124.000 kronor för 4 bilder.
- Trådstartare Sommarbilder
- Start datum
Sommarbilder
Aktiv medlem
Manipulering av bild.
Som gammal tidningsfotograf förstår jag hur en redigerare tänker och fungerar. Därför försöker jag oftast att ta både liggande och stående bilder på samma motiv. Vi samarbetar ju om att skapa en snygg produkt. Många gånger uppskattar jag redigerare som lyfter bilderna, och känner stor respekt för deras kunskap och känsla.
Ibland är enligt mig, den bästa bilden den liggande kompositionen, men redigeraren väljer den stående varianten av samma bild. Trist tycker nog båda, men det låg en annons som blockade på sidan... Det är inget man kan bli sur över, verkligheten är ju ofta sådan att de är annonsörerna som betalar ens lön.
Redigerare som förstår att samarbetet med fotograferna är viktigt, för en dialog med fotografen om bildval. Ibland har dessa redigerare frågat mig; Den här bilden tycker jag passar bäst här på sidan, men den måste kapas för att passa in. Kan du göra något åt det? Har man då tur, så kan man förändra bilden så att sidan fungerar och alla blir nöjda. Sedan finns det redigerare som förvandlar en stående bild till en liggande, och de gör det utan att fråga fotografen. Dessa kan åsamka en osämja på en arbetsplats... Jag har med mina 30 år i branschen stött på samtliga varianter.
Så har vi de som skiter fullständigt i vad bilden föreställer. Dessa är ute efter en del av en bild. I det aktuella med Holmströmbilderna gällde det i vissa fall självaste ansiktet på den person som Aftonbladet benämnde som "kidnapparen". De kapar och klipper i en bild som de själva vill, de har sina syften med detta.
Jag personligen anser att de bilder jag tycker är "färdiga" inte skall beskäras. Jag tycker att de är precis så perfekta som de skall vara. Och det är alltid trevligt då de publiceras på detta sätt, men jag kan ha förståelse om de av olika anledningar inte passar in på en sida, och därför måste "tightas" till något. Jag har även en stor acceptans om en text eller rubrik läggs in i bilden. Men det är jag det! Jag har träffat många kollegor som ALDRIG skulle tillåta att deras bilder beskärs eller att en rubrik hamnar i den. Jag har all förståelse för det. Vi är olika vi fotografer, och det är ju tur att det är så.
Att en bild justeras färgmässigt för att passa bättre i tryckprocessen är ingen manipulation, det är att anses som ett försök att göra bilden rättvisa i den färdigtryckta versionen. Ibland blir det konstiga färger, och det är trist, men det finns inget ont uppsåt från någon i detta.
Så en beskärning av en bild är alltså i hög grad en känslig sak för en del. Och för andra inte. Och det måste man acceptera om man hanterar bilder efter att fotografen gjort sitt. Respekt för en upphovsman helt enkelt. Det kostar inget att fråga fotografen om det är okej att beskära.
Den ende som kan bestämma om om en bild är manipulerad eller ej, är alltså skaparen av bilden. I det aktuella fallet har Kristina Holmström valt att reagera över detta manipulerande av hennes bilder. Hon har all rätt att göra det.
Som gammal tidningsfotograf förstår jag hur en redigerare tänker och fungerar. Därför försöker jag oftast att ta både liggande och stående bilder på samma motiv. Vi samarbetar ju om att skapa en snygg produkt. Många gånger uppskattar jag redigerare som lyfter bilderna, och känner stor respekt för deras kunskap och känsla.
Ibland är enligt mig, den bästa bilden den liggande kompositionen, men redigeraren väljer den stående varianten av samma bild. Trist tycker nog båda, men det låg en annons som blockade på sidan... Det är inget man kan bli sur över, verkligheten är ju ofta sådan att de är annonsörerna som betalar ens lön.
Redigerare som förstår att samarbetet med fotograferna är viktigt, för en dialog med fotografen om bildval. Ibland har dessa redigerare frågat mig; Den här bilden tycker jag passar bäst här på sidan, men den måste kapas för att passa in. Kan du göra något åt det? Har man då tur, så kan man förändra bilden så att sidan fungerar och alla blir nöjda. Sedan finns det redigerare som förvandlar en stående bild till en liggande, och de gör det utan att fråga fotografen. Dessa kan åsamka en osämja på en arbetsplats... Jag har med mina 30 år i branschen stött på samtliga varianter.
Så har vi de som skiter fullständigt i vad bilden föreställer. Dessa är ute efter en del av en bild. I det aktuella med Holmströmbilderna gällde det i vissa fall självaste ansiktet på den person som Aftonbladet benämnde som "kidnapparen". De kapar och klipper i en bild som de själva vill, de har sina syften med detta.
Jag personligen anser att de bilder jag tycker är "färdiga" inte skall beskäras. Jag tycker att de är precis så perfekta som de skall vara. Och det är alltid trevligt då de publiceras på detta sätt, men jag kan ha förståelse om de av olika anledningar inte passar in på en sida, och därför måste "tightas" till något. Jag har även en stor acceptans om en text eller rubrik läggs in i bilden. Men det är jag det! Jag har träffat många kollegor som ALDRIG skulle tillåta att deras bilder beskärs eller att en rubrik hamnar i den. Jag har all förståelse för det. Vi är olika vi fotografer, och det är ju tur att det är så.
Att en bild justeras färgmässigt för att passa bättre i tryckprocessen är ingen manipulation, det är att anses som ett försök att göra bilden rättvisa i den färdigtryckta versionen. Ibland blir det konstiga färger, och det är trist, men det finns inget ont uppsåt från någon i detta.
