Livet i raketfart
Äntligen Dakar!
Det blir inget jobb med bilder på kvällarna ett tag framåt, för nu är det dags för en av årets höjdpunkter: Dakarrallyt!
Inte för att jag är särskilt intresserad av motorsport, men att se dessa våghalsar bröta iväg rakt ut i terrängen i full fart har en otrolig fascination för mig. Särskilt de enorma lastbilarna som rusar fram i hög hastighet på smala grusvägar och upp och ned i sanddyner är en fullkomligt bisarr syn, men även motorcyklar och bilar är spännande att se. Tyvärr har ju säkerhetsläget i vissa delar av Afrika medfört att rallyt numera går i Sydamerika. Även där är det vackert så är det inte riktigt lika spektakulärt landskap som i Afrika. Fint filmat från luften brukar det i alla fall vara.
Om ni känner för lite lugnare kulturyttringar så är det sista dagarna på Caspar David Friedrich-utställningen på Nationalmuseum nu. Det var en ny bekantskap för mig, mycket vackra färger, men lite väl symbolistisk estetik för min smak. Väl värt ett besök i alla fall.
Ett intressant citat från utställningen (fritt ur minnet):
"Konstnären bör inte enbart avbilda motivet framför sig utan även den bild han ser inom sig. I det fall han inte ser någon bild inom sig bör han även avstå att avbilda det han ser framför sig."
Där fick vi lite att bita i!
Gott Nytt år 2010!
Nu är det nytt år och därmed dags att avge nyårslöften.
De senaste åren har jag haft ett väldigt framgångsrikt löfte: Att titta mer på TV. Nu tycker jag ju inte att det finns så väldigt mycket kul att se på TV, så i år får det bli ett nytt löfte.
Mitt nyårslöfte i år blir att inte köpa några lågenergilampor under 2010, utom absoluta nödfall. Vill inte ha de otäcka kvicksilverbemängda tingestarna i mitt hem. Är desssutom tveksam till om de verkligen sparar någon energi eftersom det tar minst en kvart innan de lyser ordentligt. Hittade några halogenlampor i affären som fungerar betydligt bättre och skall försöka hålla mig till dem.
Ett fotografiskt nyårslöfte vill man ju också ha. Under 2009 imponerades jag av Thomas Melderts nyårslöfte att exponera minst en film i var och en av sina kameror. Något som han också lyckades genomföra trots att antalet kameror ständigt ökade under året.
Att matcha detta blir nog svårt, så därför får jag försöka mig på ett mindre projekt: Att varje månad genomföra ett litet "fototema". Januaris tema blir nog nattbilder. Det passar ju bra nu när det är natt nästan dygnet runt.
Jag skall också lägga upp en mapp med bilder på och av mina "retro-kameror".
Sen får det vara slut med löften. Det kommer att bli ett intensivt år utan alltför mycket fritid, så mycket av mitt fotograferande kommer nog att bli jobbrelaterat. Hoppas få god användning av den nya S90'n där. I mån av tid tänkte jag också hålla lite koll på byggena på Odenplan, men de skall ju hålla på ett antal år så det kommer att finnas tid för dem. Återkommer till det i bloggen.
Gott Nytt 2010 önskas ni alla av Ylva!
Gäääsp! - och ond bråd död...
Mellandagar är skönt! Det var ju nu man skulle rensa på hårddisken, bildbehandla alla sina favoribilder, skriva i bloggen och göra en fantastisk fotobok. Men icke. Jag har gått i ide. Sover hela förmiddagen, slappar runt, äter godis, slösurfar på fotosidan, läser min julklappsbok och tittar på TV. Närmre att gå i ide kan man inte komma!
Julklappsboken (som jag givetvis köpte själv, man har väl lärt sig!) var riktigt spännande, trots det något överdrivna bildmontaget på omslaget och den braskande titeln "Bronsåldersmordet".
