Bildens mening

[afe]

SwedishMel skrev:
Är man inte extremtekniknörd blir man nog lätt skrämd (och uttråkad) av tanken på att behöva plöja den luntan bara för att ta första bilden. Min senaste kamera är inköpt i Japan och instruktionsboken som följde med är bara på japanska men det har inte vart något problem. Det roliga med en ny kamera är ju att "leka", testa alla knappar och se vad som händer!

Man behöver inte plöja hela luntan för att ta bilder med kameran. Däremot räcker inte luntan till för att man t.ex. ska förstå helt hur autofokusen jobbar i den kameran (något som är ganska väsentligt i just den).

Och ja, tyvärr är det så att man tar sämre bilder med en kamera man inte kan utan och innan - så man måste nästan plöja manualen ändå ...

 

[Kijana]

alf109 skrev:
Studier tenderar ofta att likrikta, speciellt när en auktoritär institution skall tala om vad som är god konst och vad som inte är det.

Känner inte igen mig i det där. Vill snarare påstå att det är högre i tak på en konstinstitution än det är bland amatörer i allmänhet.
För mig personligen har mina pågående studier i konst- och bildvetenskap gjort att jag börjat genomskåda de myter om fotografi som presenteras som sanningar, bland annat här på Fotosidan.

 

[Maverick]

AFE skrev:
Låter synnerligen vettigt tycker jag, och jag hoppas att det inte jag som har en attityd som andas att utbildning är onödigt (även om jag är helt outbildad på alla områden jag pysslar med).

En gemensam terminologi även för bildinnehållet skulle onekligen underlätta bildpratet. En del säger "snygg bokeh" när de menar kort skärpedjup, andra säger snygg bokeh och menar runda oskärpecirklar.

Frågan är om man kan få folk att ta till sig en gemensam terminologi här?

Nä, det är nog svårt kanske att få alla här på FS att använda en gemensam terminologi. Jag är inte heller säker på att det är gemensamt för alla olika typer av fotografi. På vår skola säger vi kort och gott "kort skärpedjup" om det är det :O).

Saken är den att det kräver mycket mer av betraktaren, i engagemang, att börja analysera på det här viset. Och allt som är jobbigt brukar vara trögt att genomföra på ett forum. Vi tar ju tre kvällar på oss för att skriva ihop en analys av fem bilder eller så om vi gör det seriöst. Men vi är väl som stydenter i största allmänhet så ibland stressar man ihop nått under några timmar kvällen före.

Mvh
Maverick
(Som inte kan sin D200 utan och innan)

 

[Maverick]

Kijana skrev:
Känner inte igen mig i det där. Vill snarare påstå att det är högre i tak på en konstinstitution än det är bland amatörer i allmänhet.
För mig personligen har mina pågående studier i konst- och bildvetenskap gjort att jag börjat genomskåda de myter om fotografi som presenteras som sanningar, bland annat här på Fotosidan.

Delar den erfarenheten.

Mvh
Maverick

 

[SwedishMel]

AFE skrev:
Man behöver inte plöja hela luntan för att ta bilder med kameran. Däremot räcker inte luntan till för att man t.ex. ska förstå helt hur autofokusen jobbar i den kameran (något som är ganska väsentligt i just den).

Och ja, tyvärr är det så att man tar sämre bilder med en kamera man inte kan utan och innan - så man måste nästan plöja manualen ändå ...

Det beror nog helt och hållet på hur man är lagd som person. Jag lever helt och hållet efter "trial and error" devisen och får inte mycket ut av att läsa manualen. Och jag tror man kan lära sig en kamera utan och innan även genom att bara jobba med den.

 

[Benganbus]

Makten skrev:
I så fall borde väl "gröna rutan" (auto) vara det mest lämpliga att använda? Nä, jag tror inte riktigt på det där. Det är någon slags romantiskt bakåtsträvande istället. Inte för att det behöver vara dåligt, men det borde erkännas istället för att lindas in i märkliga metaforer om att man "kommer närmare bilden" och sånt trams;-)


Och här har vi förklaringen till den "omvända snobbismen". Vem blir imponerad av att någon flyger helikopter till Mt Everests topp (ja, det har faktiskt gjorts)? Även om det är tekniskt mycket svårt så är det lik förbannat ingenting mot att faktiskt klättra dit upp själv. Använder man sherpas så är det i sin tur inte lika imponerande som om man klättrar med all sin utrustning, gärna helt ensam.
Samma sak gäller fotografen. Jag blir inte lika imponerad om du tar en bild på en ovanlig fågel med ett 1200 mm tele och en kamera som klarar 9 bilder per sekund som om någon tar en lika bra bild med 200 mm och en kamera som smäller så högt att fågeln flyger efter första bilden.

