Fotografi i Juletider, och Fotografi Julklapp?

Julen är här. Även om inte vädret skvallrar om något sådant så tycker jag mig ha skådat en hel del andra tecken på att så är fallet.

Hos mig själv har allt bara gått väldigt fort, som pappa ledig till Julius här ovan( kritiskt granskande kläende av granen och dess kulor!) går dagarna in i varandra och tiden överlag går väldigt fort. Men trots detta tycker jag det infunnit sig en viss julkänsla. Mina Jular senaste åren har varit lite i en "luffares" tecken då jag själv konkat runt julklappar på många olika ställen och fått styra kosan dit barnen har funnits. En ganska modern jul med tanke på att fler lär ha samma situation eller likande numer med alla separationer och delade boenden med barnen etc. Också denna jul luffar jag runt, men det är med lite mer ro i själen än hur det varit tidigare.

Sedan min föregående blogg hann vi faktiskt med en till vintrig fas på några dagar. Och jag passade snabbt på att dokumentera även denna gång med min lilla Q-P.

Det var några magiska dagar man önskade skulle förlängas tills åtminstone julen. Men men, håller tummarna för ett lätt snöfall dagen innan jul eller så!

I och med att jag spenderar större delen av min tid nu med sonen då jag är pappa ledig blir fotopromenaderna korta och med långt i mellan, men jag uppskattar de minst lika mycket som förut även om jag blir tvungen att planera lite mer innan då tiden inte räcker till annars.

En annan väldigt rolig grej med snön just denna vinter var att sonen Julius aldrig hade sett snö, och aldrig åkt pulka etc. det var verkligen fantastiskt att få se och höra honom den soliga vintriga dagen vi kom ut för första gången för en pulka tur bakom huset.

Han la ut händerna för att "känna" på snön då jag drog honom fram över det fina vita pudret. Den dagen var verkligen bitande och tyvärr klarade han inte av att vara ute så länge, men det var en riktigt minnesvärd stund jag aldrig glömmer.

Så här såg det ut ganska snabbt efter på Vallentunasjön. Den spruckna isen som inte visste vart den skulle ta vägen längre bildade en vacker förgrund till sjön där bakom.

Även Ankorna i viken kändes lite förvirrade, och det kändes som att dom tränade på lite olika formationer för att slåss mot den eventuella väntande isen om den kom tillbaka igen.

Så förutom en del fotande i naturen hann jag även med lite små porträtt sessioner med dottern över helgen. 

Som det brukar blir det en kombination av någon liten ide jag har med hennes egna ideer av vad hon vill ta på sig eller ta med för rekvisita och så blir det något roligt för henne att spara sedan och ett sätt för mig att testa lite olika uppsättningar och ljus men även träna den kreativa muskeln lite, något som är nog så viktigt.

En av bilderna vi gillade mer, en blandning av hennes fascination för fantasy och de gammaldags kläderna hon ville använda resulterade i denna bild.

När jag själv får inflytande över idéerna blir det gärna svartvitt och lite melankoliskt. Här en snabb tanke jag fick med dröm fångaren som fick agera ram för yasmines ansikte.

Den här var en av de senare jag gjorde och den kanske var ännu något mer i melankolins tecken. Men kanske också en av de jag gillade bäst. I det här fallet valde jag att göra en "wet plate" över den för att förstärka dysterheten i bilden och tanken bakom.

Då Yasmine var klar med sin session hämtade vi Julius och han tyckte det var dags att testa dockvagnens kapacitet för att köra runt i, vilket resulterade i många skratt och lite bilder på syskonparet när de lekte i den trånga lägenheten.

Här över räknar Julle ned innan starten...

Kör!

Tjohooo!

Brrrrrmmmmm!

Att sluta är det svåraste...." En gång till?"

Båda helt slut efter denna dag, men en dag i glädjens tecken.

Går i funderingarna att köpa mig en egen julklapp i fotografins tecken, kanske någon ny softbox, eller någon ny glugg. Något måste man ju pigga upp sig på då man inte får några andra julklappar längre...;)

Med detta säger jag God Jul, och så syns vi i bloggarna snart igen.

Ha det gott!

/over and out...