Så en beskärning av en bild är alltså i hög grad en känslig sak för en del. Och för andra inte. Och det måste man acceptera om man hanterar bilder efter att fotografen gjort sitt. Respekt för en upphovsman helt enkelt. Det kostar inget att fråga fotografen om det är okej att beskära.
Den ende som kan bestämma om om en bild är manipulerad eller ej, är alltså skaparen av bilden. I det aktuella fallet har Kristina Holmström valt att reagera över detta manipulerande av hennes bilder. Hon har all rätt att göra det.
Jag håller helt med om att beskärning är något som är känsligt och något som man skall fråga fotografen om. Beskärningen är ju en viktig del av kompositionen. Jag har själv tidigt i karriären beskurit en fotografs bild när jag la upp en artikel. Det var inte helt poppis så jag lärde mig en läxa.
Men att beskärning är något som fotografen bestämmer huruvida det är manipulation eller inte, kan jag inte riktigt hålla med om. Man skulle kunna hävda det, men jag är osäker om det är det som avses i BLF. I vår egen definition tycker vi inte att man skall kryssa i manipulerad om du som fotograf beskurit din originalbild.
http://www.fotosidan.se/cldoc/2599.htm
Men att beskärning är något som fotografen bestämmer huruvida det är manipulation eller inte, kan jag inte riktigt hålla med om. Man skulle kunna hävda det, men jag är osäker om det är det som avses i BLF. I vår egen definition tycker vi inte att man skall kryssa i manipulerad om du som fotograf beskurit din originalbild.
http://www.fotosidan.se/cldoc/2599.htm
Sommarbilder
Aktiv medlem
Manipulering...
Om någon annan (Aftonbladet i detta fall) beskär en bild så drastiskt, att andra personer i bilden försvinner, så förändras "innehållet" eller "budskapet" i bilden, och det blir en "ny" bild som passar DERAS syften bättre. Då är det är i mina ögon en manipulation av en bild. Det är vad som åsyftas i de aktuella bilderna.
Om någon annan (Aftonbladet i detta fall) beskär en bild så drastiskt, att andra personer i bilden försvinner, så förändras "innehållet" eller "budskapet" i bilden, och det blir en "ny" bild som passar DERAS syften bättre. Då är det är i mina ögon en manipulation av en bild. Det är vad som åsyftas i de aktuella bilderna.
Alagazam
Avslutat medlemskap
Jag ska inleda med att säga att jag inte har på fötterna juridiskt i det här ämnet, men det jag minns från när jag utbildade mig en gång var att beskärning av bilder skulle göras med stor varsamhet. Grundbudskapet i en bild fick absolut inte förändras.
Egentligen är det här väldigt enkelt, och om det inte är formulerat i någon bestämmelse är det beklagligt. Alla som jobbat som bildredaktörer vet att man genom att beskära kan få en bild att säga i princip vad som helst.
Det är alltid svårt att ta ställning i enskilda fall när man inte har båda sidors versioner, men om jag utgår från den version du ger så är Aftonbladets agerande häpnadsväckande. De har gjort en enskild person helt laglös, som jag ser det.
Som du och andra påpekat är detta inte en diskussion om ersättningsnivån för publicering av överenskomna bilder, utan här har bilder publicerats utan tillstånd. Det är en oerhörd skillnad. För mig känns det därför inte intressant att diskutera huruvida ersättningskravet är rimligt utifrån gällande prislista eller inte. Jag tycker det är helt rimligt att man, med en prislista som utgångspunkt, väljer att begära en ersättning som uppväger den kränkning man utsatts för. För min del har jag svårt att se att man som fotograf (professionell eller amatör) kan bli mer kränkt än att någon tar ens bild och publicerar den helt utan samråd med upphovsmannen eller representant för denne. Jag tycker det är skandalöst. Inget annat.
Bosse Biceps
Aktiv medlem
Var det inte Reuters som hade beskurit bilder från Ship to Gaza så att en hand med en kniv i försvann från en bild på en skadad Israelisk soldat. Jag har för mig att det inte mottogs positivt utan helt klart ansågs som bildmanipulation.
Vi pratar alltså inte om beskärning för att snygga till någon diagonal i bilden utan om att förändra budskapet, Är det fotografen själv som beskär och förändrar budskapet (som på fotosidan) så är det ok.
Helt klart en poäng i det resonemanget. Läser igen i BLF och det känns lite udda att man inte är tydligare på vad man menar och kanske exemplifierar. Manipulation beskrivs som "..förvanskning eller förändring - utöver normal redigering, oavsett teknik". Där skulle ju en redigerare kunna hävda att det är helt normalt pga av en tidnings form att bilder alltid beskärs mer eller mindre för att passa in, och det då skulle kunna klassas som normal redigering. Nåväl. Som vanligt blir det lurigt när juridiken möter praktiken.
Sommarbilder
Aktiv medlem
Aftonbladet reagerar på kritiken.
Sent igår reagerade Aftonbladet på Kristina Holmströms många vädjanden att ta bort den sista bilden. Det tog dem 2 månader innan de hörsammade hennes bön. Upprepade gånger har hon vädjat om detta, men Aftonbladet har inte lyssnat. Förrän nu.
Kristina har skickat en faktura för länge sen. Fakturan som skrivits av en jurist med mycket stora specialkunskaper inom just detta område att prissätta bilder.Aftonbladet har inte bemött denna faktura. Tidningen har istället valt att betala 6000 kronor. De helt enkelt vägrar att bemöta kritiken, de betalar inte. Vad skall man göra åt detta? Vad tycker fotograferna här?