Det handlar om att utnyttja sin utrustning till max; att kunna hantera den och använda dess kapacitet. Det är också därför jag tycker att Dogma är fånigt. Det är ett steg bakåt att med flit låta bli att använda sin utrustning fullt ut. Har man däremot en Holga så ÄR ju utrustningen dålig, och då blir det istället en riktig utmaning att ta en vettig bild. HCB använde knappast dålig utrustning, eller hur? Begränsningen låg i dess grundkonstruktion, och hade han kunnat byta ISO med en knapptryckning så hade han säkert gjort det. Förresten kan man ju pressa filmen i efterhand om man underexponerar. Det är ju samma sak. Fast det är ju lite "finare" med film förstås;-)

Nu ska jag ut och plåta lite. Alla objektiv utom ett får följa med (för mörkt för mitt ljussvaga tele idag). Men jag kommer antagligen bara använda ett enda. Vilket vet jag inte än ISO tänker jag ändra hejvilt, så det så! :-D

Tillägg: Och tillbaka till frågan "varför"? Ingen aning. Jag har tid över och det är trevligt att fotografera. Jag vet inte ens vart jag ska, och jag har ingen aning om vad jag kommer att fotografera. Det spelar inte så stor roll.

"Det är också därför jag tycker att Dogma är fånigt..."

Det är helt Ok att tycka så,
helt Ok!
Mvh Bengan

 

[Anders Östberg]

Jag tycker att det är fånigt att tycka att det är fånigt.

 

[Casimir]

Var tog mening med livet vägen?

Vart tog mening med bilden vägen i diskussionen? Försvann den måhända i pixelträsket

 

[Benganbus]

Re: Var tog mening med livet vägen?

Casimir skrev:
Vart tog mening med bilden vägen i diskussionen? Försvann den måhända i pixelträsket

Det har jag undrat länge!!
Meningen med livet alltså!

Meningen med att fotografera,
det visste jag ju inte heller tidigare!

Å två existensiella frågor på samma dag......
"De e mycke nu!"

Eller va det kanske därför som tråden dog..!?
Det blev för mycket!!??

B)

 

[Makten]

alf109 skrev:
Du har ofta en förmåga att ge dina egna tolkningar någon sorts allmän giltighet, vilket är ganska omoget. Du kan kanske försöka acceptera att andra inte behöver dela ditt synsätt i alla lägen. Det skulle säkert vara nyttigt för din personliga utveckling. Med andra ord, tyck gärna vad du vill, men försök inse att det endast är ditt tyckande.

Att du tolkar mina inlägg som "allmän giltighet" är väl möjligen omoget. Jag skriver vad jag tycker och tänker, inget annat. Jag accepterar andras synsätt, och jag förstår inte var du fått något annat ifrån bara för att jag inte tycker som du.

Anders Östberg skrev:
Jovisst, det finns många sätt att värdera saker och dom säger kanske mer om den som värderar än det som värderas... om du inte visste hur bilden tagits, utan bara får bedöma bildens kvaliteter, har det då någon betydelse hur den tagits? En bild är en bild, så att säga, och bör väl bedömas enbart utifrån hur den ser ut? Eller? ;-)

Ja, det håller jag helt med om! Men det är klart att det inte känns lika kul om man får reda på att bilder som ser spontana ut är väldigt arrangerade, till exempel. Bilden är fortfarande lika bra, men man kan ju diskutera om fotografen är det;-)

Anders Östberg skrev:
Här lägger du ju väldigt tydligt in en egen värdering, vad är det som säger att det ena är mer värt än det andra, speciellt som du inte vet vad syftet med dom olika färdsätten är? Samma sak med fotografi, vissa kanske uppskattar en resa med så enkel utrustning som möjligt, andra med avancerad utrustning, andra uppskattar målet oavsett hur man når dit, andra kanske har en krass ekonomisk syn på det hela och gör det som säljer bäst och sätter både teknisk kvalitet och konstnärlighet i andra hand. "Bildens mening" är beroende av en massa personliga värderingar och förutsättningar.

Jag säger inte att det ena är mer värt än det andra, men jag tror nog att de allra flesta håller med om att det inte är särskilt imponerande att "bestiga" Mt Everest medelst helikopter. Samma sak med fotograferandet. Att det sen är viktigast att fotografen är nöjd är ju en annan femma. Jag skulle själv inte ha något emot riktigt fräsig utrustning, men jag vet att jag samtidigt skulle känna större krav på att ta tokbra bilder.

 

[Graal]

Kanske dags att återgå tll frågorna i ursprungsinlägget, nu när tekniksnacket verkar ha lagt sig:
Ursprungsfrågorna var:

Är bilden en representation av verkligheten? Ljuger inte alla bilder? Hur påverkas vi av bilder? Och så vidare...

 

[Benganbus]

Å ursäkta mej,
har nog missat en stor del av tråden igen,
varit ute och fotat...!

Men det va om bilden va....!?

B)

 

[Maverick]

Graal skrev:
Kanske dags att återgå tll frågorna i ursprungsinlägget, nu när tekniksnacket verkar ha lagt sig:
Ursprungsfrågorna var:

Är bilden en representation av verkligheten? Ljuger inte alla bilder? Hur påverkas vi av bilder? Och så vidare...

Bilden kan vara en representation av verkligheten men behöver inte vara det. Det kan oxå vara en representation av ett känslotillstånd och det torde vara en verklighet det om än mer abstract i bildspråket.

