Ofärdstider
Det var i början av maj 1999 som jag var ute på en vanlig cykeltur på vägarna runt Bromma flygfält. Plötsligt hördes dånet av många dieselmotorer och rasslet av larvfötter. Svenska armén var ute på storövning i stadsmiljö! Jag tyckte att det var jättekul - ett underhållande och pojkaktigt äventyr.
I dag när jag tittar på bilderna ser jag något helt annat.
Stridsfordon 90 - en "stridsvagn light" kan man säga. Hyfsat bepansrad och försedd med en snabbskjutande 40mm automatkanon. Kan erbjuda skyddad transport för en grupp av 7-8 fullutrustade soldater. Vi har skeppat mycket av den här vagnen till Ukraina.
Rysslands brutala och orättfärdiga överfallskrig på Ukraina är inne på sitt tredje år. Europas framtid hänger på att Ryssland inte tillåts vinna.
Den som blir överfallen med krig och död har all rätt att gripa till vapen för att värja sin frihet. Det är alltså rätt av Ukraina att föra krig, liksom det var rätt av Finland att föra krig mot Sovjetunionen 1939. Man kan tala om det rättfärdiga kriget - försvarskriget mot en brutal och omänsklig angripare.
Det blir alltså till ett moraliskt övervägande, en frågeställning som pacifister aldrig riktigt lyckas krångla sig ur.
Tyska stridsvagnen Leopard - av många ansedd att vara världens bästa. Vi har svårt att avstå från några av våra Leopard, men jag vet att det har talats om att sända ett antal till Ukraina.
Sedan då till det andra kriget, den riktigt heta potatisen - det pågående kriget i mellanöstern:
I min blogg här på FS brukar jag inte snacka politik, ämnet skall ju vara foto - men när häpnadsväckande stora grupper i Sverige agerar som Hamas nyttiga idioter på ett rent skamlöst sätt, har jag svårt att hålla tyst. Krig är ju inte politik i egentlig mening heller. Jag tror att det förhåller sig så som Clausewitz menade - att krig är det tillstånd som inträder när politiken tar slut, när politiken har uttömt alla sina medel.
*
Det är märkligt hur lätt det är att stödja döda judar. Jag menar minnesdagar och sådant. Det beror antagligen på att det inte kostar något. Att stödja levande judar däremot - här i Sverige eller eller på annat håll, det är en helt annan sak. Det kostar åtminstone ett hyfsat civilkurage - men i oturliga fall kan det kosta mycket mer.
Make no mistake!
Det är inte en "terroraktion" som Israel har utsatts för - det är ett anfallskrig från palestinsk sida. Attacken gjordes i en lång rad inbrytningspunkter längs en front av hela Gazaremsans längd, i norr och i öster. Anfallsstyrkans storlek är oklar, men troligen har den uppgått till runt 1500 man - alltså storleksordningen av en halv armébrigad. Enligt givna order bedrev man mord, våldtäkt, och skändning - samt människorov i så stor skala som var praktiskt möjligt, detta i 25 samhällen varav ett hyste en stor musikfestival fylld av ungdomar.
Grymheten och brutaliteten i det här krigsöverfallet - planerat och utfört av Hamas, som är de folkvalda företrädarna för palestinierna i Gaza, är faktiskt värre än vad SS insatsgrupper åstadkom på östfronten under det senaste världskriget - och det vill inte säga lite. Man skall här noga hålla i minnet att Hamas består av palestinier, och Hamas är valda i öppna val av den palestinska befolkningen i Gaza.
Israel har samma rätt till självförsvar som Finland och Ukraina - palestiniernas exempellösa grymheter i samband med överfallet på Israel gör att proportionaliteten hittills är till Israels favör. Det beror på att palestinierna i hela sitt anfallskrig inriktade sig specifikt på att mörda, skända, och våldta civila - några militära mål hade man inte.
Ingen har kunnat visa att Israel har riktat militära aktioner specifikt mot civila. De stora civila förlusterna och det svåra mänskliga lidande vi dagligen ser i den mediala rapporteringen, är en följd av krigsföringen i sig. Krig får alltid hemska följder. Krig är brutalt omänskligt och grymt.
Ett bra förhållningssätt är att inte dra kriget på sig - som palestinierna gjorde.
Hamas är - och måste behandlas - som den terrororganisation de är.
Jag har rest många gånger i regionen och har vänner både bland palestinier och i den judiska befolkningen och kan se historien från båda sidor. Ett perspektiv som fullständigt saknas hos många idag. Några av mina vänner brukar bli skogstokiga när jag påpekar att Hamas uttalade mål är en eliminering av Israel. Hamas kommer aldrig att ändra sig och de kommer aldrig att utlysa ett demokratiskt val. De vet däremot hur man ska använda civila som mänskliga sköldar
En fråga jag brukar ställa är väldigt enkel: NÄR startade Israel ett krig? Då brukar det bli tyst….
Min bestämda uppfattning är att lösningen handlar om två stater och att Jerusalem/Al Quds ställs under internationell övervakning på obestämd tid. Såväl palestinierna som israelerna klarar inte konflikten själv. De klarar inte ens en temporär vapenvila. Relationerna i hela regionen måste normaliseras och jag hoppas att USA och EU kan spela en medlande roll. Tillbaka till Camp David!
Och appropå dina bilder av militär materiel. Och om vi nu ska stötta Ukraina. Vilket är en självklarhet med tanke på freden i vår del av världen.Varför bara skicka raketer och tanks? Varför inte Jas Gripen?
Visa Putinjäveln en gång för alla att det svenska stålet inte går av för hackor.
Trevlig helg/per-erik
Vi har nog en rätt långtgående samsyn i Mellanösternfrågan, men saken är så oerhört svår. Som man menade från den Israeliska regeringen angående vår förra utrikesministers bravader: ”Att manövrera i Mellanöstern är inte som att bygga Ikeamöbler...”
Angående Ukraina, så är det å ena sidan precis som du säger. Vi borde sända allt vi har – om inte annat så i klart egenintresse. Haken är bara den att vid en viss punkt kan Ryssland, med stöd av internationell rätt, hävda att vi har gått in som krigförande part. Då blir läget mycket svårhanterligt - och sker den utvecklingen på bred front, då är vi alla på det sluttande planet mot ett tredje världskrig.
Men jag känner fotografen Emil Larsson på SVT och hans berättelse om hur det såg ut Butja efter ryssarnas framfart kan ge vem som helst mardrömmar. Precis som berättelserna om Hamas övervåld mot dansande ungdomar på en fredsfestival.
/per-erik
När jag tänker tillbaka på tidigare perioder av mitt rätt långa liv, undrar jag ibland om världen har blivit galen?
Det är ju en intressant aspekt. I den andra bilden av Leoparden ser man stridsvagnsbesättningen titta godmodigt flinande på mig. Det skulle kanske inte alls vara så i dag.