Den ultimata kopian
Föreställ er att det plötsligt blev känt att det någonstans i världen tillverkades en tämligen exakt kopia av 1936 års Rolls Royce - och det till ett väl så lågt pris. Oj - vilken rusning det skulle bli!
Det är precis vad som hände efter andra världskriget, fast inom kameravärlden - och kameran heter KIEV. Den byggdes i den dåvarande sovjetrepubliken Ukraina.
Om vi förflyttar oss till det läge som rådde vid krigsslutet 1945, kan vi konstatera att CONTAX från Zeiss Ikon AG i Dresden var världens finaste och dyraste kamera. Den kameran ville ryssarna nu ha som krigsskadestånd enlig Jaltaavtalet. Nu skull arbetarna i det socialistiska Sovjet kunna fotografera med en riktigt fin kamera - en kamera som arbetarna i väst inte hade en chans att få råd med!
Sagt och gjort. Den ryska militäradministrationens sambandsperson hos Zeiss i det av Sovjetunionen ocuperade östra Tyskland hette major Turygin, och han var inte att leka med - han hade all makt att sätta bakom orden året 1945. Zeiss fick nu klara order, och en del lockande löften - och så var det bara att sätta igång.
I Dresden gick det av kända skäl inte att tillverka några kameror, men mot alla odds fick man hos Carl Zeiss i Jena relativt snabbt ihop tre produktionsband för Contax, och man gjorde en provproduktion. Den nedre av kamerorna i bilden ovan är från den serien. Den skarpögde kan skymta den kända Zeiss Jena-logotypen i tillbehörsskon. Det är här vi har startpunkten för KIEV-kameran.
Efter förflyttning av de tre produktionsbanden till Ukraina tillsammans med ett gäng specialister från Zeiss, genomförde man en provserie 1947. Sedan startade byggandet av den nya kameran så smått i Kiev året 1948. Här i Sverige lyckades Konsum få in en mindre serie Kiev II år 1949 - troligen som första västland.
Dom första ca. 15 årens produktion av Kievkameran gick över förväntan. Trots stora produktionsvolymer fick man man fram en bra och välfungerande replika av Contax II. Förutom den riktigt hyggliga kvalitén, är det en annan omständighet som är central i sammanhanget: Kievkameran är inte ett plagiat - den är en helt legalt byggd replika, tillkommen genom all hjälp Zeiss kunde ge. En Contax byggd i Ukraina helt enkelt.
En Kiev är alltså inget annat än en Contax II - och om vi då går tillbaka till tiden när Contax II presenterades på vårmässan i Leipzig året 1936, så var den kameran mässans stora sensationen. En så avancerad kamera i det nya småbildsformatet hade man inte skådat. Mannen bakom verket var Zeiss Ikon:s chefkonstruktör Hubert Nerwin. När han nu sjösatte sitt lindebarn, kunde han nog inte föreställa sig att hans konstruktion skulle komma att tillverkas i ett halvt sekel.
Kievkameran tillverkades i många modeller, men skillnaden mellan modellerna är i huvudsak utseendemässig kosmetika. Alla Kievkameror är en Contax II under skalet. Den sista modellen, Kiev 4AM, tillverkades fram till 1986. Kiev/Contax tillverkades alltså i 50 år. Ett svårslaget industrihistoriskt rekord.
Kameraporträtten är från någon sommar på 1990-talet här hemma på balkongen. Det var laddat med Kodachrome 25 i kameran. Huvudljuset stod en lätt molnbeslöjad eftermiddagssol för, och fyllnadsljuset var två rakspeglar.
/B
En ögonöppnare för en sån som mig som alltid betraktat ”ryska grejer” som skit.
Möjligen beroende på den ryska bil jag en gång gjorde misstaget att köpa. Eller den där gamla Zenit 3M som var min första kamera och som lämnade en hel i övrigt att önska.
/per-erik
Med ryska grejer är det ömsom vin, ömsom vatten.
Kievkameran från Arsenal Zavod i Kiev var den finaste kamera man producerade - ändå förföll produktionen fram emot 1980-talet. Det berodde på att man från centrala myndigheter i Moskva i sina femårsplaner krävde orimligt höga produktionsvolymer - volymer som inte gick att förena med dåtidens villkor för den här aktuella finmekaniska precisionsproduktionen.
Här en annan grej om ämnesområdet, om du inte såg den:
https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/ryssen-kommer-eller-sa-har-skulle.htm
Det där med "bättre" blir ju rätt mycket en smak och behovsfråga. Själv tycker jag att den gamla Leican är urläcker.
