ANNONS
Annons

Dokumentär naturfotografi - till vilken nytta?

Produkter
(logga in för att koppla)
Hustomten skrev:
I några inlägg uppfattar jag det så att det vi kallar artbilder skulle vara en sämre typ av bilder än andra bilder.
Jag håller med dig Janne om att det tycks finnas en sådan uppfattning, men jag håller inte med. Det är svårt att ta artbilder, rent tekniskt. Det är ofta fråga om att ha viss kunskap om motivet, kunna förutsäga vad fågeln kommer hitta på härnäst, var och när den kommer att flytta sig, om den kommer att titta upp så man får den där glimten i ögat o s v. Och inte minst att mycket snabbt sätta skärpan, komponera bilden rätt o s v. Så jag tycker inte att man kan säga att det är enkelt att fixa artporträtt.

Vad som däremot är enkelt är att komma på idén att ta ett artporträtt. Oavsett hur vackert, väl genomfört, svårt e t c det är, så kan man inte påstå att idén är innovativ. Vi är tillbaks i det som redan sagts några gånger; vad tillför artporträttet som sådant, mer än ytterligare en bild på en bofink/nässelfjäril/vitsippa/naken tjej?

Jag menar inte att artporträttet är en "andra klassens" bilder, men det är ganska sällan som artporträttet som bildidé är särskilt revolutionerande. Det betyder inte att bilderna är dåliga eller saknar värde.
 
Jag håller helt och hållet med er (Kim och Niclas), när ni säger att det är bilden som är det viktiga och att själva motivet har underordnad betydelse. Det är uttrycket/estetiken i bilden som är nr 1 för mig. En estetisk bild på en skata är för mig betydligt intressantare än en ren artbild på en havsörn..

Man behöver inte vara specifikt fågelintresserad för att fotografera fåglar. Däremot besitter man nog oftast ett stort intresse för naturen som helhet. Fåglar gör sig också väldigt bra på bild faktiskt..förmodligen pga att de har vingar, näbb, eleganta ben samt att de kan flyga. Inte sällan har också fåglar intressanta färgteckningar. Vidare så befinner sig fåglar i mycket skiftande miljöer (i luften, i vatten, i träd etc), vilket gör att man kan variera sina fågelbilder i stor utsträckning. Allt detta skapar bra förutsättningar för intressanta bilder. Att det sedan också är en utmaning att ta bra fågelbilder gör väl det än mer intressant.. :=)
 
Senast ändrad:
rickardignell skrev:
Hur kan en bild representera en hel art? För mig är det helt omöjligt.
...och det var också precis det jag ifrågasatte när jag kommenterade Kims användning av ordet artbild. Man fotograferar en individ i dess miljö men vad säger att den bilden inte är representativ för arten? Många artbilder är målade och det finns kanske skäl för det.
 
Fredrik:

Olika typer av foto har sina egna svårigheter. Visst foto kräver att man är inovativ, annat kräver kunskap.

Vad artporträtten kan tillföra - rätt använda - är ett ökat intresse och kunnande om vår natur bland allmänheten.
 
jpersson skrev:
Hur tolkar du ordet artbild?
Jag tolkar ordet artbild som en bild man kan använda för att identifiera arten, varken mer eller mindre.
Hustomten skrev:
Vad artporträtten kan tillföra - rätt använda - är ett ökat intresse och kunnande om vår natur bland allmänheten.
Jag tror annars att det är de mer ovanliga naturbilderna som ökar intresset för naturen betydligt mer.
 
Senast ändrad:
Hustomten skrev:
Rickard: Trots alla svårigheter att göra artbilder behövs dom, och det är kul att några ägnar sig åt det. Våra fågelböcker skulle bli så tråkiga och svåra att använda utan bilder ;)

Kim: Jag tror det finns ett stort behov av att förbättra bilderna i våra fågelböcker.

Janne,

Håller inte med dig. Först och främst skulle det endast behöva användas en handfull bilder för att beskriva en art. De flesta fotografiska guideböcker visar endast en. För det andra så använder sig de flesta fågelskådare jag känner sig inte av dessa böcker utan istället illustrerade böcker - de två mest använda är Svensson och Johnson.

