Efter att ha sovit på saken och läst lite extra på morgonen ser jag ser ytterligare en källa till förvirring, att det finns
tre synsätt som presenterats i denna tråd. Jag ska försöka förklara. Meningen med min förklaring är inte att försöka säga vilken falang som har "rätt" utan bara varför det skiljer sig och sedan hoppas jag alla inser varför vi har meningsskiljaktligheter. Sedan tänker jag inte försöka få folk att byta uttryckssätt utan bara hoppas att alla inser att vi ibland kanske bör ta till lite mer förklaringar när man nämner "upplösning", oavsett vilket synsätt man har.
Ursäkta att det kanske blir lite långt.
JalleS skrev:
Om vi nu ska tala om trovärdighet som vissa göra så skulle jag vilja veta hur trovärdigt det är att hänvisa till DPI när man ska bedöma en kameras upplösning som vissa har gjort i denna diskussion?
Det är för att visa att man för de flesta mättekniska applikationer anger upplösning som ett mått per längdenhet, inte som ett dimensionslöst nummer. Det var inget annat.
Jag tänker då fortsätta med att använda order upplösning för att beteckna antalet pixlar i bildsensorn och jag tror att de flesta mycket väl förstår vad jag menar.
Då tycker jag du ska göra det. Ingen blir förvirrad när du säger att en kamera har en upplösning på 8MP. Förvirringen uppstår först när man börjar prata om den har 15% eller 30% högre upplösning än föregående modell. Det är först där som problemet uppstår och man kan behöva vara tydligare.
Jag är inte så förvånad att Cyberphoto, Scandinavian Photo, Nikons hemsida och DPReview använder ordet upplösning respektive resolution i bemärkelsen "pixel count"/antalet pixlar eftersom de flesta konsumenter inte har mycket koll på vad detaljåtergivning är och troligen ingen aning om vad MTF är men däremot har ett bättre hum om vad Megapixlar är. Som bekant så är marknadsföringsfolk intresserade av andra siffror än tekniker. Inget fel med det.
Sedan finns det en viss
koppling mellan antalet pixlar och upplösning så det är inte helt missvisande, sant. Se nedan. Denna koppling kommer dock troligen väldigt snart att upphöra. Över en viss gräns "megapixlar" kommer sensorn inte kunna särskilja fler detaljer, med dagens teknik, så då blir megapixlar ett lite sämre mått på hur många detaljer man kan särskilja på en bild tagen med en viss kamera.
(Sidospår: När det gäller skärmar brukar man ange upplösning som antalet pixlar man kan visa (tex 1024x768 eller 1600x1200). Anledningen till att det funkar bra är att man i dagsläget inte gjort någon skärm för allmänt bruk med väldigt stor punkttäthet men små dimensioner, där de extra punkterna inte skulle synas och därmed inte längre bidra till ökad detaljåtergivning. Skulle man ha detta problem tror jag att man skulle angivit skärmupplösning på ett annat sätt. Men det sista är min personliga teori. Visst blir punkterna på en 21" skärm som visar 640x480 gigantiska jämfört med en 14" som visar 640x480. Men de klarar av att återge samma detaljnivå i bägge fallen.)
För att undvika förvirring kan man i detta fall väldigt enkelt säga antal pixlar istället för upplösning och då är det solklart vad man menar. Om man väljer ordet upplösning kan det bli missförstånd med de som använder ordet i annan bemärkelse.
Angående Fotos definition så går det ju att notera att de anger två mått: i höjd och i bredd.
Det är för att det kan skilja sig i de bägge riktningarna på en digitalkamera. De redovisar fortfarande upplösningsförmågan som linjer per bildhöjd. Alltså inget som stödjer din linje men siffrorna i procent blir liknande av enkla skäl, återigen, se nedan.
Multiplicerar du ihop dessa två nummer får du upplösningsförmågan som linjepar (eller snarare punktpar borde det bli) per bildarea, vilket inte är exakt samma sak som antalet pixlar men de två siffrorna har ett samband, än så länge.
Ta som exempel testerna av 20D och 10D. Att 20D har i runda slängar 30% (egentligen närmare 33%) fler pixlar ("photo sites") än 10D kan vi väl alla vara överens om?
I testerna uppmätte FOTO att 20D fick värden på
1800-1850 och 1750-1850 medan 10D 1600 respektive 1600. Det innebär alltså att (om vi tar de bättre mätvärdena för 20D) får 1850/1600 = (ca) 1.156 (ökning med 15,6%) i bägge riktningarna. Tar vi de lite sämre värdena får man bara marginellt lägre siffror och dessa kan bero på tex vilket objektiv som användes vid testet.
1.156 x 1.156 ~ 1.336 (ökning med 33,6%)
Så visst skulle man kunna ange upplösningsförmågan som en ytenhet. Man brukar dock föredra att använda den "minsta" enheten framför sammansatta enheter även om det inte är
fel att göra på annat sätt.
På samma sätt som det inte är fel att säga att man gick till butiken och köpte fem kilo mjölk eller fem kubikdecimeter mölk. Det finns ett väldigt säkert samband mellan liter mjölk, kubikdecimeter mjölk och kilo mjölk så i samtliga fall är det entydligt. Man brukar föredra liter.
Så de tre synsätt som finns då? Det verkar vara följande "skolor":
- Upplösningen är ett dimensionslöst tal (exempelvis 3008x2000 pixels, eller 6Mpixel)
- Upplösningen anges i relation till längd (exempelvis 1850 linjer per bildhöjd eller 30 linjepar/mm, längden står i relation till vad man mäter på. Bild från sensor, bild vid utskrift, osv.)
- Upplösningen anges i relation till area (vilket jag faktiskt inte tycker mig ha sett i denna tråd även om vissa hävdar att andra mäter så. Måttet skulle vara punktpar per bild eller något antar jag.)
Efter att ha konsulterat olika ordböcker nu på morgonen så ser jag att även där så finns inte entydligt svar. Både "skola" ett och två finns omnämnda i litteratur. Språkbruket är sådant. Skola ett är det vardagligare "snacket" och skola två det mer tekniska.
Notera att i fallet 6 vs 8 MP (med alla andra omständigheter lika, såsom objektiv etc) kommer första och tredje "skolan" säga 30% medan andra 15%.
Skola ett kan väldigt lätt undvika missförstånd genom att säga "antal pixlar". Skola två och tre har svårare, för där finns egentligen bara ordet upplösning som bra ord och så kan man specificera med måttenhet om man anser det rör sig om längd- eller ytmått. Eller har någon ett bra ord som går att använda där för att undvika missförstånd?
Jag tror de flesta har presenterat sin syn på hur de använder ordet "upplösning" och får accepterar att vi har olika syn på det. Tack för att ni orkade läsa så här långt.