Sent igår reagerade Aftonbladet på Kristina Holmströms många vädjanden att ta bort den sista bilden. Det tog dem 2 månader innan de hörsammade hennes bön. Upprepade gånger har hon vädjat om detta, men Aftonbladet har inte lyssnat. Förrän nu.
Kristina har skickat en faktura för länge sen. Fakturan som skrivits av en jurist med mycket stora specialkunskaper inom just detta område att prissätta bilder.Aftonbladet har inte bemött denna faktura. Tidningen har istället valt att betala 6000 kronor. De helt enkelt vägrar att bemöta kritiken, de betalar inte. Vad skall man göra åt detta? Vad tycker fotograferna här?
Alagazam
Avslutat medlemskap
Den jurist du återkommande hänvisar till torde ha svar på den frågan. Juristens svar är troligen avsevärt bättre än mer eller mindre kvalificerade råd från ett internetforum.
Sommarbilder
Aktiv medlem
Att väcka ett åtal...
Att väcka ett åtal mot en tidning kostar väldigt mycket pengar. Och det är pengar som denne 2-barnsmamma inte har. Advokater är dyra, det vet även ansvariga på Aftonbladet. Det tycks vara därför de skiter i att betala. Det är David mot Goliat i detta fall. De vill tiga ihjäl hela historien.
Att väcka ett åtal mot en tidning kostar väldigt mycket pengar. Och det är pengar som denne 2-barnsmamma inte har. Advokater är dyra, det vet även ansvariga på Aftonbladet. Det tycks vara därför de skiter i att betala. Det är David mot Goliat i detta fall. De vill tiga ihjäl hela historien.
ErlandH
Aktiv medlem
Inte om man vinner. Och om din beskrivning av fallet stämmer så är väl risken att fotografen skulle förlora försumbar. Dessutom undrar jag om inte rättsskyddet i en vanlig hemförsäkring kan vara användbart i detta fall.
Alagazam
Avslutat medlemskap
Du hänvisar till en mycket erfaren jurist i dina inlägg. Denne jurist borde inte ha några som helst problem att förarbeta så att en rättegång aldrig kommer att kosta kvinnan några pengar. Det enda som kan hända är att hon inte får så mycket pengar som hon begär, men utifrån din fallbeskrivning är det noll risk att hon förlorar i en rättsprocess - om nu inte juristen är en pajas. Jag utgår ifrån att det senare inte är aktuellt.
B-U-S
Aktiv medlem
Lite förklaring om BLF:s publiaktioner
Jag blev ombedd av en läsare att ge några kommentarer till denna tråd, jag är vice ordförande i BLF och en av de som arbetar med att ta fram Rätt & Pris. Jag avstår dock att uttala mig om det aktuella fallet med AB:s publicering då jag har för lite fakta, bortsett från att det naturligtvis aldrig är OK att en fotografs bilder används utan fotografens tillstånd. På sätt och vis är det till och med allvarligare när privatpersoners bilder används eftersom det ofta medför stor risk för tredje person som "råkar finnas med på bild".
Som Erland och några andra skrivit så har BLF avtal med TU. Detta gäller bara för BLF:s medlemmar när de säljer bilder, och det används främst för beställda uppdrag där tidningarna hyr in fotografer per timme. Det förhållandevis låga priset ska se som en typ av kollektiv mängdrabatt som ges till en kollektivt stor kund. Tidningarna använder ofta samma ersättningsnivå till andra (t.ex. privatpersoner), men det är upp till var och en att sätta sitt eget pris, och det är ju då också upp till tidningen om de tycker att bilden är värd priset
Avtalet är dispositivt, dvs om den ena parten INNAN uppdraget säger att avtalet inte ska gälla utan förhandlas separat så är det inget problem. Att avtalet finns är för att det ofta är bråttom när en fotograf ska åka på uppdrag och det finns inte tid till långa förhandlingar.
När det gäller Rätt och Pris så byter den nu namn till BLFguiden. Just för att förtydliga att det är en guide som ska hjälpa säljare och köpare att snabbt komma överens inför uppdrag. Många av de som abonnerar på den är just bildköpare som vill ha råd när de ska budgetera till exempel reklamkampanjer.
Priset på en arkivbild eller en fotografs tjänster varierar och i grund och botten är det tillgång och efterfrågan som styr - inte som någon antydde, baklängesräkning av vad en fotograf måste dra in för att gå runt. Däremot är det ju inte intressant att ta uppdrag som man går back på, så vist är det relevant i egenskap av fotograf att veta vad man har för kostnader att täcka. De prisexempel som finns i guiden baseras på att vi frågar medlemmar vad de tar (och får) betalt. Av praktiska själ kan vi inte fråga om exakt varenda pris, utan vi kontrollerar ett urval och justerar de övriga med samma förhållande. Tidigare har vi frågad ganska få medlemmar. I år har vi gjort omfattande enkätundersökningar. Det visade sig att de priser som vi listar stämmer bra med verkligheten för våra medlemmar (så den är i alla fall ingen fantasi för oss medlemamr som säljer bilder och har det som levebröd). Sen är det ingen hemlighet att vi avrundar något uppåt, annars skulle det vara svårt för de av våra medlemmar som är bästa betalda att motivera varför de ligger långt över BLF:s exempel (ja du läste rätt, det finns många medlemmar som tar mer betalt än vad som vi har i exemplen, men naturligtvis finns de även de som ligger lägre.
Jag kan redan nu berätta att enkäten leder till ganska stora justeringar av prisexempel för filmare och videoredigerare.
När det gäller pris för en arkivbild så beror det ju på hur unik den är. Om det finns få bilder av en person som plötsligt är intressant så kan den bilden vara värd mycket pengar. När det gäller bilder av kändisar eller välbesökta platser så går de ofta köpa billigt eftersom det finns ett stort utbud.