Jag tror inte att alla bilder ljuger, men de visar heller inte hela sanningen. Framför allt så är den subjektiv utifrån fotografens förutsättningar.

Påverkan av bilder i ett längre perspektiv är svårt att sia om. Kortsiktigt påverkas vi men för mer bestående påverkan krävs nog något mer, tror jag. Jag är ju uppfödd på videovåld så jag är hemskt våldsam av mig...

/Maverick

 

[SwedishMel]

Graal skrev:
Kanske dags att återgå tll frågorna i ursprungsinlägget, nu när tekniksnacket verkar ha lagt sig:
Ursprungsfrågorna var:

Är bilden en representation av verkligheten? Ljuger inte alla bilder? Hur påverkas vi av bilder? Och så vidare...

Man brukar säga att det är omöjligt att betrakta verkligenheten utan att påverka den bara genom sin närvaro. Det gäller ju även bilder, bara genom att fotografen är där påverkar hon eller han omgivningen. Men om bilden ljuger? Nej, den visar ju fotografens synvinkel och fotografens tolkning av verkligheten. Sen kan betraktaren tolka bilden ytterligare en omgång och komma fram till något helt annat än fotografen.

 

[Graal]

Vad gäller tolkningar av bilder så menar Strömholm och Sundberg (i artikeln jag refererade till tidigare) att de mest exakta och tekniskt perfekta bilderna är de som ger upphov till de mest skilda tolkningarna. Vad kan det i så fall bero på?

 

[Kijana]

Graal skrev:
Är bilden en representation av verkligheten?

Tja, det vill man ju tro när man tar en dokumentär bild, det vill säga ett foto rakt upp och ner utan konstiga perspektiv, förvrängningar av linjer och storlek genom objektivval, eller en sofistikerad komposition.
Men, frågan utgår från att det finns en verklighet som existerar oberoende av subjektets medvetande. Och klart att det gör det i viss mån, folk lever sina liv utan att jag är medveten om dem, på samma sätt går bussen sin runda utan att transformeras till ett fysiskt föremål precis innan den svänger runt hörnet.
Dock finns det ingen objektiv verklighet, verkligheten finns bara genom att vi upplever den genom våra sinnen.

Ljuger inte alla bilder?

Nä. Som fotograf kan man ju tycka att det porträtt man tagit av en person på ett väldigt bra sätt fångat karaktären/personligheten. Det kan ju också tänkas att fler än fotografen delar uppfattningen om den fotograferade, då kan man inte heller säga att bilden ljuger. Det är bara när förväntningar och resultat skiljer sig åt som man kan säga att bilden "ljuger".

Hur påverkas vi av bilder?

Tydligen väldigt starkt, åtminstone ibland. Tänker bland annat på Lennart Nilssons bild på tandbakterier i kraftig förstoring, ett foto som ledde till att tandborstarna på varuhusen i hela landet sålde slut dagen därpå.

 

[Maverick]

Kijana skrev:
...

Det är bara när förväntningar och resultat skiljer sig åt som man kan säga att bilden "ljuger".

...

Det här känns som en grov förenkling. Jag kan mycket väl ljuga med min bild genom att välja bildutsnitt utefter vad jag vill berätta.

Vill jag berätta om den dåligt besökta matchen så kan jag plåta den del av läktaren som har minst besökare och tvärtom.

Detta exempel är också starkt förenklat, men vårt urval kan mycket väl ljuga i varierande grad. Hur skildras vi t ex invandrare, kvinnor och barn i bilder inom pressen t ex?

Mvh
Maverick

 

[Kijana]

Maverick skrev:
Det här känns som en grov förenkling.

Visst är det det. Vi (det vill säga konstkursen jag går) diskuterade detta häromdagen och jag fastnade då för påståendet att "bilden ljuger inte, utan det beror på ur vilket perspektiv man ser på den". Alltså, tittar man på en naturbild som naturbild och upptäcker att den består av uppstoppade djur och syntetiska växter, då ljuger den ju. Men tittar jag på naturbilden som en provkarta på vad man kan hitta i naturen om man sticker näsan utanför dörren kan jag inte på samma sätt säga att bilden ljuger.
Tycker att det finns en poäng där.

Problemet med fotografiska bilder är att de med sitt realistiska innehåll förstärker delar av det man vill berätta så mycket att det ibland blir förvrängt. Balansen är svår att hitta och kräver sin fotograf.

 

[Graal]

Kijana skrev:
........Problemet med fotografiska bilder är att de med sitt realistiska innehåll förstärker delar av det man vill berätta så mycket att det ibland blir förvrängt. Balansen är svår att hitta och kräver sin fotograf.

Där ligger kanske en del av svaret på varför Strömholm/Sundberg ansåg att de mest realistiska och exakta bilderna var de som gav upphov till de mest skilda tolkningarna?

 

[Graal]

Ytterligare en fråga:
Varför väcker vissa bilder avsky, obehag eller rädsla hos en del personer, ibland så pass att utställningsbilder saboteras, förstörs eller ger upphov till demonstationer och protester? Medan andra inte reagerar alls likadant eller kan utläsa de saker som de protesterande menar att bilderna förmedlar?