Halloween, häng i träden...eller bara ut och fota?

Halloween? Hade jag inte haft barn hade jag nog firat det lika mycket som kungens födelsedag. Med andra ord inte mycket alls, kanske hade det inneburit någon extra rolig bakelse vid något obskyrt fik på en av promenaderna inne i stan, med ett spöke på.

Hursomhelst hoppas jag på att hinna gå runt och fotografera lite inne i stan nu över helgen. och jag såg att solen kanske skulle vara ute. Så blir det inte massa regn och rusk blir det nog så.

Så mycket ideer och motivation, men så lite tid.

Ibland blir oftast de spontana utflykterna roligast om inte alltid bäst. De här hängande människorna stötte vi på ute vid vallentunasjön jag och sonen för ett par veckor sedan.

Själv blir jag skräckslagen när jag går upp på en köksstol för att byta glödlampa, så sådana här upptåg gör mig alltid oproportionerligt imponerad.

Dom hade även sällskap av en man som slungats hit från en svunnen tid och spelade på en lika uråldrig fiol.

Nikonfm3a, Ilford HP5, Nikkor 35mm f1,4

Nä, det är inte samma helg. Men kanske en förhandsvisning av samma plats fast denna vinter, låt oss hoppas på lika mycket snö och fina dagar så är jag där igen. Underbart när solen får vara framme under vintern och det dessutom är vitt av snö överallt. Dock brukar bara entusiasmen för snön och vintern hålla i sig i någon månad...sedan vill jag bara spola framåt tills våren...

De veckorna som varit har jag fått fotografera rätt mycket i mitt jobb, och använt utrustning jag inte så ofta använder. Dessvärre är det ina bilder jag kan dela med mig av. Men det har verkligen varit lärorikt som jag skrev i ett tidigare inlägg, att få leka med ljus och blixtar och softboxar men få fria händer är aldrig fel.

Dock saknar jag att fota mer med film och helst svartvitt. Ibland känner jag att jag är för bred i mitt fotograferande, säkert många som känner igen sig där.

Visst har man några favoriter i kamaraväg och objektiv( och filmval vid analogt fotande), men jag har för mycket prylar jag gillar och ofta blir det lite tvekan med vad man ska ta med sig av allt man vill testa. Tror att diciplinera sig till en kamera max 2 och ett eller två objektiv skulle göra mig rätt gott när det gäller att vara mer kreativ och konsekvent utveckla vissa färdigheter snarare än att testa olika varje gång man är ute.

Samtidigt är det roligt att prova alla olika kombinationer...hmmm.

Rolleiflex, Ilford HP5. Yasmine.

Nikonfm3a, Kodak Gold.

Leica M240, Leica summicron 50 f2,0.

Nä, nu är natten ung, och en god film väntar. Kanske den "nya" Halloween filmen? ja men så långt kan jag strecka mig...men klär ut mig gör jag inte ;)

/Over and out...

Sälja eller inte sälja? Kalas och stora skuggan.

Visst är barn fridfulla när de sover. Och så mycket enklare att ta en bild av. Det funderar jag på nu när jag tittar på denna bild och hur det får mig att stanna upp och uppskatta de där lugna ögonblicken efter en tid med mycket som händer och livet går i ett.

Som titeln antyder har det som jag nämnde i tidigare inlägg hunnit vara kalas för ovan sovande son, men också för min dotter. När man studerar sitt sovande barn blir man också medveten om hur skört allt är och också hur tacksam man är för mycket. Det är något så surrealistiskt att sitta där och se sitt barn sovande framför sig och det där overkliga som man oftast inte hinner fundera över att man faktisk är pappa till den där underbara varelsen sjunker in om än bara för en kort stund och blir sedan lika overkligt igen.

Kalaset var inte riktigt lika lugnt, och där fanns ingen tid för reflektioner som kontrast.

Tårta, presenter och umgänge går som i en torktumlare runt och kastas omkring och man kommer ur omtumlad på andra sidan och bockar av något som känns mysigt att få ta del av samtidigt som man inte riktigt hinner fundera över hur det var.

Min son ÄLSKAR superhjältar. Ett genomgående tema i stort sett allt, från film, till leksaker, till kläder och också som tema på kalaset.

Dräkter ska på, sedan ska dom av, och helst flera olika ombyten redan innan kalaset och sedan under kalaset. Masken på...masken av .

Men det är iaf relativt lätt för folk att köpa presenter, där behöver man inte fundera så mycket!

Och det ironiska är att den bästa dräkten till slut blev hans blöja, då han bestämde sig för att han bara skulle vara hulken. och då kan man ju ta av sig allt utom den och öppna presenter och leka i den.

Så, då var oktober och kalasen över.

Helgen kändes som sista sucken när det gäller sol och de fina färgerna jag tjatat om senaste inläggen. Men vi kramar ut lite till med en notis om Stora skuggan. En träff där med min bror och hans barn kändes som en värdig avslutning på hösten. kallt som tusan, men sol var det och en del fina färger fanns kvar.