Det är också viktigt att förstå att de priser som BLF listar inte är lön utan vad man ska fakturera exklusive moms. BLF har bara företag som medlemmar, därför ger BLF inga rekommendationer kring vad en privatperson ska debitera eller ha i lön. Men av tradition har BLF gett råd och stöd även till många hobbyfotografer. Det går till exempel att få viss juridisk rådgivning från BLF genom att bli abonnent på trycksakerna.
När det gäller skadestånd så är det ju så att de flesta målen inte avgörs i domstol utan i förlikningar. Vid förlikning blir ofta skadestånden hemliga. Men svenska domstolar har traditionellt varit återhållsamma med stora skadestånd. Vad som dock är tydligt är att de ofta använder just BLF:s prisexempel som bas för att bestämma vad som är skälig ersättning för bilder.
Hur som helst. Man kan sammanfatta allt detta med en uppmaning till både säljare och köpare. Var noga med att komma överens om pris och villkor innan uppdrag och publicering, och gör det skriftligt, även om det bara är genom ett bekräftande email.
Det brukar alltid komma en hel del frågor om varför BLF tar betalt för sina trycksaker och varför de inte finns på nätet. Dels är det mycket jobb med att ta fram alla uppgifter som ligger till underlag för trycksakerna. Genom att köpa trycksakerna är man med och stödjer den verksamheten. Det andra skälet hänger ihop med konkurrenslagstiftningen som gör att vi bara kan ge ut dessa publikationer i en liten och väl kontrollerad upplaga. Annars skulle det räknas som konkurrenshämmande verksamhet (kartellbildning). Genom att bara distribuera den i pappersform är det lättare att uppskatta hur stor del av marknaden som påverkas.
Jag hoppas detta långa inlägg redde ut en del av frågorna.
Hälsningar
Ulrik Södergren
Jag blev ombedd av en läsare att ge några kommentarer till denna tråd, jag är vice ordförande i BLF och en av de som arbetar med att ta fram Rätt & Pris. Jag avstår dock att uttala mig om det aktuella fallet med AB:s publicering då jag har för lite fakta, bortsett från att det naturligtvis aldrig är OK att en fotografs bilder används utan fotografens tillstånd. På sätt och vis är det till och med allvarligare när privatpersoners bilder används eftersom det ofta medför stor risk för tredje person som "råkar finnas med på bild".
Som Erland och några andra skrivit så har BLF avtal med TU. Detta gäller bara för BLF:s medlemmar när de säljer bilder, och det används främst för beställda uppdrag där tidningarna hyr in fotografer per timme. Det förhållandevis låga priset ska se som en typ av kollektiv mängdrabatt som ges till en kollektivt stor kund. Tidningarna använder ofta samma ersättningsnivå till andra (t.ex. privatpersoner), men det är upp till var och en att sätta sitt eget pris, och det är ju då också upp till tidningen om de tycker att bilden är värd priset
Avtalet är dispositivt, dvs om den ena parten INNAN uppdraget säger att avtalet inte ska gälla utan förhandlas separat så är det inget problem. Att avtalet finns är för att det ofta är bråttom när en fotograf ska åka på uppdrag och det finns inte tid till långa förhandlingar.
När det gäller Rätt och Pris så byter den nu namn till BLFguiden. Just för att förtydliga att det är en guide som ska hjälpa säljare och köpare att snabbt komma överens inför uppdrag. Många av de som abonnerar på den är just bildköpare som vill ha råd när de ska budgetera till exempel reklamkampanjer.
Priset på en arkivbild eller en fotografs tjänster varierar och i grund och botten är det tillgång och efterfrågan som styr - inte som någon antydde, baklängesräkning av vad en fotograf måste dra in för att gå runt. Däremot är det ju inte intressant att ta uppdrag som man går back på, så vist är det relevant i egenskap av fotograf att veta vad man har för kostnader att täcka. De prisexempel som finns i guiden baseras på att vi frågar medlemmar vad de tar (och får) betalt. Av praktiska själ kan vi inte fråga om exakt varenda pris, utan vi kontrollerar ett urval och justerar de övriga med samma förhållande. Tidigare har vi frågad ganska få medlemmar. I år har vi gjort omfattande enkätundersökningar. Det visade sig att de priser som vi listar stämmer bra med verkligheten för våra medlemmar (så den är i alla fall ingen fantasi för oss medlemamr som säljer bilder och har det som levebröd). Sen är det ingen hemlighet att vi avrundar något uppåt, annars skulle det vara svårt för de av våra medlemmar som är bästa betalda att motivera varför de ligger långt över BLF:s exempel (ja du läste rätt, det finns många medlemmar som tar mer betalt än vad som vi har i exemplen, men naturligtvis finns de även de som ligger lägre.
Jag kan redan nu berätta att enkäten leder till ganska stora justeringar av prisexempel för filmare och videoredigerare.
När det gäller pris för en arkivbild så beror det ju på hur unik den är. Om det finns få bilder av en person som plötsligt är intressant så kan den bilden vara värd mycket pengar. När det gäller bilder av kändisar eller välbesökta platser så går de ofta köpa billigt eftersom det finns ett stort utbud.
Det är också viktigt att förstå att de priser som BLF listar inte är lön utan vad man ska fakturera exklusive moms. BLF har bara företag som medlemmar, därför ger BLF inga rekommendationer kring vad en privatperson ska debitera eller ha i lön. Men av tradition har BLF gett råd och stöd även till många hobbyfotografer. Det går till exempel att få viss juridisk rådgivning från BLF genom att bli abonnent på trycksakerna.
