Fotografi i Juletider, och Fotografi Julklapp?

Julen är här. Även om inte vädret skvallrar om något sådant så tycker jag mig ha skådat en hel del andra tecken på att så är fallet.

Hos mig själv har allt bara gått väldigt fort, som pappa ledig till Julius här ovan( kritiskt granskande kläende av granen och dess kulor!) går dagarna in i varandra och tiden överlag går väldigt fort. Men trots detta tycker jag det infunnit sig en viss julkänsla. Mina Jular senaste åren har varit lite i en "luffares" tecken då jag själv konkat runt julklappar på många olika ställen och fått styra kosan dit barnen har funnits. En ganska modern jul med tanke på att fler lär ha samma situation eller likande numer med alla separationer och delade boenden med barnen etc. Också denna jul luffar jag runt, men det är med lite mer ro i själen än hur det varit tidigare.

Sedan min föregående blogg hann vi faktiskt med en till vintrig fas på några dagar. Och jag passade snabbt på att dokumentera även denna gång med min lilla Q-P.

Det var några magiska dagar man önskade skulle förlängas tills åtminstone julen. Men men, håller tummarna för ett lätt snöfall dagen innan jul eller så!

I och med att jag spenderar större delen av min tid nu med sonen då jag är pappa ledig blir fotopromenaderna korta och med långt i mellan, men jag uppskattar de minst lika mycket som förut även om jag blir tvungen att planera lite mer innan då tiden inte räcker till annars.

En annan väldigt rolig grej med snön just denna vinter var att sonen Julius aldrig hade sett snö, och aldrig åkt pulka etc. det var verkligen fantastiskt att få se och höra honom den soliga vintriga dagen vi kom ut för första gången för en pulka tur bakom huset.

Han la ut händerna för att "känna" på snön då jag drog honom fram över det fina vita pudret. Den dagen var verkligen bitande och tyvärr klarade han inte av att vara ute så länge, men det var en riktigt minnesvärd stund jag aldrig glömmer.

Så här såg det ut ganska snabbt efter på Vallentunasjön. Den spruckna isen som inte visste vart den skulle ta vägen längre bildade en vacker förgrund till sjön där bakom.

Även Ankorna i viken kändes lite förvirrade, och det kändes som att dom tränade på lite olika formationer för att slåss mot den eventuella väntande isen om den kom tillbaka igen.

Så förutom en del fotande i naturen hann jag även med lite små porträtt sessioner med dottern över helgen. 

Som det brukar blir det en kombination av någon liten ide jag har med hennes egna ideer av vad hon vill ta på sig eller ta med för rekvisita och så blir det något roligt för henne att spara sedan och ett sätt för mig att testa lite olika uppsättningar och ljus men även träna den kreativa muskeln lite, något som är nog så viktigt.

En av bilderna vi gillade mer, en blandning av hennes fascination för fantasy och de gammaldags kläderna hon ville använda resulterade i denna bild.

När jag själv får inflytande över idéerna blir det gärna svartvitt och lite melankoliskt. Här en snabb tanke jag fick med dröm fångaren som fick agera ram för yasmines ansikte.

Den här var en av de senare jag gjorde och den kanske var ännu något mer i melankolins tecken. Men kanske också en av de jag gillade bäst. I det här fallet valde jag att göra en "wet plate" över den för att förstärka dysterheten i bilden och tanken bakom.

Då Yasmine var klar med sin session hämtade vi Julius och han tyckte det var dags att testa dockvagnens kapacitet för att köra runt i, vilket resulterade i många skratt och lite bilder på syskonparet när de lekte i den trånga lägenheten.

Här över räknar Julle ned innan starten...

Kör!

Tjohooo!

Brrrrrmmmmm!

Att sluta är det svåraste...." En gång till?"

Båda helt slut efter denna dag, men en dag i glädjens tecken.

Går i funderingarna att köpa mig en egen julklapp i fotografins tecken, kanske någon ny softbox, eller någon ny glugg. Något måste man ju pigga upp sig på då man inte får några andra julklappar längre...;)

Med detta säger jag God Jul, och så syns vi i bloggarna snart igen.

Ha det gott!

/over and out...

Bästa bilderna för året...

Jaha, då har man inte skrivit ett inlägg här på ett bra tag. Har skrivit någon enstaka på min hemsida men tänkte att det var dags här igen så här inför Jul/Nyår.

Mycket har hänt i mitt "fotografiska" liv senaste året. En hel del ny utrustning och en massa bra kurser som förhoppningsvis har utvecklat dels mitt tekniska kunnande men också inspirerat mig och mitt kreativa sinne.

I utrustningsväg har det blivit en del nya objektiv dels till mitt Nikon system men också till mitt Fujihus.

Till Mina Nikon hus vart det ett 70-200 VR2 och ett byte från D810 till ett fint D4 hus. Så nu slåss min DF och min D4 om uppmärksamheten ;)

Jag bestämde mig också för att "uppgradera" min Fuji XT-1 till en XT-2. Jag älskade min 1a men såg flera riktiga fördelar i nr 2 och bestämde mig till slut. Det verkar vara en underbar kamera och jag ser fram emot att fota mycket med den det här nya året som kommer.

Det här året hade jag flera egna projekt men också en del småjobb som kom och gick.

 Ett minnesvärt jobb var för en app mot mobbing i skolor som lanseras i Europa just nu.

En ung kille skulle framföra en singel som handlade om antimobbning och förutom att det var ett kul och avslappnat uppdrag så var det en erfarenhet att jobba med min nya 70-200 och nya D4an.

Hann också med en möhippa och ett bröllop som också det var väldigt kul för att vara just ett bröllop.

Bruden var en vän till min fru och det blev en härlig dag där jag bara följde med ut på stan och fotade det jag ville längs vägen. Bröllopet i sig var också det väldigt fint och även därifrån fick jag ett par fina bilder som jag sedan kunde glädja de nygifta med.

Ett annat minnesvärt uppdrag kom nu strax innan vintern började med att jag skulle fota för ett klädmärke som riktar sig till ridsporten och människor som håller på med hästar.

Också ett väldigt roligt jobb och jag älskade att få fota utomhus och att få fota hästar var också något som gjorde det lite annorlunda och roligare .

Så på det stora hela har det varit ett härligt år, med kul uppdrag och en hel del roliga egna projekt.

Fotomässan var också en höjdare och efter att inte ha varit där på ett par år njöt jag verkligen av att få gå runt och supa in allt i nyhetsväg och alla föreläsningar och utbyten av historier och kunskap.

Jag lyckades även med konstycket att få min fru att köpa en Fuji x-10 och börja ta sitt fotande till en ny nivå :) Ser fram emot att följa hennes egen utveckling.

Så ha nu ett riktigt gott nytt år alla fotokamrater och lycka till med allt.

/over and out...

Thailand, och livet går vidare?

Livet går vidare var i titeln till mitt sista blogginlägg innan jag tog upp bloggandet igen.

Det förra inlägget var tungt och kanske passar det sig inte inte direkt på en sida om fotografi. I verkliga livet går det dock hand i hand för mig. Fotografin har följt mig genom dåliga tider och bra tider. Lusten att fotografera är konstant, som en trygg lojal vän som alltid finns där då jag behöver den.

Jag har ingen fanbase eller  speciellt många som följer min blogg, men det fungerar som något slags sammanfattning av vad man själv har sysslat med och något att gå tillbaka till för att se vart man var i sitt "fotografiska" liv.

Jag skrev om min far i förra inlägget och att han kämpat sig tillbaka efter en stroke.

Han avled tragiskt på vårkanten i sjukdom och det har varit en väldigt tung period för våran familj senaste åren. Som alltid vid förlust eller tragedi får man perspektiv på saker och ting och kommer närmare varandra. Kanske det ända positiva.

Vi behövde komma iväg för att rensa tankarna och bara få andas. Det kändes som om sjukhus doften och synen av vita sterila korridorer följde med oss vart vi än vände oss.

Resan till Thailand hade redan varit bokad och det kunde inte ha blivit en bättre timing så som det blev efter allt det tunga. Vi hann med en del tunga praktiska saker såsom begravning och flytt av saker efter min far men sedan packades väskan med kamera utrusting och andra pinaler och sedan försvann vi ner mot solen, och nya äventyr.

Våra resor till Thailand innebär oftast inte att ligga vid stranden dock. Utan en hel del resa och träffa människor som vi känner där nere.

En vecka hade vi bokat på ön Koh Chang för avkoppling. Resten gick till att resa runt och uppleva andra saker.

Koh Chang var verkligen en underbar plats. För mig som har svårt att bara ligga vid stranden fanns möjligheterna att upptäcka djurliv och äventyra på ön. Eftersom det är en nationalpark finns där en hel del områden som är "orörda" av människan.

Det var dessutom lågsäsong på ön och därför inte så mycket turister.

Vi gjorde utflykter runt hela ön och vandrade i djungeln, såg vattenfall, apor och underbara scenerier runt kusten på denna fantastiska ö.

Att stiga upp på morgonen och se havsörnar cirkulera runt topparna från balkongen hör inte till vanligheterna.

Före Koh Chang och efteråt fortsatta vi att resa runt i Thailand.

Vi hjälpte bland annat till på en lokal skola i byn Nong soon i Korat. En av min frus vänner jobbar som lärare där på skolan och den är naturligtvis mycket fattig. Så att skänka lite pengar och bjuda på någonting kostar inte oss så mycket men ger dom något fint som dom uppskattar och att få se deras glädje är verkligen härligt.

Att få följa med på en klassåterträff för min fru var en intressant upplevelse!

Dom hade börjat få kontakt över Facebook senaste åren och nu var det dags att styra ihop en stor fest som varade i några dagar.

Dom hyrde ett par bungalows nära en vattenresorvoir med en fantastisk utsikt.

Det släpades med Kareoke utrustning och BBQ mat för ett helt kompani. Det blev en kväll jag aldrig glömmer med god mat fantastiska människor och en hel del gräslig sång;)

Andra Utflykter vi hann med inkluderade Bron över floden Kwai, Hua Hin och flera platser där stora Thailändska filmer spelats in där man fortfarande sparat en del av kulisserna. Ganska häftiga platser om man är intresserad av att fotografera!

I slutändan var det precis vad vi behövde. En tid för att få andas och reflektera över saker som hänt. Det blev även ett fint tillfälle att fotografera och prova utrustning jag inte hunnit med att testa innan.

Snart väntar nya äventyr i Rom om några veckor....

Over and out.

Nedräkningen börjar...

Då var det snart dags. Det börjar suga lite extra i rese-tarmen och en svag men spännande nervositet som alltid infinner sig innan en resa börjar dyka upp.

En hel del har hänt och händer nu innan resan och sedan senaste inlägget både i jobbet och privat.

Mitt jobb har varit ganska så stressigt och mycket just för att jag ska iväg en längre tid. Människor måste ta över efter mig och jag har en hel del förberedelser för att förenkla deras tillvaro då jag lämnar landet.

Födelsedagar har avlöst varandra både för mig själv och min fru och flera i släkten. Kan inte fatta att jag är 37 nu!? Hade en gammal vän på besök med sin son( ovan ) och vi pratade länge gamla minnen och insåg va gamla vi båda hunnit bli hehe.

Fortfarande också lite bedövade efter de tragiska omständigheter som jag nämnde i min tidigare inlägg, men också ett slags lugn i att vi i allafall snart kommer att få rå om varandra i Thailand och slippa stressen här i sverige ett tag framöver.

Mitt nya objektiv är nu monterat på kameran och är redo för många förhoppningsvis trevliga porträtt där nere. jag har skaffat mer film( portra 160 ) och införskaffat extra batterier etc för att vara förberedd med både analoga och digitala kameran när det är dags därnere.

Jag fick ett extra foto uppdrag nu i veckorna innan resan också och det blev som en skön uppladdning och träning inför resans plåtningar.

Jag jobbar mest sporadiskt nuförtiden och mestadels för folk jag känner och i mitt eget tempo. Det känns väldigt bra att jobba utan att ha någon press på sig.

Innan en sådan här resa blir jag alltid lite sugen på rese foto och böcker i det temat för att få inspiration och ladda upp med lite ideer och tekniker att ha i bakhuvudet när jag är därnere sedan. Ska bli roligt faktiskt.

Nu räknar jag bara dagarna... 

Motivationen börjar smyga på igen...

Tar upp bloggen igen som en som en liten nystart för den kommande tiden.

En hel del har hänt i mitt privata liv och har därför inte varit lika aktiv som man ibland önskat vara.

Stundtals har jag fotat och nästan krampaktigt dragit av en serie utan att egentligen ha några bra ideer eller inspiration till något vettigt. Mycket pga min situiation i tillvaron.  Min familj och mitt jobb senaste åren har krävt stort engagemang. Och därför har foto fått kliva åt sidan för närvarande.

Nu har jag emellertid en ny resa inbokad och ett nytt objektiv på ingång, och då börjar det förstås att rycka i den gamla foto tarmen igen.

Jag och familjen styr våran kos till Thailand och Ban dong phong igen. Och kommer att resa runt en hel del utöver det också. Att ha familj i Thailand gör det verkligen enklare att få tillgång till en hel del spännande platser och situiationer.

En del av våran resa har ett sorgligt skimmer över sig då en nära vän gick bort för ett par veckor sedan. Han var en del av familjen och våran familj i Ban dong phong var väldigt nära honom också.

Så att resa utan honom och att träffa familjen nu är rätt dubbelt. Det blir en cermoni för John som han hette och en hel del sörgande tillsammans med familjen där nere.

Samtidigt känns det som om John kommer vara med oss både i hjärtat och själsligt. Kanske kommer han finnas där tittandes igenom kamera linsen tillsammans med mig. Vem vet. En del av mig vill gärna tro det. 

Jag hoppas att det blir en fantastisk resa i alla fall och att det bjuds på många tillfällen för bra bilder. jag kommer att lägga upp så mycket jag kan och hinner här.

Det blir nog allt ifrån dokumentära bilder från Thaiboxningens mecka till familjebilder/porträtt och miljö/naturbilder .

Den här gången släpar jag med mig min Nikon f100 med 2 objektiv. och min lilla digitala Lx5 som alltid håller vad den lovar. Gillar verkligen båda kamerorna och nu med ett nytt 85 mm till min f100 blir det kul med lite nya porträtt. Blir både svartvit film och färg.

Så nu hoppas jag bara ideerna och motivationen kommer krypande mer och mer ju närmare resan jag kommer!

To be continued...