Livet i raketfart
Kors i taket?
Vi skall dra igång ett större arbete i huset där jag bor och måste inspektera tak och väggar för att se att inga skador uppstått när arbetet väl är klart. Då kom givetvis frågan: Kan vi inte ta lite bilder så man ser hur det såg ut, du har väl en kamera?
Så in tågade vi, byggaren och bostadsrättsföreningen (jag), med varsin kamera och gick loss. Men uj vad svårt att få något bra resultat! Taket är vitt och ljuset dåligt på eftermiddagen så här års. Kamerans autofokus fungerar dåligt på så jämnt färgade ytor, och när man tittar i sökaren syns inte sprickorna. Blixt jämnar ut allt. Dessutom gällde det att få med något riktmärke typ en bit av en tavelram, lampa eller gardin så det gick att identifiera var kortet var taget. Så man blir totalt sjösjuk av att titta på dem.
Med en del joxande i Photoshop blev resultatet i alla fall ganska hyggligt till sist, och här på fotosidan har man ju lärt sig att krympa bilderna till ett hanterbart format. De tar i alla fall priset som de absolut tråkigaste motiv jag någonsin fotograferat.
Här är en kille som vet hur man får ut maximalt av taket. Och väl dokumenterat är det med ;-)
Analog arkeologi
Häromdagen letade jag lägst in i garderoben där jag har en låda blandade fotogrejor i syfte att hitta min gamla framkallningsdosa . Då hittade jag en gammal filmförpackning märkt 1961 som jag inte hade lagt märke till förut. Den visade sig innehålla en framkallad svartvit film. En snabbtitt mot ljuset avslöjade att det fanns en del bilder som verkade föreställa vår sommarstuga i Småland som vi fick sälja i slutet av 60-talet när militären ville bygga nytt skjutfält.
Fyndplatsen
Jag klippte upp rullen lagom bitar och stoppade i en negativficka. Sen fick den ligga i press några dagar tills det fanns tid att stoppa den i scannern. Ut kom bilder som är nästan exakt 50 år gamla och förmodligen aldrig varit kopierade. Många av de som förekommer på bilderna finns inte längre i livet. Många platser finns inte heller kvar.
Att hitta detta tidsdokument får mig att fundera över vad vi fotograferar och vad vi (och våra barn och barnbarn) kommer att önska att vi hade fotograferat om 50 år. Är det ännu en snygg solnedgång? Kanske om den globala uppvärmningen har förändrat vårt klimat, annars lär den se ungefär likadan ut då. Eller är det barnen i simskolan som övar armtag på stranden vid Djupgöl och ett skraltigt torp som inte finns längre? Människor som firar midsommar i omoderna kläder? Mjölkhämtning hos den lokala bonden som la ner redan 1965?
Simskola
Interiör
Människor och platser som inte finns längre
Vissa bilder väcker andra tankar: Varför finns det fyra bilder av en man i ett grustag? Man kan bara filosofera över frågan för det finns ingen kvar som kan förklara varför just detta motiv var så intressant.
Vad önskar man att man själv skulle ha fotograferat i år? Kanske var det inte den där sevärdheten man skulle ställt upp familjen framför utan i stället bilen när man var ute på utflykt sist. Braehus har sett likadant ut i 300 år, men din bil har du bytt ut om tre. Så utmaningen är kanske inte att lyckas med ännu en tekniskt perfekt solnedgång utan att få till en intressant bild på en diskande familjemedlem.
Höstligt
Nu börjar det bli höst på allvar. Dags att plocka in sommarmöblerna, lägga upp båten och vinterstäda i trädgården. Ett säsongsfenomen som uppträder nu är arbetsdagarna i alla föreningar och samfälligheter man är medlem i. Det skall röjas buskar, släpas ris och eldas upp. Folk som man inte sett till på hela sommaren dyker upp för att bokstavligen dra sitt strå till stacken (brasan).
Har man tur blir det fint väder och en en härlig stämning när man svettats tillsammans i några timmar och får umgås och skvallra en stund med varmkorv och en öl. Korv smakar sällan så gott som en solig höstdag i sällskap med ett gäng rökstinkande grannar!
Kanske får man också tid att sortera och gallra bland alla bilder som har lagrats på minneskort och hårddisk under den aktiva säsongen. Med digitalkameran blir det lätt tjugofem alternativa exponeringar av den där fågeln i trädet, och eftersom det är svårt att se på displayen vilken (om någon) som skärpan blev bra på så sparar man alla till "sen". Sen har för min del visat sig vara en tidpunkt som alltid inträffar - sen, dvs inte just nu.
Liftoff för bloggen
Välkommen till min blogg!
Titeln låter kanske lite underlig, men syftar på att jag i bland har lite svårt att välja bland alla mina intressen. Det finns ju så mycket kul att göra! Därför tycker jag i bland att min tillvaro går i "raketfart".
Det kan också förekomma en och annan raketrelaterad bild här. Detta är dock det enda raketskott jag har lyckats fånga på bild, med mindre lyckat resultat som synes...
Bilden är från 2003 och tagen med min första digitala kompaktkamera. Sedan dess har fotointresset fått lite mer fart och i våras köpte jag en Nikon D80. Det främsta syftet med bloggen är att få tips och kommentarer för att kunna bli en bättre fotograf. Så kommentera gärna!
Andra intressen är gamla kameror och resor, så ett och annat inlägg om detta kan nog också förekomma.