När det gäller skadestånd så är det ju så att de flesta målen inte avgörs i domstol utan i förlikningar. Vid förlikning blir ofta skadestånden hemliga. Men svenska domstolar har traditionellt varit återhållsamma med stora skadestånd. Vad som dock är tydligt är att de ofta använder just BLF:s prisexempel som bas för att bestämma vad som är skälig ersättning för bilder.
Hur som helst. Man kan sammanfatta allt detta med en uppmaning till både säljare och köpare. Var noga med att komma överens om pris och villkor innan uppdrag och publicering, och gör det skriftligt, även om det bara är genom ett bekräftande email.
Det brukar alltid komma en hel del frågor om varför BLF tar betalt för sina trycksaker och varför de inte finns på nätet. Dels är det mycket jobb med att ta fram alla uppgifter som ligger till underlag för trycksakerna. Genom att köpa trycksakerna är man med och stödjer den verksamheten. Det andra skälet hänger ihop med konkurrenslagstiftningen som gör att vi bara kan ge ut dessa publikationer i en liten och väl kontrollerad upplaga. Annars skulle det räknas som konkurrenshämmande verksamhet (kartellbildning). Genom att bara distribuera den i pappersform är det lättare att uppskatta hur stor del av marknaden som påverkas.
Jag hoppas detta långa inlägg redde ut en del av frågorna.
Hälsningar
Ulrik Södergren
Matte_J
Aktiv medlem
Ja, man får inte glömma att det är alla dumma människor som inte bryr sig om att tänka längre än näsan räcker som är dessa vidriga tidningars uppdragsgivare. Det är de som beställer all smörja och all förnedring som väller ut från dessa redaktioner och de är de som betalar kalaset.
Jag har aldrig haft några höga tankar om folk som läser eller producerar kvällstidningar men nyligen fick jag se på nära håll hur fruktansvärt hänsynslöst en fotograf på uppdrag av Aftonbladet betedde sig. Det var på en nivå där man normalt tänker på barnvåldtäktsmän och koncentrationslägervakter och ett rent kriminellt beteende.
Ric
Aktiv medlem
Har sedan en tid slutat att läsa aftonbladet då jag tröttnat på deras inskränkta journalistik. Kanske är det den enda vägen att få tillstånd en förändring? Fast det krävs ju fler än mig så klart....
De har varit bäst på det digitala mediet och de flesta tidningar har varit hästlängder efter, men uppenbarligen så kan även tidningsredaktioner bli fartblinda och bara köra på och tro att de kan göra som de vill. Numera så är både DN och SvD ikapp och även förbi!
Det unika vi har idag är att vi har olika forum och bloggar där vi kan kommentera felaktigheter och övergrepp på ett sätt som inte fanns för 10-20 år sedan.
Aftonbladet lever kvar i en diktaturvärld där chefredaktören är gud och därmed ofelbar. Jan Helin spelar i samma liga som Nordkoreas Kim Jong Il, som förutom har slagit ett otal hole-in-one skrivit flertalet operor och är världens främsta poet, bara för att nämna några av hans fantastiska egenskaper.
Jan Helin visar med sitt agerande att störst är bäst och därmed har rätt till alla åsikter. Det har t.o.m. gått så långt i Sverige att vi inte längre har åsiktsfrihet (à la Nordkorea, Östtyskland, Sovjet, Kuba eller Kina). Gud nåde den som råkar ha en synpunkt på invandringspolitiken t.ex.
Undrar om Jan skulle hålla med Evelyn Beatrice Hall som sa "Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det."
Nej, skulle inte tro det. AB har sedan länge passerat det trovärdiga stadiet där man litar på att de kritiskt granskar maktsfären, numera så är de en del av maktsfären och det är ju väldigt dumt att kasta sten i glashus...
Så varför skulle de bry sig över att de har kört över en stackars individ, herregud, hon skulle ju ändå få 6 ggr så mycket betalt som normen säger, skit samma att hon säger nej!
De har varit bäst på det digitala mediet och de flesta tidningar har varit hästlängder efter, men uppenbarligen så kan även tidningsredaktioner bli fartblinda och bara köra på och tro att de kan göra som de vill. Numera så är både DN och SvD ikapp och även förbi!
Det unika vi har idag är att vi har olika forum och bloggar där vi kan kommentera felaktigheter och övergrepp på ett sätt som inte fanns för 10-20 år sedan.
Aftonbladet lever kvar i en diktaturvärld där chefredaktören är gud och därmed ofelbar. Jan Helin spelar i samma liga som Nordkoreas Kim Jong Il, som förutom har slagit ett otal hole-in-one skrivit flertalet operor och är världens främsta poet, bara för att nämna några av hans fantastiska egenskaper.
Jan Helin visar med sitt agerande att störst är bäst och därmed har rätt till alla åsikter. Det har t.o.m. gått så långt i Sverige att vi inte längre har åsiktsfrihet (à la Nordkorea, Östtyskland, Sovjet, Kuba eller Kina). Gud nåde den som råkar ha en synpunkt på invandringspolitiken t.ex.
Undrar om Jan skulle hålla med Evelyn Beatrice Hall som sa "Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det."
Nej, skulle inte tro det. AB har sedan länge passerat det trovärdiga stadiet där man litar på att de kritiskt granskar maktsfären, numera så är de en del av maktsfären och det är ju väldigt dumt att kasta sten i glashus...
Så varför skulle de bry sig över att de har kört över en stackars individ, herregud, hon skulle ju ändå få 6 ggr så mycket betalt som normen säger, skit samma att hon säger nej!
