Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Analoga fotografer! Hur tänker ni egentligen?

Produkter
(logga in för att koppla)
Så sant! Jag gör som du, fotar digitalt, tänker analogt. Jag kör idag enbart med s.k. primes i omfånget 20–50 mm. När jag ger mig ut med kamera så väljer jag oftast att endast ha ett objektiv med mig. Då vet jag vad som gäller; en dag är det vidvinkeldag (Nikkor 20mm, Super-Elmar-M 21 mm, Summaron-M 28 mm) en annan är det normaldag (Richo 27 mm/40 mm, Nikkor 50mm, Leitz Elmar 5 cm) och en tredje en mitt-emellan-dag (Nikkor 35 mm, Summicron-M 35 mm). Självklart missar jag då fotomöjligheter som kräver ett annat objektivval, men so what? Varenda gång vi ger oss ut med kameran missar vi av andra skäl också mängder av sådana möjligheter.

/ FiCa1

Visa bilaga 165869
From the "Boring places" series, 16 August 2021. (Leica M Monochrom (CCD) + Summicron-M asph 35 mm f:2.0.)

Mannen har dessutom en Leica M Monochrome - den enda kamera jag varit intresserad av på senare tid vid sidan av min A7IV. Grattis till den - hoppas du skaffat en riktigt bra skrivare också för det är nog de bilderna värda!

Sist jag var i Israel 2016 så hade jag endast två objektiv med mig, en Sony/Zeiss 35:a och en Sony G 70-200 och bergis 90% av bilderna tog jag med 35:an. Tog bara en del bilder av skyline och skyskrapsbyggen med zoomen. Egentligen behöver jag nog inget mer än 35:an till allroundfoto om jag ska vara ärlig. Särskilt nu med lite fler pixlar än 24 så kan man ju alltid beskära i efterhand om man vill zooma lite.
 
Något som inte riktigt går att fixa ännu digitalt (utan efterbehandling som inte ger riktigt samma resultat) är effekten av stora filmformat (säg 6x6 och uppåt), och i synnerhet i kombination med bänkkameror som går att förställa på alla möjliga vis. Visst går mycket av det att fixa med väldigt ljusstarka objektiv, men i vissa fall är det inte möjligt att uppnå samma effekter.

Med det sagt fotograferar jag själv inte alls med film längre (och knappt ens över huvud taget annat än med mobilen) ...
 
Jag har börjat alternera mellan analogt och digitalt. Jag har ett 1Ds3-hus för det digitala och ett 1VHS-hus för det analoga. Tanken är att de ska vara så lika i handhavandet som möjligt. Borde väl skaffa ett 1DX-hus, men lärarlöner sätter gränser…
Gluggarna är dock oftast de samma på alla utflykter. En 35:a i fickan och en 85:a eller 135:an på. Ibland alla tre.
Många tycker det blir för mycket att släpa på, men jag gillar känslan av en stor kamera i handen.
 
Något som inte riktigt går att fixa ännu digitalt (utan efterbehandling som inte ger riktigt samma resultat) är effekten av stora filmformat (säg 6x6 och uppåt), och i synnerhet i kombination med bänkkameror som går att förställa på alla möjliga vis. Visst går mycket av det att fixa med väldigt ljusstarka objektiv, men i vissa fall är det inte möjligt att uppnå samma effekter.

Med det sagt fotograferar jag själv inte alls med film längre (och knappt ens över huvud taget annat än med mobilen) ...
6x6 är ju i cm och en populär storlek i digitalt format är 44 mm x 33 mm. Visst är det skillnad och formatet är inte kvadratiskt. Undrar om nån kameratillverkare kommer att våga satsa på 6x6? Det är ju inte bara sensorn som ska till utan också optik som ska utvecklas. Den som lever får se. För egen del är jag inte övertygad om skillnaderna mellan 44x33 (mm) och vanlig småbild. Finns artiklar som argumenterar för båda lägren. Men som du skriver så är det för det mesta ej så lätt att se olikheterna.