För er som inte varit där och vill ha en fin utflykt med barnen eller ensamma kan jag rekommendera det. Finns ett trevligt fik och trevliga områden att promenera på. Akta er för den ilskna svanen dock i den lilla dammen. Inte att leka med ibland!

Sedan har tankarna gått fram och tillbaka över utrustning i vanlig ordning. jag går i tankarna att sälja ett Voigtländer 75mm till min M240. Den används på tok för lite och pengarna kan ju gå till något annat som man "behöver". Dock är det ett trevligt objektiv, och det är skönt att ha fler val om man behöver det någon gång än bara 35 och 50, även om det är de jag använder mest och känner behovet av när det gäller brännvidder. Har ni något bra förslag så låt det flöda! :)

Ha en fin vecka nu i höst mörkret. Själv har jag en vecka med jobb men förhoppningsvis lite fotande i helgen som kommer.

Bjuder på några sista bilder från helgen som var och en son som blir mer och mer medveten om sin egen spegelbild...För övrigt taget med det ovannämnda objektivet.

Fridens!

/Over and out...

Spotmatic runt Djurgårn, "Lagad Rolleiflex", ny Takumar!

Det blev ett glapp i skrivandet på någon vecka, livet kom i mellan och allt har gått i 100 som det känns ibland. Inte för att något speciellt hänt, utan bara som det blir ibland med jobb och som förälder till barn i olika åldrar. De 2 barnen hade dessutom kalas samma vecka också, något som är skönt i efterhand , men just den veckan blir det lite extra mycket.

Det jag ofta prioriterar bort är att ständigt vara nåbar, och också att jobba med saker på nätet eller vara på sociala medier.

Jag tog på mig ett extra uppdrag och fotograferade elever och lärare på den skola jag jobbar, och det har tagit en hel del extra tid med planering runt fotografering och redigering i efterhand. Det var samtidigt lärorikt då det inte är något jag varken vill göra eller har gjort förut. men det kändes skönt att få utnyttja och få användning för en del av den studio utrustning jag samlat på mig genom åren.

Det gav inte mersmak och det är förhoppningsvis inget jag kommer göra som ett återkommande uppdrag. men man lär sig alltid något och eftersom jag fick ganska fria händer var det ändå kul att få försöka göra "sin" grej av det istället för de normalt rätt  platta och stela skolfoton man ser annars.

Pentax Spotmatic, takumar 28mm f3,5 och Ektar pressat till 400. Rosedals trädgård

Veckorna som gått har jag då tiden funnits över spenderat inne i stan och spatserat runt med min Spotmatic och Ektar för att fortsätta dokumentera hösten och vackra platser runt om i stan innan det är över.

Jag har också varit ute i naturen för att tanka en del av den energin som gått till jobb och annat, och det är ofta några platser jag återkommer till som jag når med cykel runt om i Vallentuna där jag bor.

Ubbesjön vallentuna, Leica M240 och Summicron 50mm f2,0.

Skorgarna runt Ubbesjön, Leica M240 och Summicron 50mm f2,0.

Ett reservat som heter Ubbesjön är nära och 20 minuter med cykel har man tillgång till detta vackra parti med både skog och sjö, där kommunen också sett till att bygga välplanerade trä broar som gör att man lätt kan ta sig runt sjön ensam eller ibland tillsammans med barnen.

Första besöket dit med min son Julius en otroligt vacker höstdag blev ett minne jag inte glömmer. Sådana där ögonblick med sina barn där det bara känns underbart och man får vara tacksam att man delar det med dom.

Pentax Spotmatic, Takumar 28mm, och Ektar pressad.

Men en hel del tid har som sagt gått till att traska runt i stan och försöka hinna med lite gatufoto och natur runt om på Djurgården.

Rosedals Trädgård, Pentax Spotmatic , Takumar 28mm f3,5 och Ektar pressad.

Vy från höjd inne på Djurgården, Spotmatic, Takumar28mm Ektar.

Kurragömma vid Tsunami Monumentet, Djurgården. Spotmatic , Takumar 28mm, Ektar 100.

Under en av dagarna den helg jag var inne och fotade passade jag även på att titta förbi Jonas från Analoga kameror, jag nämnde i ett annat inlägg att min Rolleiflex gjorde repor på mina negativ.

Svaret var givetvis att jag hade laddat filmen fel, och det blev ett rätt roligt möte där Jonas inte kunde låta bli att dra på smilbanden och jag skämmas lite. jag hade ju sett SÅ många "tutorials" men ändå lyckats missa en liten detalj då man laddar den. det kostade mig ingenting hos Jonas, men det har kostat mig 3 rullar repad film och en del frustration så det var ändå positivt att få reda på att allt var i sin ordning och att jag nu kan fotografera med den igen.

det var även trevligt att få träffa Jonas och se vart han har verkstaden med tanke på att man säkert kommer behöva gå dit igen vid något tillfälle..( finns säkert någon mer kamera jag kan ladda fel!)