Rickard
 
alcedo [E.F.S] skrev:
Jag håller med dig Janne om att det tycks finnas en sådan uppfattning, men jag håller inte med. Det är svårt att ta artbilder, rent tekniskt. Det är ofta fråga om att ha viss kunskap om motivet, kunna förutsäga vad fågeln kommer hitta på härnäst, var och när den kommer att flytta sig, om den kommer att titta upp så man får den där glimten i ögat o s v. Och inte minst att mycket snabbt sätta skärpan, komponera bilden rätt o s v. Så jag tycker inte att man kan säga att det är enkelt att fixa artporträtt.

Vad som däremot är enkelt är att komma på idén att ta ett artporträtt. Oavsett hur vackert, väl genomfört, svårt e t c det är, så kan man inte påstå att idén är innovativ. Vi är tillbaks i det som redan sagts några gånger; vad tillför artporträttet som sådant, mer än ytterligare en bild på en bofink/nässelfjäril/vitsippa/naken tjej?

Jag menar inte att artporträttet är en "andra klassens" bilder, men det är ganska sällan som artporträttet som bildidé är särskilt revolutionerande. Det betyder inte att bilderna är dåliga eller saknar värde.

Fredrik,

håller med dig i det du säger. Idén till en artbild är enkel men det "tekniska" kringarbetet är om intet i mycket frustrerande. Kanske mycket det som driver många fotografer.

Dessa bilder är inte av andra klass men jag har svårt att se det mer än ett porträtt.

Rickard
 
Rickard:

Jag ser artbilden som bilder som används i fågelböcker för att - som Kim säger - visa hur den ser ut. Men fågelboken har för mig ett vidare syfte. Det är att locka intresse för fåglar och fåglarnas liv.

De redan bitna ornitologerna kan ju i princip nöja sig med bestämningsnycklar ;) De behöver inte inspireras.

Vi ser olika målgrupper tror jag. Båda finns :)

Med bra fågelböcker med inspirerande foto kan den som köper den för att se om det är en talgoxe eller blåmes vid fågelbordet lättare intresseras för att lära sig mer :)
 
alcedo [E.F.S] skrev:
Vad som däremot är enkelt är att komma på idén att ta ett artporträtt. Oavsett hur vackert, väl genomfört, svårt e t c det är, så kan man inte påstå att idén är innovativ. Vi är tillbaks i det som redan sagts några gånger; vad tillför artporträttet som sådant, mer än ytterligare en bild på en bofink/nässelfjäril/vitsippa/naken tjej?
Jag reagerade på det slappa bruket av ordet artbild men låt oss släppa det.

Om du tittar i en modern fågelbok och i en som gjordes för några decennier sedan så skiljer sig artbilderna en hel del från varandra. Inte för att arterna har förändrats utan för att vår relation till dem har förändrats i takt med tekniken och vår syn på naturen. Först avsåg de jägare, sedan ornitologer med handkikare och idag ornitologer med tubkikare. De olika artbilderna representerar olika idéer och olika behov. Vad säger att vi inte kommer att ha nya behov imorgon? Kommer inte det att kräva nya idéer?
 
Att diskutera naturfotografering är nog en ganska omöjligt uppgift eftersom naturen i sig är oändlig och hur man närmar sig ämnet och ens syften med det är lika oändliga. Kanske är det detta som är tjusningen. Även om bilderna ter sig likartade så kan det som finns bakom bilden vara totalt olika.

Jag har fått en del funderingar av att läsa inläggen i den här debatten. Den första och kanske mest grundläggande är:
Vad är dokumentär naturfotografi? Är inte all naturfotografering i grunden dokumentär, oavsett om man fotograferar knivskarpa bilder på sädesärlor eller suddiga bilder på vitsippor? Och vad är motsatsen till dokumentär naturfotografering - att man arrangerar naturen för att fotografera (hemska tanke)?
 
Hustomten skrev:
Rickard:

Jag ser artbilden som bilder som används i fågelböcker för att - som Kim säger - visa hur den ser ut. Men fågelboken har för mig ett vidare syfte. Det är att locka intresse för fåglar och fåglarnas liv.

De redan bitna ornitologerna kan ju i princip nöja sig med bestämningsnycklar ;) De behöver inte inspireras.