Contax var dock ett betydligt mer avancerat bygge - och en bit dyrare än Leica.
Leicas verkliga storhetstid började i mitten av 1950-talet med Summicronobjektiven och M-kamerorna.
Tänket var nog lite annat hos politruckerna i dåvarande Sovjetunionen.
Den helt okunnige som mig tycker det är intressant att läsa om den historiska utvecklingen av denna kamera. Av det man kan se i den första bilden är det ju bara graveringen som skiljer. Hur är det med innanmätet, är de samma i stort?
De första Kiev som kom till Konsum måste väl ha sålts på något sätt, hur?
Tack!
Bob
I den tidiga produktionen är innanmätet så identiskt att man i hög utsträckning kan använda delar åt båda hållen - vilket jag själv har tillämpat i min reparationsverksamhet av gamla Contax/Kiev (den ultimata kopian). Ett mycket gott betyg alltså.
Jag vet inte hur Konsum krängde sina Kievkameror. Vad jag däremot känner till är att denna Kiev II kostade nästan lika mycket som en Contax II - som fortfarande året 1949 fans i lager i detaljistled i Sverige.
/Affe
Har haft en Minolta XG1 för några år sedan. Hur bra den nu var på sin tid har jag ingen aning om.
Vet att kompisen hade en Hasselbladskopia eller liknande från Sovjet om jag inte minns fel.
I vilket fall som helst så var analogt fotografi kul att testa på.
Länkar bloggen från Minoltan,
https://www.fotosidan.se/blogs/joakimohrn/analogt-fotografi-med-minolta-xg1.htm
Gillar sommarbilden på kameran och det vackra glaset. Ser ut att vara Te kanske :)
Kompisens Hasselbladskopia var gjord i samma fabrik som den Contax-replika jag tar upp här, nämligen Arsenal Zavod i Kiev. Den hade beteckningen Kiev 88.
Som vanligt en intressant text och fina bilder på dina kameror.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: Jag vet mer om konsekvenserna som drabbart den tyska bilindustrin, men den liknar också i många avseenden andra tyska industrier - här också kamerorna.
Du skriver tyska, men menar väl ryska?
Nej - jeg mente den tyske - bl.a BMW.
Før 2. verdenskrig var en af BMW’s fabrikker placeret i Eisenach. Efter krigen blev fabrikken overtaget af Sovjetunionen, da Eisenach lå i den sovjetiske besættelseszone.
Fabrikken fortsatte (nu som en østtysk fabrik) med at producere biler og motorcykler under BMW-mærket, men efter en retssag i 1952 blev de tvunget til at ændre navnet til EMW.
Min far havde en EMW. De bibeholdt det kendte BMW-logo, men skiftede den blå farve ud med en rød.
Mvh. Erik.
Det finns en viss parallel till Zeiss Ikon AG i Dresden. Man fortsatte under namnet VEB Zeiss Ikon - och man fortsatte även att använda namnet Contax, då på sin nya spegelreflex. Man hade även ett projekt om att ta upp tillverkningen av Contax II igen, men fann att man inte skulle nå lönsamhet i konkurrens med Contax IIa från Stuttgart.
Minna rysserfarenheter inskränker sig till en Zorki (minns inte nummer), men en kopia av en gängleica. Dessutom hade jag en Saljut (Kiev 88) en tid, men den blev till en Hbl 500C/M efter ett tag.
Såg en annons en som säljer en Kiev 4 för € 45,- här i hembyn, men hittills har jag lyckats kringgå den…
Tommy S.
Vet du inte att det bästa sättet att bli av med en frestelse, är att falla för den.
Skämt åsido, så skall man hålla i minnet att en Kiev, som ju framgår här ovanför, är byggd precis på samma sätt som en Contax - alltså är den lika dyr att serva!
Mycket stor prisskillnad. Något sådant kunde inte ha genomförts, annat än i en planekonomi (kommandoekonomi).
Tidiga Kiev (säg fram till ungefär 1970), når nästan ända fram till Contax för det mesta, men sedan mot slutet gick det inte bra - se min kommentar till Per-Erik här ovanför.
När de sista modellerna, Kiev 4M och Kiev 4AM kom i början av 1980-talet var standarden stundtals rent katastrofal.
Det går en obekräftad historia som berättar att ett gäng bistra politrucker från Moskva en dag anlände till Arsenal Zavod i Kiev. Tre månaders produktion underkändes, och skickades raka vägen till stadens soptipp!