Rolleiflex 75T, Ilford HP5. Precis utanför Analoga kameror hos Jonas i parken utanför.

En annan trevlig bekantskap var en kort träff med Bengt-Åke härifrån Fotosidan som sålde mig sitt Takumar 50mm f1,4 ( 8 element) som jag letat efter.

Det kostade en slant med den nya "analoga inflationen" men det blev ett trevligt snack med Bengt-åke som också bjöd på fika inne på cafe "Lilla Wien" mitt under bajerns uppladdning för match samma kväll. Vi berörde en hel del runt ämnet fotografi, men hann också lära känna varandra något och vi reflekterade just över hur ofta vi har positiva erfarenheter från dessa köp och sälj möten som startar på Fotosidan och slutar på något trevligt fik eller annan mötesplats inne i stan.

Tack Bengt-åke!

Bengt-Åkes egen bild på mig och dottern Yasmine inne från fiket med hans Fuji kamera.

Det nya objektivet ska testas en hel del den närmaste tiden, och det kommer fler bilder från detta senare. Det såg väldigt fint ut och det ser minst lika trevligt ut att använda som de andra mindre Takumar objektiven jag nu har till min Spotmatic. letar bara efter ett 85mm nu också så tror jag det räcker...;)

Nu säger jag hej då för denna gång. Ha en underbar vecka och så syns vi snart i fotovimmlet någonstans i Sverige..

/Over and out..

Filmfotografi bubbla? Gatufoto, Estevan Oriol.

Ett inlägg med lite funderingar och en rekommendation för inspiration denna helg. Inte mycket nytt under solen när det gäller mitt eget fotograferande. 

Bara lite hederligt familjefoto och någon enstaka tur in till stan för att fotografera lite och några trevande försök till att dokumentera de vackra höstfärgerna innan de lämnar oss för denna höst.

Det har blivit lite av en tradition att gå runt inne på Djurgården inne i Stockholm den här årstiden, då de annars så gröna parkerna på hösten verkligen bjuder på ett galleri för hösten alla färger. Likaså detta år. Jag plåtade både med min relativt nyinförskaffad Pentax Spotmatic och lite Ektar för att förstärka dessa färger, men också min M240 för lite digitala bilder att ladda upp fort. . Så ska bli spännande att se resultat för Ektar filmen om någon vecka eller så.

Annars har det blivit lite dåligt med gatufoto, oc förutom att lyssna på den nya podden på Fotosidan med Mats Alfredsson som gav lite inspiration så har det inte blivit många turer. har haft en del gammalt liggande som behöver redigeras och här är några av de bilder bland annat från Ulriksdal jag hann redigera under helgen.

Nikon FM3a, Nikkor 28mm f2,8 Ai-s Lomo800 film

City selfie runt Centralstationen

En fundering jag haft då jag själv börjat fota mycket film under Pandemin är att jag sett många andra runt om i världen från forum och youtube som haft precis samma resa som mig själv. kanske är det såklart så att jag sonderar klipp och forum och lägger märke till just detta intresse och det då förstärker känslan av att det är många som börjat fota film av samma anledning.

Men trots detta tycker jag ändå jag sett väldigt många som haft samma "uppenbarelse " som mig själv och gjort samma resa vilket är roligt att se. Många har börjat för första gången , eller är återfalls film fotografer som saknat sin gamla analoga ådra och tagit upp intresset igen som i mitt eget fall.

Är det något som är övergående eller är det här för att stanna flera år framöver? Vem vet, men jag tror ändå att förutom vissa som gör detta just nu i brist på annat att göra, att det nu är här för att stanna ett bra tag framöver. Väldigt kul.

Så till en liten rekommendation för inspiration. En fotograf jag sett bilder av då det begav sig men aldrig köpt någon bok av tidigare, Estevan Oriol och boken "This is L.A".

En fotograf som endast fotat/fotar film och ofta i svartvitt och på ett sätt jag kan relatera till själv. Om man också har gått igenom en fas av rap och hip Hop som ung så får man också det bästa va två världar då han följt alla de stora rap legenderna som Cyprus Hill, Dr Dre, Ice T , House of pain etc etc. Förutom det är han känd för att helt enkelt dokumentera den brutala vardagen i L.As " ruffiga kvarter" och det är mycket Lowriders och tatueringar, och svärta och grovkornigt. men även en del filmstjärnor han tyckt om att fotografera i form av De niro, Danny Trejo etc. Snyggt tycker jag.

Det var allt för den här veckan. Förhoppningsvis får man lite film framkallat under veckan och kan lägga ut lite i helgen som kommer.

Ha en fin vecka , glöm inte paraplyet!

/Over and out..