Sommarbilder
Aktiv medlem
Välkommen till verkligheten
En del är upprörda över att 4 bilder kan kosta 124.000 kronor. Inget konstigt i det. Jag har sett bilderna och ifrågasätter starkt om det är möjligt att någon ens skulle vilja pröjsa en femtilapp styck för dem.
Ulrik Södergren skriver i sitt långa och i alla avseenden mycket klargörande inlägg bland annat: ”När det gäller skadestånd så är det ju så att de flesta målen inte avgörs i domstol utan i förlikningar. Vid förlikning blir ofta skadestånden hemliga. Men svenska domstolar har traditionellt varit återhållsamma med stora skadestånd. Vad som dock är tydligt är att de ofta använder just BLF:s prisexempel som bas för att bestämma vad som är skälig ersättning för bilder”
Det finns olika prislistor. SFFs är högre, och det finns säkert de som vill diskutera vilken prislista som skall användas, men som trådskapare så hoppas jag att den debatten förs någon annanstans. Kristina Holmström bestämde sig för BLF:s prislista då Aftonbladets påstridige representant mitt i natten hade nämnt något om denna. Okej, tänkte hon, det är den som gäller. Nu har hon använt den, och de vill inte betala. Så, låt oss gå till domstolen då! Det vore väl det enklaste. Men vem skall betala det kalaset?
Erland tidigare i denna tråd undrar över om det inte finns rättsskydd i hemförsäkringen som täcker rättskostnader. En mycket bra fråga Erland. Jag skulle själv förvänta mig att det fanns rättshjälp tillhands om jag råkade ut för något. Så här är det: Kristina är mångårig kund hos Trygg Hansa, hon kontaktar dem och berättar att hon är utsatt för stöld, och att hon har kontaktat en advokatbyrå som kan bistå henne i denna fråga. Gäller hemförsäkringen?
Då svarar Trygg Hansa ungefär: -Vi har ingen tidigare erfarenhet av detta med bildstölder och det ingår inte i våra rutiner, därför nekar vi rättshjälp i detta fall. (Trygg Hansa var dock intresserad av fallet, och ville veta mera, så de frågar efter mera bakgrundsmateriel etc. Men då Kristina frågade om försäkringsbolaget ville betala advokaten för att ta fram dessa uppgifter, så var de inte intresserade mera…)
En advokat kostar nämligen 2000 kr per timme. (Enbart att låta en jurist ansöka om rättshjälp tog väl en timme eller två kantänka, och även om det blir avslag är det bara att hosta upp stålarna!) Juristen i detta fall är en av landets mest kompetenta. Hon heter Catharina Ekdahl och har tidigare arbetat i 6 år som förbundsjurist på SFF och är numera anställd på en advokatbyrå. Hon är enligt många en auktoritet i Sverige på just fotografiska upphovsrättsfrågor. Kristina ger Ekdahl ett uppdrag som består i hjälp att skriva fakturor och följa detta ärende. Denne gör det. Det är inte billigt. Men som det visar sig, ett väldigt klokt beslut. Därvid kan vi förstå att fakturorna till alla bildtjuvar är helt korrekt framställda.
Advokatfirman har gjort ett bra jobb enligt Kristina. 18 timmar har de fakturerat henne. Fram till idag har det kostat henne 45.000 kronor som hon fått tagit ur egen ficka. Att hon skulle lägga denna summa på en advokat hade hon ingen aning om för 2 månader sedan då hon väcks av en väninna i telefonen som säger: Vet du om att en bild på din dotter finns på en sajt på nätet som efterlyser försvunna barn?
Kristina och hennes man Magnus tittar på Saknade Barns Nätverk och hittar Kristinas stulna bilder där. En av bilderna visar en bild av deras dotter under rubriken saknade barn. (Jamen hallå, hur känns det då!)
När denna organisation blir uppmärksammade på detta tar de bort bilderna. Någon ursäkt för tilltaget får inte Kristina. Organisationen SBN får senare en faktura. De betalar inte utan svarar med att anlita en advokat som heter I A Sweger och hon bemöter Kristinas faktura med följande ord: ”Saknade Barns Nätverk förnekar även att publiceringen skulle strida mot reglerna i Personuppgiftslagen. Inget namn på varken Kristina Holmström eller hennes dotter anges i anslutning till bilderna”. Vidare i brevet undrar advokat Sweger om det är Kristina Holmström eller hennes 8-årige dotter som är part i målet. Advokaten avslutar sedan med att bestrida fakturan på 44.873 kronor. Detta för att Kristina enligt Sweger: ”Upplåter bilder på sin dotter för allmän spridning via både blogg och Facebook” och tycker att det är märkligt att hon därefter vänder sig till föreningen Saknade Barns Nätverk för krav på skadestånd.
Alltså, så försöker en advokat svänga till det att så fort en bild ligger på Facebook eller på en blogg så är den allmängods! Det är ju hur dumt som helst! Men om Kristina vill att hennes advokat skall gå vidare med detta och gå i svaromål, så får Kristina öppna plånboken igen. Det kommer säkert att kosta typ 4 papp att bara svara på dumheterna i brevet!
Idag har jag fått reda på att även den danska tidningen BT.dk har fått en faktura på bilderna. Den var på 50.000 kronor. Hur bemötte de den? Kristina Holmström skrev ett brev till den danska tidningens chefredaktör, hon beskrev sin förtvivlan och fick snabbt ett svar. Det svaret berättar hon, var fullt av ödmjukhet och ursäkter, och där fanns även en försäkran att hennes bilder skulle tas bort omedelbart. Kristina hade skickat iväg fakturan samma dag, och dagen efter kom även ett långt ursäktande brev från den ansvarige bildchefen på tidningen. Denne undrade om möjligen Kristina kunde justera fakturan något. Hon svarade med att halvera den! BT skall nu betala fakturan. Detta visar att Holmström inte är en person som gör detta för pengarnas skull.
