pedofiler och andra) som faktiskt kidnappar barn och skadar dem. De senare torde vara betydligt färre.

Men vi har väl de kvällstidningar vi förtjänar. Om folk inte tyckte om att bli uppskrämda av massmedias pedofilskriverier så skulle väl ingen köpa tidningarna ...
 
Jag tycker personligen att det är lite underligt att just nätet får all fokus. Är det jämförelsevis ok att publicera i ett galleri, eller på en stolpe på Sergelstorg i Stockholm?

Är det inte egentligen offentlig publicering vi far efter i den här tråden?

Mvh,
Richard

Med offentlig publicering så räknas väl även publicering i press in? Och skulle företrädare för det offentliga på förhand förbjuda publicering så har vi ju de facto censur.
Även visning på ett galleri räknas som publicering, men även om en utställning skulle vara välbesökt så blir det ju en ganska begränsad skara som kan se den aktuella bilden, jämfört med minst en miljard människor som kan söka fram det på nätet.

Nej, jag ska be att få upprepa mig: Om man tillåter fotograferingen så får telningarnas föräldrar en chans att få reflektera över hur man visar sina bilder, den insikten får ingen chans att växa fram med ett fotoförbud.
I övrigt var det ett intressant perspektiv Karlsten bjöd på i DN-krönikan.
 
Jag tycker personligen att det är lite underligt att just nätet får all fokus. Är det jämförelsevis ok att publicera i ett galleri, eller på en stolpe på Sergelstorg i Stockholm?

Är det inte egentligen offentlig publicering vi far efter i den här tråden?

Mvh,
Richard
Förmodligen inte - men när såg du det hända senast? Förutom i en amerikansk film med en bortsprungen unge där en orolig förälder tejpar upp en lapp på en stolpe samtidigt som mejeriet trycker bilden på din mjölkförpackning.... Det händer bara på film - eller när såg du en unge på mjölkförpackningen i Sverige senast?
Nätet är den plats som har störs räckvidd, precis vem som helst kan komma åt det, när som helst.

/martin
 
Förutom i en amerikansk film med en bortsprungen unge där en orolig förälder tejpar upp en lapp på en stolpe samtidigt som mejeriet trycker bilden på din mjölkförpackning.... Det händer bara på film - eller när såg du en unge på mjölkförpackningen i Sverige senast?

I Sverige gör vi inte så, men det lär vara en vanlig metod i USA att efterlysa försvunna barn och unga just på mjölkpaket.
 
Hade jag haft egna barn, som gått på dagis eller förskola,
så hade jag inte haft något emot att mina barn "kom med" på andra föräldrars bilder.
Niklas af Wibom
(Ironiskt nog allergisk mot nötter)

Säg inte det....
Om ditt barn levde med ett ständig kidnappningshot så hade du INTE velat ha det på facebook på 4000 olika sidor med tagar hit och dit. Om du och ditt barn levde under ständigt mordhot så hade du INTE velat ha ditt barn på någon bild som riskerar att hamna på internet. Debatten handlar inte om runkobjekt och pedofiler utan om att personer som inte vill eller får bli hittade enkelt kan hittas genom en snabbsökning på facebook. Inte nog med att aningslösa föräldrar slänger upp samtliga bilder, de tagar dessutom samtliga barn och delar med samtliga sina ytliga facebookbekanta som i sin tur delar det vidare. Det är den stora skillnaden från när tex jag var liten. De fotona hamnade i en skokartong som jag fortfarande har kvar i en garderob..... Spridningen är minimal om man uttrycker sig så.

/martin
 
För att nyansera denna debatten lite mnåste jag fråga en sak. Hur många sådana här kort har ni egentligen sett på FB? Jag har närmare 250 facebookvänner och jag är i en perfekt ålder för att de flesta av mina vänner och bekanta ska ha barn i dessa åldrar. Jag har inte sett ETT ENDA kort på någon unge som inte varit deras egna. Och än mindre taggad med namn. Dessutom så verkar många tro att ni kan söka fritt bland andras bilder på FB. Om du inte aktivt gör att val för att publicera bilderna fritt så är det en begränsad krets som kan titta på dina bilder.
Jag har en svag misstanke om att många som förfasas här egentligen har dålig koll på hur FB fungerar.
 
Jag har bara läst valda delar av denna tråd och hoppas att mitt försök att nyansera ämnet ur en annan synvinkel, inte bara upprepar det någon annan redan skrivit.
Under 2010 levde närmare 13000 människor i Sverige med skyddade personuppgifter.
Gruppen som har skyddade personuppgifter består till största delen av kvinnor och barn som utsätts för våld och hot av en man i deras närhet. I regel är det en man som är biologisk far till barnen eller en tidigare partner till kvinnan. Diskussionen som förts i tråden att det är asylsökande och liknande som förstör möjligheten för svenskar att fotografera sina telningar i luciatåget är bara en väldigt liten del av sanningen om hur det faktiskt förhåller sig.
Förskolor och skolor måste ha bra säkerhetsrutiner för att skydda kvinnorna och deras barn och samtidigt försöka ge dem möjlighet att delta i en normaliserad vardag, dvs att även dessa barn ska kunna vara med i aktiviteter på samma sätt som alla andra barn. Det handlar om att ge barnen som tvingas ljuga om namn, familj och bakgrund en trygg plats i livet. Barnen och familjerna lever i en verklighet där de när som helst kan ryckas upp från dagis, skola och kamrater för att flytta – ännu en gång.
Sen har vi alla andra som helt enkelt inte vill bli fotograferade – inte vill vara med på andras bilder. Ska inte den gruppen visas någon hänsyn heller? Är det bara de som fotograferar och deras vilja som ska ha företräde?
Ur det perspektivet borde det inte vara så svårt att anpassa sig till att fotografering inte sker just när barnens luciatåg skrider in i rummet och de genomför sitt program – och fotograferingen sedan får ske efteråt under ordnade förhållanden. Jag har själv bevistat så många luciafiranden där föräldrar och släktingar förstört barnens framträdande med blixtljus. Är det inte en större behållning för alla att njuta av det stämningsfulla i stunden, istället för att blixtra sönder hela tillställningen? Att verkligen ta sig tiden att se och njuta av sitt barn och det den får vara med om att skapa?
/Nonno
 