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113023780
Detta är ingen konventionell deckare utan författaren har tagit ett fynd av skelettet av en bronsåldersman som hittades på 50-talet och utsatt det för en modern brottsplatsutredning à la CSI. Han passar samtidigt på att brätta mycket om vad som är känt om våra förfäders liv och leverne under denna tid. Tyckte ni att ismannen "Ötzi" var intressant kan jag rekommendera denna bok, som ger en verkligt levande bild av hur livet kan ha tett sig för tretusen år sedan och dessutom har en lika spännande "upplösning" som Ötzi visade sig ha.
Inga bilder denna gång, men nu börjar fotolusten komma tillbaka så snart blir det mer...
God fortsättning önskas alla fotovänner från Ylva
Hagalen?
Mässor är tröttsamma. Efter att ha gått runt i ett antal timmar på fotomässan, pratat med försäljare och sett en otrolig massa bra fotografi var mitt motstånd nedbrutet. Så när jag fick se en Canon digitalkompakt med fulla möjligheter till manuella inställningar insåg jag att miljökris eller ej, detta underverk måste bli mitt!
En ny kompis som får plats i handväskan hade jag önskat mig länge och S90 verkade ha "allt". På vägen hem vaknade samvetet. Visst var priset bra, men borde jag inte ha gjort en marknadsundersökning först? Hade jag kanske blivit nöjdare med en Lumix Lx3? (Varför inte Panasonic hade med den på fotomässan är en total gåta för mig, finns det någon av deras kompaktmodeller som fotografer kan vara mer intresserade av?). Och var det inte mer prioriterat att byta ut min 7 år gamla dator?
Väl hemma fick paketet ligga oöppnat i över en vecka. Men sedan var det äntligen dags att packa upp (eller unboxing som det heter nuförtiden...). Första intrycket var att kameran var väldigt svart och slät. En liten kant som fungerar som handgrepp hade varit bra. Den känns lite som en tvål. För utom det ger den ett solitt och trevligt intryck. Knappar och menyer påminner mycket om min gamla Ixus. Ett litet minus för att handlovsremmen inte har något "stopp" för att låsa den runt handen. Denna enkla finess har jag haft mycket nytta av på Ixusen. Det känns lite "B" att det inte finns på den dyrare modellen. Kameran är lite tyngre och dubbla fästen för en vanlig kamerarem hade också varit OK att ha. Manualen är däremot en katastrof. Ett blad som kan sammanfattas med "sätt i batteriet i kameran och väljaren på gröna pricken så är det bara att trycka av sen". Resten finns på en CD.
Några första snaps visar att bildkvaliten verkar hålla vad den lovar. Ser fram emot julledigheten får att hinna prova lite mer. Det har varit ite för mycket övertid sista veckorna för att den riktiga fotoglädjen skulle hinna infinna sig ännu.
Yngst och äldst i kamerasamlingen, lika som bär!
En intressant observation är att S90'n påminner ganska mycket om den äldsta kameran i min samling, en Kodak Westpocket från ca 1915. Bälgen är ersatt med ett teleskop, annars är de lika som bär. Inte mycket till nytänkande på nästan 100 år. Kanske för att detta är ett ganska praktiskt format?
Julklappstips i sista minuten
Rännde runt på stan och handlade julklappar i helgen. Som traditionen bjuder inhandlades ett flertal av dessa på Drottninggatans Bok och Bild, min favoritbokhandel sedan många år. Nere i källaren har de en avdelning med vad jag tror är restupplagor och där hittade jag Gunnar Ekelunds utmärkta fotobok "Stockholm i svartvitt, 100 fotografier från vårt 50-tal". Han arbetade som spårvägens fotograf och boken gavs tydligen ut i samband med en utställning på Spårvägsmuseet 2005, men innehåller dubbelt så många foton som fanns med på utställningen. Den innehåller många underbara bilder som kan njutas även av den som i likhet med mig vare sig var med på 50-talet eller är från Stockholm. Min favorit är utställningsmontern innehållande "tjänsteman i skala 1:1" . Bygget av Rådmansgatans T-banestation känns ju också aktuellt nu när Odenplan snart skall grävas upp. Dessutom många andra vackra och inspirerande foton från olika platser i Stockholm. Ett fynd för 50:- !
Det enda som var tråkigt var att julklappspåsen blev så tung att jag inte kunde ta några bilder på vägen hem... och att nästan alla paketen blev till mig själv ;-)