Vi ser olika målgrupper tror jag. Båda finns :)

Med bra fågelböcker med inspirerande foto kan den som köper den för att se om det är en talgoxe eller blåmes vid fågelbordet lättare intresseras för att lära sig mer :)
Javisst, det finns ju olika typer av fågelböcker, de fågelböckerna man har med sig för att snabbt kunna identifiera arterna.

Sen finns det ju mer djupgående fågelböcker som man använder mer för att lära sig om beteende o.s.v. och som man vanligtvis inte har med sig i fickan ;-)

Så det finns nog fågelböcker för alla smaker/behov :)
 
Maxell skrev:
Är inte all naturfotografering i grunden dokumentär, oavsett om man fotograferar knivskarpa bilder på sädesärlor eller suddiga bilder på vitsippor?
De två förhållningssätten har så gott som alltid legat i fejd med varandra. Idag anser man i teoretiska kretsar att bägge har missat poängen; nämligen betraktaren.
 
jpersson skrev:
De två förhållningssätten har så gott som alltid legat i fejd med varandra. Idag anser man i teoretiska kretsar att bägge har missat poängen; nämligen betraktaren.

Fast å andra sidan föredrar jag (och säkert många med mig) att försöka skapa egna bilder för ens egen skull - inte för att tillfredsställa en annan betraktares tycke och smak! Att sedan bilderna ändå uppskattas av andra är förstås bara positivt.
 
Maxell skrev:
Att diskutera naturfotografering är nog en ganska omöjligt uppgift eftersom naturen i sig är oändlig och hur man närmar sig ämnet och ens syften med det är lika oändliga. Kanske är det detta som är tjusningen. Även om bilderna ter sig likartade så kan det som finns bakom bilden vara totalt olika.

Jag har fått en del funderingar av att läsa inläggen i den här debatten. Den första och kanske mest grundläggande är:
Vad är dokumentär naturfotografi? Är inte all naturfotografering i grunden dokumentär, oavsett om man fotograferar knivskarpa bilder på sädesärlor eller suddiga bilder på vitsippor? Och vad är motsatsen till dokumentär naturfotografering - att man arrangerar naturen för att fotografera (hemska tanke)?

den här bilden skulle inte jag kalla för en ren avbildning,eller en dokumentärbild. http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?set=lp&ID=144195
den känns rätt meninglös som dokumentärbild:)


varför skulle det vara så hemskt att arrangera i naturen förresten?
 
sagan skrev:
Det är väl precis det som skiljer en artbild från en mer genomtänkt bild..som råkar föreställa exempelvis en bofink.

I det första fallet är det motivet som är det viktiga..i det senare, uttrycket/känslan/bilden.

genomtänkt eller inte genomtänkt, känns inte som det är det det handlar om. tycker jag.
det beror nog på syftet med bilden snarare. är syftet att uttrycka någonting så tror jag att det syns och man betraktar motivet som ett verktyg mest

det finns dock många naturbilder här på sidan, tycker jag, där motivet verkar vara mer än bara ett verktyg.vilket förstås är okej.

jag skulle nog kunna tänka mig att fotografera blomster. bara för avbildningen skull.därför att blomster i sig kan vara väldigt vackra. eller fula.
fast ännu hellre teckna dom. om jag kunde!
 
Anna: Jag kan hålla med dig om att din bild inte är dokumentär såvida inte avses att den dokumenterar vad du ville göra ;)

Arrangera i naturen..? Du snuddar vid trotyl ;)
 
ariadne skrev:
den här bilden skulle inte jag kalla för en ren avbildning,eller en dokumentärbild. http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?set=lp&ID=144195
den känns rätt meninglös som dokumentärbild:)

Om det inte är en avbildning, hur har du då framställd bilden, och vad kallar du den typen av bilder?
Vad jag funderar på är frågan om vad som är dokumentärt respektive inte dokumentärt inom naturfotografering?

varför skulle det vara så hemskt att arrangera i naturen förresten?

arrangerar naturen för att fotografera var vad jag skrev och jag tänkte nog också på trotyl!
 
jag kommer att tänka på en naturfotograf, kommer inte alls ihåg hans namn, som verkligen arrangerade i naturen. han gjorde som installationer, och skulpturliknande saker ute i naturen, enbart av naturliga material. och sedan fotade han det. vet nån vem jag menar?
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar