Hösten är här, Gustav Vasa, nästa Leica glugg?

Leica M240, Summicron 50mm.

Hösten är här, eller den har nog egentligen varit här nästan hela September har det känns som.

Grått och tråkigt. Det kan ju iof vara en bra bas för dramatiska fotografier med ett ljus som i många fall är roligare än strålande solsken. Men själen skulle samtidigt må bra av några veckor till av ljus innan väggen av mörker slås upp och inte kommer ned fören till våren igen.

Leica M240, Summicron 50mm.

Den här helgen bjöd dock på strålande solsken. Och det var verkligen välkommet. Dessutom har nu de där riktigt trevliga höstfärgerna börjat träda fram som stjärten på en påfågel och man kan inget annat göra än att släpa med sig kameran ut för att försöka få till lite bilder innan träden tappar de vackra löven.

Jag har varit inne i en test period för min Spotmatic med de 2 takumar gluggarna jag nu har till den, och de här sista veckorna har jag testat det senaste 28mm objektivet.

Rullen från det får jag inte på ett tag, men det känns lika trevligt som det 55 mm jag fick med till kameran.

Förutom den tog jag med mig M240 och ett summi 50mm ut idag i det vackra vädret. Jag och sonen Julius styrde kosan mot Ubbesjön i vallentuna, och det blev en sådan där dag man bara vill stuva undan i hjärtats arkiv och minnas de där dystra dagar senare i livet( när de då och då dyker upp). Underbart.

Leica M240, Summicron 50mm.

En aspekt av höst skogen jag verklige älskar är när björkarna får sina höstfärger. den där kontrasten en solig dag med den blå himlen , de gula löven och de vita stammarna känns nästan som att gå in i en annan värld. Och Julius verkade tycka likadant där han skuttade fram och tillbaka mellan stammarna på stigen.

Leica M240, Summicron 50mm.

Veckan innan var något bistare, och då hade jag dottern som istället fick följa med på en vandring i historiens tecken. Förbi Lindholmens gård och "Gustav Vasa" eken ute i vallentuna och på en längre runda til ett Hökeri och en ganska spännande Lada full med gamla pinaler.

Gustav Vasa eken och yasmine fotad med Leica M240, och Summicron 50mm.

Vägen dit är kantad av en fauna som nästan är hämtad ur en murrig skräckfilm vid ett "mangroveträsk" men samtidigt väldigt vacker bitvis.

Här hade de första höstlöven börjat falla ned runt i den våta undervegetationen.

Yasmine fick med sig 3 ex av den gamla populära tidskriften "Fia" från 1975. Här fotad med M240 och Summicron 50mm.

Avslutade vid Vallentuna kyrka där löven också nu kantade gångarna runt gravarna,

Nu väntar en period av en del fotande i form av extra påhugg med allt ifrån porträtt sessioner till skolfoto( inget jag normalt gör, men en tjänst till den skola jag jobbar för som inte har någon annan fotograf nu ) och förhoppningsvis lite gatutfoto denna kommande helg. 

Funderingen i rubriken angående en alternativ glugg till min 50 Summicron är aktuell också, jag har en Voigtländer 35, men går alltså i tankarna på att skaffa antingen kanske en Summarit 35 eller någon annan. Har ni några tips på något med trevlig karaktär så låt mig få ta del av det.

Delar med mig av lite blandat på slutet av inlägget med analogt från sommaren och lite annat skrot och korn med familjen..

Leica M240, Summicron 50 mm

Spotmatic 55 mm takumar, Trix.

Rivning av gamla Polisstationen , vallentuna, Konica autoS3, Lomo Berlin.

Konica Auto S3, Lomo Berlin.

Leica M240, Voigtländer 58 Nokton SL II för Nikon med adapter.

Ha en riktigt fin vecka!

/Fridens, over and out...

Pentax Spotmatic take two, expired Trix.

Takumar 50mm f1,8, Utgången Trix

Ett litet inlägg som en återkoppling på mitt förra angående min införskaffade Pentax Spotmatic.

Jag har nu fotat ett par rullar och här är lite bilder från mina två första just inkommet från Odenlab.

Första rullen använde jag en utgången Kodat Trix som jag inte riktigt visste vad det skulle bli av. trix verkar ju kunna ta en del stryk, så jag misstänkte att det iaf skulle bli lite bilder.

För att testa en helt "ny kamera" men inte heller vet hur allt funkar med alla år på nacken kanske man skulle haft en tryggare start i form av en ny film. Men samtidigt ville jag inte slösa med en ny film heller utan tänkte att det blir vad det blir.

Första rullen i kameran tog jag mig ut på stockholms gator runt den spännande händelserna vid hamnen, där dagen till ära båten Göteborg skulle vinkas av.

Den här typen av händelser då nytt möter gammalt och det finns en chans för lite roliga bilder är något jag verkligen gillar att fotografera. Stannade dock inte så länge, men hann med att ta lite bilder på allt kul folk som var utklädda för att passa temat för dagen där runt hamnen.

Spotmatic SP är en väldigt trevlig kamera att fotografera med. Och jag har redan köpt en Takumar 28 mm också och tanken är att kanske skaffa ett 85mm eller liknande om jag får tag på ett. Den är minst lika rolig som min FE2 eller leica M4 så den kommer nog att bli kvar i samlingen.

Jag lyckades också fixa ljusmätaren så att den tar de nyare Lr44 batterierna och även om den verkar överexponera lite så är jag väldigt nöjd med att ändå ha en ljusmätare som tar de nyare batterierna som är lätta att få tag på.

Andra rullen blev lite Kodak Gold. Inget speciellt men lite familje bilder mest runt sjön här i ett vallentuna som börjar ändra skepnad till Höst.

Blir nog någon utflykt imorgon med då jag plockar med kameran. Det är verkligen en kamera som är kul att plocka med sig och de små fina Takumar gluggarna är otroligt smidiga och ger helt ok bilder tycker jag .

Ha en trevlig helg!

/over and out..

Fuji400H pros återtåg? F100 och dans på "bakgården"

NikonF100, nikon 58G, Fuji400H pro

En ny helg och ännu en lördag. Snart dags för höststädning på gården så en kort stund med koppen kaffe i handen innan tittar jag igenom foton från sommaren som gått och fastnar för serien jag plåtade med dottern för ett tag sedan.

Tanken var att fota en av de sista rullarna Fuji 400H pro i sensommar solen med henne som ett minne från den här sommaren och hennes fas i livet just nu, men också för att använda fuji400H pro till något vackert innan det tar slut. 

Jag var inget stort fan av den filmen när det begav sig, och som det ofta är upptäcker man något när det är påväg att ta slut och inser hur korkad man varit.

Den passar verkligen inte till alla typer av bilder, men i min mening passar den väldigt bra för barn och sommarbilder med sina vackra grälla färger och nästan lite "barnsliga " känsla. Jag tänker blåa och rosa elefanter på en ljusblå tapet i ett barns lekrum typ.

Leica M4, Nikon 50mm f2 LTM och Fuji 400H

Som kontrast gick vi till en lite sliten del av vallentuna nära stationen som en bakgrund till den vackra filmen.

Förutom min F100 laddad med Fuji400H hade jag också med mig en Rolleiflex laddad med Lomo potsdam 100 och en extra rulle Trix till min F100.

Solen var fortfarande uppe men hade börjat dala och gave ett väldigt vackert ljus över stationen.

Nikon F100, fuji400H

Jag kan förstå varför många använder den till Bröllop och framförallt porträtt med de ljusa kläderna och speciellt sommarkvällar tex. ger verkligen pastelliga toner som förstärker känslan av ljus och en positiv känsla enligt mig.

F100 med nikkor 105mm f2,5 Ai-s och fuji400H pro

Nikon F100 och nikon 58G , Trix.