Under 2010 levde närmare 13000 människor i Sverige med skyddade personuppgifter.
Gruppen som har skyddade personuppgifter består till största delen av kvinnor och barn som utsätts för våld och hot av en man i deras närhet. I regel är det en man som är biologisk far till barnen eller en tidigare partner till kvinnan.

Varför går dessa män lösa?
 
Jag har bara läst valda delar av denna tråd och hoppas att mitt försök att nyansera ämnet ur en annan synvinkel, inte bara upprepar det någon annan redan skrivit.
Under 2010 levde närmare 13000 människor i Sverige med skyddade personuppgifter.
Gruppen som har skyddade personuppgifter består till största delen av kvinnor och barn som utsätts för våld och hot av en man i deras närhet. I regel är det en man som är biologisk far till barnen eller en tidigare partner till kvinnan. Diskussionen som förts i tråden att det är asylsökande och liknande som förstör möjligheten för svenskar att fotografera sina telningar i luciatåget är bara en väldigt liten del av sanningen om hur det faktiskt förhåller sig.
Förskolor och skolor måste ha bra säkerhetsrutiner för att skydda kvinnorna och deras barn och samtidigt försöka ge dem möjlighet att delta i en normaliserad vardag, dvs att även dessa barn ska kunna vara med i aktiviteter på samma sätt som alla andra barn. Det handlar om att ge barnen som tvingas ljuga om namn, familj och bakgrund en trygg plats i livet. Barnen och familjerna lever i en verklighet där de när som helst kan ryckas upp från dagis, skola och kamrater för att flytta – ännu en gång.
Sen har vi alla andra som helt enkelt inte vill bli fotograferade – inte vill vara med på andras bilder. Ska inte den gruppen visas någon hänsyn heller? Är det bara de som fotograferar och deras vilja som ska ha företräde?
Ur det perspektivet borde det inte vara så svårt att anpassa sig till att fotografering inte sker just när barnens luciatåg skrider in i rummet och de genomför sitt program – och fotograferingen sedan får ske efteråt under ordnade förhållanden. Jag har själv bevistat så många luciafiranden där föräldrar och släktingar förstört barnens framträdande med blixtljus. Är det inte en större behållning för alla att njuta av det stämningsfulla i stunden, istället för att blixtra sönder hela tillställningen? Att verkligen ta sig tiden att se och njuta av sitt barn och det den får vara med om att skapa?
/Nonno
En utomordentligt bra beskrivning av varför frågan av fotorestriktioner införts i vissa förskolor och andra skolor. Tack för det. I den här typen av diskussioner dyker det alltid upp stollar som antingen inte vill förstå, eller saknar förmåga att förstå. De hörs och de talar med stora bokstäver. Men som tur är tror jag de trots allt är ganska få.
Jag ser på din profil att du kommer från Eskilstuna och här i stan har nu samma obehagliga debatt startats i Eskilstuna Kuriren. Besserwissrar och främlingshetsare ockuperar diskussionsgrupperna. Får jag föreslå att du lägger ut ditt mycket välskrivna diskussionsinlägg även på ekuriren.se.

Hälsn Anders W
 
En utomordentligt bra beskrivning av varför frågan av fotorestriktioner införts i vissa förskolor och andra skolor. Tack för det. I den här typen av diskussioner dyker det alltid upp stollar som antingen inte vill förstå, eller saknar förmåga att förstå. De hörs och de talar med stora bokstäver. Men som tur är tror jag de trots allt är ganska få.
Jag ser på din profil att du kommer från Eskilstuna och här i stan har nu samma obehagliga debatt startats i Eskilstuna Kuriren. Besserwissrar och främlingshetsare ockuperar diskussionsgrupperna. Får jag föreslå att du lägger ut ditt mycket välskrivna diskussionsinlägg även på ekuriren.se.

Hälsn Anders W
Tack för dina vänliga ord om mitt försök att nyansera diskussionen som verkar väcka så heta känslor både här och på andra håll. För mig handlar det rätt och slätt om medmänsklighet, vare sig mer eller mindre oavsett vilka rättigheter lagstiftningen ger.
Jag har följt ditt förslag och skickat en kort version av texten till ekuriren. :)
/Nonno
 
Då är det nog dags att ändra lagen så att deras hot utgör ett brott.
Om det faktiskt finns några hot så utgör de förmodligen brott redan med dagens lagstiftning. Men även brottslingar släpps när de har avtjänat sina straff.

Jag tycker nog det är rimligt att brottsoffer får stöd och hjälp så att de kan känna sig trygga.
 
Ja, visst är det rimligt. Det bästa sättet att göra det är ett eliminera hotet.

Här tror jag faktiskt att det handlar om att skapa uppmärksamhet och opinion kring problemet, genom att män engagerar sig i diskussionen på alla nivåer. Som i så väldigt mycket annat, verkar det som, lyssnar män och tar intryck i större omfattning om det är andra män som uttrycker åsikter mot beteendet. Om en man redan riktar våld och hot mot kvinnor och barn, tar han förmodligen inget större intryck av vad kvinnor har att säga i flera sammanhang - de är ju bara "kärringar".
/Nonno
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar