Gatufoto, Naturligt ljus, och svartvitt!

Dokmai. (test med speedlight och röd gel).

Med den titeln på blogginlägget och den här bilden öppnar jag med några tankar om just detta. Detta är alla saker jag vill fota mer kommande månader.

Speciellt svartvitt och gatufoto och allra helst i naturligt ljus såklart!

När jag bytte min utrustning för ett drygt halvår sedan började jag expremintera mycket med blixt och studio utrustning och hade en lång paus med det som ligger mig närmast hjärtat nämligen svartvitt och naturligt ljus.

Så det är med blandade känslor jag tar fler och fler porträtt med blixt och paraplyer.

Samtidigt är det något jag har velat bli bättre på länge och fastän jag har gått ett flertal utbildningar och kan det bra i teorin tog jag det aldrig på allvar eftersom jag alldrig trodde jag skulle vilja hålla på med det.

Nu med 4 barn och en otroligt foto intresserad fru som även gärna agerar modell titt som tätt har det blivit mycket av den nya varan.

Dokmai ( Grön gel )

Angående Gatufoto vill jag bli modigare. Jag var det förr och älskade att ta med mig kameran ut på stan. Nu vågar jag knappt ta med min digitala kamera med rädla för att den ska bli stulen eller locka tjuvarna.

Och jag tar heller inte samma risker längre med vad jag fotar utan "fegar" ofta ur då jag vill närma mig något bra motiv då det handlar om människor i miljön runt om mig. Trisst!

Så önskar mer mod och mer intiativ rikedom helt enkelt detta år.

Någon som har lite tips om hur man får tillbaka det!? ;)

/over and out...

Gott nytt, och tankar om Teknik VS Känsla!?

Nu är det 2013 och i badkaret i morse gick mina tankar tillbaka till åren som gått.

Tankar gick till händelser i livet, stora som små. En av funderingarna var över Fotografin och vad som händer med den och hur det har varit. Funderingar om gamla bilder, analog fotografi kontra digitalt, och en viss oro för hur och vad som händer med fotografi framöver.

Idag är ju alla "fotografer" med sina mobiler och sitt photoshop kunnande. Min oro ligger nog i att känslan börjar försvinna mer och mer. Det knäpps bilder i massor, men ofta kommer känsla i andrahand.

Jag kan vara självkritisk här och reflektera över min utveckling som fotograf. Och detta gäller tyvärr även mig själv till viss del. När jag började fotografera hade jag många bra ideer och brann verkligen för att ta bilder som skulle säga någonting och påverka människor. Jag hade planer på att förändra världen oh att resa jorden runt och fotografera olika spännande projekt.

Min utrustning då var skrattretande om man jämför med idag. Jag fotade givetvis analogt men med mycket enkla medel. Mitt kunnande var en bråkdel av det jag besitter idag. Ändå tog jag kanske "bättre" bilder då. Inte tekniskt kanske, men med mer känsla.

Kanske är det detta jag vill med mitt fotande mest de kommande åren, att jag ska få tillbaka gnistan igen och bli mer kreativ och ha känsla i mina bilder mer än jag har haft de senaste åren. Bättre utrustning och mer tekniskt kunnande är inte alltid lika med "bättre" bilder enligt mig.

Jag hoppas att både jag och många andra i världen hittar tillbaka till känslan i fotografin och att inte teknik och perfektionism sväljer all kreativitet..

Detta efter fred i världen och jämnlikhet förstås...:P

/Gott nytt år och Over and out...