Om någon inte betalar en faktura, så får du stämma dem. (Eller vad det nu heter). För att en domstol skall ta upp detta och ta målet, kräver domstolen att det ställs en säkerhet hos den som stämmer. I Kristinas fall så är det enda hon och hennes man äger huset de bor i. Detta vill då tingsrätten att hon ställer som säkerhet för att de skall ta upp detta mål. (Och detta är ett krav, innan domstolen ens vet vad målet handlar om).
Nu är det så, att även om Kristina vinner målet, och att då Aftonbladet till slut tvingas betala hennes faktura på 124.000 kronor, så är det inte säkert att tidningens döms att betala hennes advokat. Detta tycks ligga under en helt annan jurisdiktion nämligen. Så alltså även om man vinner ett mål, så kan man åka på att betala kostnader till sin egen advokat. Något som måste betalas löpande, en del mål kan förhalas väldigt länge av betalningsovilliga parter.
Idag är Kristina Holmströms pengar slut. Detta vet Aftonbladets ansvariga. Därför skiter de i att betala hennes faktura. Och det gör mig så djävla förbannad för nästa gång kan det hända mig!
En del är upprörda över att 4 bilder kan kosta 124.000 kronor. Inget konstigt i det. Jag har sett bilderna och ifrågasätter starkt om det är möjligt att någon ens skulle vilja pröjsa en femtilapp styck för dem.
Ulrik Södergren skriver i sitt långa och i alla avseenden mycket klargörande inlägg bland annat: ”När det gäller skadestånd så är det ju så att de flesta målen inte avgörs i domstol utan i förlikningar. Vid förlikning blir ofta skadestånden hemliga. Men svenska domstolar har traditionellt varit återhållsamma med stora skadestånd. Vad som dock är tydligt är att de ofta använder just BLF:s prisexempel som bas för att bestämma vad som är skälig ersättning för bilder”
Det finns olika prislistor. SFFs är högre, och det finns säkert de som vill diskutera vilken prislista som skall användas, men som trådskapare så hoppas jag att den debatten förs någon annanstans. Kristina Holmström bestämde sig för BLF:s prislista då Aftonbladets påstridige representant mitt i natten hade nämnt något om denna. Okej, tänkte hon, det är den som gäller. Nu har hon använt den, och de vill inte betala. Så, låt oss gå till domstolen då! Det vore väl det enklaste. Men vem skall betala det kalaset?
Erland tidigare i denna tråd undrar över om det inte finns rättsskydd i hemförsäkringen som täcker rättskostnader. En mycket bra fråga Erland. Jag skulle själv förvänta mig att det fanns rättshjälp tillhands om jag råkade ut för något. Så här är det: Kristina är mångårig kund hos Trygg Hansa, hon kontaktar dem och berättar att hon är utsatt för stöld, och att hon har kontaktat en advokatbyrå som kan bistå henne i denna fråga. Gäller hemförsäkringen?
Då svarar Trygg Hansa ungefär: -Vi har ingen tidigare erfarenhet av detta med bildstölder och det ingår inte i våra rutiner, därför nekar vi rättshjälp i detta fall. (Trygg Hansa var dock intresserad av fallet, och ville veta mera, så de frågar efter mera bakgrundsmateriel etc. Men då Kristina frågade om försäkringsbolaget ville betala advokaten för att ta fram dessa uppgifter, så var de inte intresserade mera…)
En advokat kostar nämligen 2000 kr per timme. (Enbart att låta en jurist ansöka om rättshjälp tog väl en timme eller två kantänka, och även om det blir avslag är det bara att hosta upp stålarna!) Juristen i detta fall är en av landets mest kompetenta. Hon heter Catharina Ekdahl och har tidigare arbetat i 6 år som förbundsjurist på SFF och är numera anställd på en advokatbyrå. Hon är enligt många en auktoritet i Sverige på just fotografiska upphovsrättsfrågor. Kristina ger Ekdahl ett uppdrag som består i hjälp att skriva fakturor och följa detta ärende. Denne gör det. Det är inte billigt. Men som det visar sig, ett väldigt klokt beslut. Därvid kan vi förstå att fakturorna till alla bildtjuvar är helt korrekt framställda.
Advokatfirman har gjort ett bra jobb enligt Kristina. 18 timmar har de fakturerat henne. Fram till idag har det kostat henne 45.000 kronor som hon fått tagit ur egen ficka. Att hon skulle lägga denna summa på en advokat hade hon ingen aning om för 2 månader sedan då hon väcks av en väninna i telefonen som säger: Vet du om att en bild på din dotter finns på en sajt på nätet som efterlyser försvunna barn?
Kristina och hennes man Magnus tittar på Saknade Barns Nätverk och hittar Kristinas stulna bilder där. En av bilderna visar en bild av deras dotter under rubriken saknade barn. (Jamen hallå, hur känns det då!)
När denna organisation blir uppmärksammade på detta tar de bort bilderna. Någon ursäkt för tilltaget får inte Kristina. Organisationen SBN får senare en faktura. De betalar inte utan svarar med att anlita en advokat som heter I A Sweger och hon bemöter Kristinas faktura med följande ord: ”Saknade Barns Nätverk förnekar även att publiceringen skulle strida mot reglerna i Personuppgiftslagen. Inget namn på varken Kristina Holmström eller hennes dotter anges i anslutning till bilderna”. Vidare i brevet undrar advokat Sweger om det är Kristina Holmström eller hennes 8-årige dotter som är part i målet. Advokaten avslutar sedan med att bestrida fakturan på 44.873 kronor. Detta för att Kristina enligt Sweger: ”Upplåter bilder på sin dotter för allmän spridning via både blogg och Facebook” och tycker att det är märkligt att hon därefter vänder sig till föreningen Saknade Barns Nätverk för krav på skadestånd.
Alltså, så försöker en advokat svänga till det att så fort en bild ligger på Facebook eller på en blogg så är den allmängods! Det är ju hur dumt som helst! Men om Kristina vill att hennes advokat skall gå vidare med detta och gå i svaromål, så får Kristina öppna plånboken igen. Det kommer säkert att kosta typ 4 papp att bara svara på dumheterna i brevet!
Idag har jag fått reda på att även den danska tidningen BT.dk har fått en faktura på bilderna. Den var på 50.000 kronor. Hur bemötte de den? Kristina Holmström skrev ett brev till den danska tidningens chefredaktör, hon beskrev sin förtvivlan och fick snabbt ett svar. Det svaret berättar hon, var fullt av ödmjukhet och ursäkter, och där fanns även en försäkran att hennes bilder skulle tas bort omedelbart. Kristina hade skickat iväg fakturan samma dag, och dagen efter kom även ett långt ursäktande brev från den ansvarige bildchefen på tidningen. Denne undrade om möjligen Kristina kunde justera fakturan något. Hon svarade med att halvera den! BT skall nu betala fakturan. Detta visar att Holmström inte är en person som gör detta för pengarnas skull.
Om någon inte betalar en faktura, så får du stämma dem. (Eller vad det nu heter). För att en domstol skall ta upp detta och ta målet, kräver domstolen att det ställs en säkerhet hos den som stämmer. I Kristinas fall så är det enda hon och hennes man äger huset de bor i. Detta vill då tingsrätten att hon ställer som säkerhet för att de skall ta upp detta mål. (Och detta är ett krav, innan domstolen ens vet vad målet handlar om).
Nu är det så, att även om Kristina vinner målet, och att då Aftonbladet till slut tvingas betala hennes faktura på 124.000 kronor, så är det inte säkert att tidningens döms att betala hennes advokat. Detta tycks ligga under en helt annan jurisdiktion nämligen. Så alltså även om man vinner ett mål, så kan man åka på att betala kostnader till sin egen advokat. Något som måste betalas löpande, en del mål kan förhalas väldigt länge av betalningsovilliga parter.
Idag är Kristina Holmströms pengar slut. Detta vet Aftonbladets ansvariga. Därför skiter de i att betala hennes faktura. Och det gör mig så djävla förbannad för nästa gång kan det hända mig!
Anders Östberg
Guest
Så fint fungerar systemet, man måste vara rik för att få rätt. :-(
Man upphör aldrig att förvånas att dom som bestämmer om detta på AB kan sova på nätterna, men dom har uppenbarligen varken skam eller moral i kroppen. Fy fan, föraktet för kvällspressen steg just ett steg till.
Man upphör aldrig att förvånas att dom som bestämmer om detta på AB kan sova på nätterna, men dom har uppenbarligen varken skam eller moral i kroppen. Fy fan, föraktet för kvällspressen steg just ett steg till.
Alagazam
Avslutat medlemskap
Jag återkommer till den jurist du hänvisar till. Denne verkar åtminstone vara duktig på att ta betalt. Har han/hon inte sagt något om Kristinas chanser att få ersättning?
För mig framstår det här ärendet som allt märkligare hanterat, från båda parter.
Som du beskrivit händelseförloppet så var det Aftonbladet som tog bilder från Kristina och publicerade dem, utan att prata med henne. Redan där finns det ju ett case. Hur har detta kunnat gå så långt att Kristinas advokatkostnader nu är så höga att hon inte har några pengar kvar?!
Sommarbilder
Aktiv medlem
Jag ställde själv frågan...
Alagazam, jag funderade själv över detta och fick svaret:
Hej Anders
Catharina har totalt lagt ner 18 timmar á 2.000 kr plus moms, totalt 45.000 kr. Tre
brev till Aftonbladet, ett till Saknade Barns Nätverk.
Uträkningar av fakturorna till Aftenposten, Nettavisen, TV2 Norge, BT.dk, Saknade
Barn och Aftonbladet.
Dessutom har hon kontaktat Stockholms Tingsrätt och utrett om de kan utdöma ett
vite om Aftonbladet fortsatt att publicera den kvarvarande bilden på Ali.
Om ett vite skall utdömas behövs ofta en säkerhet det var denna som vi skulle se
om vi kunde undvika då jag inte var beredd att ställa vårt hus som säkerhet.
Just nu så har vi nog nått vägs ände då mina pengar helt enkelt är
slut..............
Alagazam, jag funderade själv över detta och fick svaret:
Hej Anders
Catharina har totalt lagt ner 18 timmar á 2.000 kr plus moms, totalt 45.000 kr. Tre
brev till Aftonbladet, ett till Saknade Barns Nätverk.
Uträkningar av fakturorna till Aftenposten, Nettavisen, TV2 Norge, BT.dk, Saknade
Barn och Aftonbladet.
Dessutom har hon kontaktat Stockholms Tingsrätt och utrett om de kan utdöma ett
vite om Aftonbladet fortsatt att publicera den kvarvarande bilden på Ali.
Om ett vite skall utdömas behövs ofta en säkerhet det var denna som vi skulle se
om vi kunde undvika då jag inte var beredd att ställa vårt hus som säkerhet.
Just nu så har vi nog nått vägs ände då mina pengar helt enkelt är
slut..............