Jag har nu ca 5 rullar kvar och hoppas att jag hinner plåta minst en gång till innan det vackra ljuset försvinner, kanske passar den även för några fina höstporträtt en ljusare dag. har sett att den finns att få tag på också, men då ligger priserna på runt 300 kronor eller mer för en rulle.

Nikon F100 laddade med Fuji 400H och Trix.

Kan man hoppas på att de återinstallerar filmen i framtiden precis som med tex Acros. Jag hoppas verkligen detta. och filmens framfar nu gör ju att det finns en chans i iallafall. Gör den detta har filmen vunnit ett nytt fan i mig måste jag säga. Och jag kommer garanterat att införskaffa den så fort den kommer tillbaka.

Leica M4, Nikon 50mm f2 LTM och Fuji400h pro

/Over and out...

Berger Pancro 400, en liten "recension"

Hej! Bara ett litet Fredags inlägg innehållande en sorts recension av en analog film jag tycker mycket om men som kanske inte är allas "kopp kaffe".

Det är en relativt ny film för mig då jag endast fotograferat med den sedan jag tog upp den analoga tråden igen efter många år. Någon gång i början av pandemin eller något innan skaffade jag en Nikon FE2 och lite svartvit film och blev tipsad av mannen som äger Kamera stockholm att prova Berger Pancro 400. Den är något billigare än andra svartvita filmer, ligger runt 80 kronor rullen tror jag bestämt.

Jag hade inga större förväntningar mer än att jag hoppades att den hade något tidlöst men samtidigt gammaldags över sig, och dessa förväntningar levde den helt klart upp till.

Jag börjar med lite annat som jag uppskattar med Pancro 400. Det känns som en väldigt trevlig film för familje bilder, framförallt tycker jag när man har rätt ljus att porträtt får en väldigt fin känsla, en nästan melankolisk kvalitet som jag tycker blir finare än i flera andra svartvita filmer jag brukar använda.

En annan typ av fotografi jag tycker den passar för bra är stadsbilder och dokumentära bilder i linkade miljö där det också infinner sig en känsla av tidlöshet på något sätt.

Eftersom det är en 400 film så känns den väldigt användbar, dock har jag inte provat att pressa den eller laborerat mycket med den i det avseendet. Men kan intyga att den verkar tåla en del "fel" exponering så jag alltid tycker att bilderna kommer tillbaka i hyfsat skick och ibland väldigt bra exponerade( ibland pga av mig men också för att jag blir räddad av film och kamera!).

Senaste året har jag uppskattat en svartvit ton som är mindre kontrastrik. till skillnad från hur jag kände innan då jag ofta var efter mycket svärta och kontrast i mina bilder för att få ett mer påtagligt uttryck i mina bilder, kanske framförallt i gatufoto och arkitektur då man letar skuggor och ofta exponerar efter högdagrarna.

Pancro är verkligen en sådan film som ger ett mer gammaldags och grådaskigt uttryck som jag börjar gilla mer och mer, och de större kornen som verkligen känns så organiska på ett sätt att du tveklöst känner att det ligger så långt ifrån en digital bild som den bara kan. Något jag också uppskattar då man verkligen får känslan direkt av att det är en analog film och inte en photoshoppad digital fil.

Så till det kanske ända "negativa" jag har säga om filmen.

Det är inte en film som är förlåtande om du har dåligt med ljus och människor en bit bort som en del av en miljö du fotar. detaljer försvinner i det grövre kornet på ett sätt som inte alltid är så smickrande. kanske ingen film jag skulle fotografera bröloppsbilder med överlag. Eller andra typer av porträtt där detaljer känns som en viktig del i dessa porträtt.

Men å andra sidan i rätt sammanhang är det just dessa korn som är charmen med filmen men det gäller bara att välja rätt tillfälle för att använda denna fina film.

En stark rekommendation om ni inte prövat Pancro400 alltså.

Ha en fin helg!

/Over and out....