Såg nu att det finns digitala bakstycken till storformat. Men kostnaden låg på $26,000. Lär väl aldrig produceras tillräckligt rikligt för att priset ska gå ned till konsumentnivå. Och det lär inte vara många som vill kånka omkring på sån utrustning. I den typen av fotografi lär analogt dominera i ett bra tag till.

Mark Power använder sig av en kamera av märket Alpa där han tar upp till fyra bilder av sina motiv med dess relativt stora sensor. De fyra bilderna läggs sedan ihop. Verkar fungera bra för honom men det blev faktiskt några ihopsättningsfel som lyckades smyga sig med in i en av hans "Good Morning America"-böcker! Inget man märker om man inte vet om det.
 
Jag kan tycka att det är lite skönt att släppa kontrollen ibland med film, eller kanske snarare att försöka hålla kontroll så långt det går med enkla medel. Min halvformatare har lite av en egen vilja, och jag gillar att bli överraskad och att inte allt är perfekt. Förr i tiden hade jag en Lomo LC-A och lite annat. Men det tar lite väl lång tid, och så roligt är det inte att framkalla film, så det där tänkandet har jag börjat ta med mig in i den digitala världen. Jag tycker det funkar rätt bra, då jag plåtar med ett 18mm objektiv från Pentax 110-system på en äldre digital Sony. Mörka och suddiga hörn men skarpt i mitten, mjukt och fint och lite krokigt.
 
Gick över först 2011.
Att kliva över var riktigt dyrt.
Inte nog med att behöva köpa en digitalkamera utan även en dator också.
Hade inte råd med både dator och FF.

FF först 2013 oD800an tuffar på med sitt originalbatteri än.
Skall bli spännande att prova ögonfokus med spegellösa när den går i graven.

Den digitala tekniken är fantastisk, mycket enklare och samtidigt mycket svårare.
Att se vad man kan göra digitalt i huvudet och ta sig dit är inte så enkelt.
Men verktygen är enklare o det går mycket fortare.

De som vill ha korn kan bildbehandla in det med ett par knapptryck. Vi som slet för att bli av med kornen.... tja vi njuter bara.
 
Fotografi är avbildning och aldrig har fotografierna avbildat världen mer naturtroget än nu egentligen. En del talar om att det nu sker "för perfekt" men åtminstone jag har aldrig sett själva världen i Agfa CT 18 eller Tri-X-korn eller genom filter av digitalbildsbrus.
Precis så. Det här med att digitala fotografier är ”för bra” eller ”saknar känsla” tror jag kommer att försvinna allt mer i och med att filmgenerationen blir allt mindre. Det är, som så mycket annat, en vanesak.
 
Precis så. Det här med att digitala fotografier är ”för bra” eller ”saknar känsla” tror jag kommer att försvinna allt mer i och med att filmgenerationen blir allt mindre. Det är, som så mycket annat, en vanesak.

Vi är helt eniga om detta - eller så hade vi en glad midsommar båda två! :) ... en midsommar som var så jäkla ljus att inte ett enda litet irriterande "brus" lyckades överleva i våra bilder.
 
Gick över först 2011.
Att kliva över var riktigt dyrt.
Inte nog med att behöva köpa en digitalkamera utan även en dator också.
Hade inte råd med både dator och FF.

FF först 2013 oD800an tuffar på med sitt originalbatteri än.
Skall bli spännande att prova ögonfokus med spegellösa när den går i graven.

Den digitala tekniken är fantastisk, mycket enklare och samtidigt mycket svårare.
Att se vad man kan göra digitalt i huvudet och ta sig dit är inte så enkelt.
Men verktygen är enklare o det går mycket fortare.

De som vill ha korn kan bildbehandla in det med ett par knapptryck. Vi som slet för att bli av med kornen.... tja vi njuter bara.

D800 sensorerna kommer vara evigt bra. Jag älskar fortfarande vad som kommer ut ur min gamla A7r som ju har precis samma sensor som i D800E men D800 har ju bättre AF förutsatt att den fokuserar som den ska - annars är A7r bättre för fördelen med kontrast AF är ju trots allt att den ofta är mer precis.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar