Fredsduvor, gatufoto, Polaroid.

Konica autos3, Kodak Trix

Godafton!

Fredag i nådens år. Känns märkligt, men i mitt föregående inlägg var det inte krig i världen.

Istället Handlade det om annat men också lite om Corona istället som vi kämpat med ett bra tag nu. Känns surrealistiskt att vi är inne i en ännu värre fas där det "svarta" istället är människan själv och inte något naturen plötsligt ansatt oss med. Och precis som säkert många av er andra tappar man lusten stundtals, och blir desillusionerad nästan och finner sig själv bara skaka på huvudet och ibland bara gråta åt allt som sker. Likaså lusten till att fotografera, och flera gånger har jag funderat över meningen med det, och att det känns meningslöst.

Men när man har sina bättre stunder känner man att det ändå är viktigt. Att inte låta något lamslå en utan att bry sig men ändå försöka leva vidare speciellt för barnens skull som inte behöver påverkas mer än de kanske ändå redan gör av allt de hör nu.

I skrivandets stund hör jag nyheter i bakgrunden, och ibland har jag stängt av och slutat titta då det påverkar mig för mycket. Men jag väljer min första bild som kvinnostatyn med armarna utsträckta som en symbolisk bild för hur hon nästan letar eller ber freden att komma till henne eller att fåglarna i luften kunde vara fredsduvor som ledsamt tittar över det gråa dystra landskap runt om dom.

Efter det går jag vidare, till något vi alla är här för och något vi tycker om att prata om och få utöva. Fotografi. Tänk vad bilder kan vara starka och symboliska och informativa , om inte stillbilder så rörliga bilder. Så viktigt för våran samtid på många olika sätt. Dokumentera och förmedla olika budskap.

Konica Auto S3, Kodak Trix.

Tiden som gått sedan mitt tidigare inlägg har gått till att prova de olika analoga kameror jag köpt in men också min digitala Fuji X-T1 jag berättade om och adapterat äldre objektiv till. Jag hade till och med Sportlov utan barn vilket innebar en del fotandes inne i stan, och tanken var att kanske hinna in till en av demonstrationerna mot allt som händer och kanske även fotografera lite där.

Men det blev tyvärr inte så. Lite bilder med spår av demonstrationer och vad som händer gick dock inte att undgå då man ser de blågula färgerna lite överallt just nu.

Nikon L35 AF, Kodak Ultramax 400.

Nikon L35 AF, Kodak Ultramax 400.

Jag hade med mig både min "nya" Nikon L35 AF laddad med Ultramax 400 och Konica A4( big mini )  laddad med Ultramax400 på de fotosessioner jag var på inne i stan.

Och jag måste säga att Nikon Kompakten verkligen är kul att plåta med. Det är lite tidigt att säga hur pass bra jag tycker kameran är kvalitets mässigt då jag endast provat den med Ultramax film. och lite samma sak är det med Konica A4 kompakten, även den riktigt kul och lätt att ha med sig.

Jag tror att om man tänker sig gatufoto analogt är just en kompakt med det mesta på automatik en trevlig kompromiss som inte sänker ditt självförtroende totalt, som annars en hel manuell analog kamera kan göra ibland då du sällan hinner med lite mycket eller ibland inte alltid blir som man tänkt sig.

Så i det avseendet är de varmt rekommenderade båda kamerorna. 

Nikon L35 AF , Kodak Ultramax 400.

Konica A4, Kodak Ultramax 400

Nikon L35 AF, Kodak Ultramax.

Nikon L35 AF, Kodak Ultramax400

Nikon L35 AF, Kodak Ultramax

Jag kan även rekommendera dessa varit för analog familjefotografi. Båda är som sagt lätta att ta med sig, och du har blixten som ger det där fula men lite igenkännbara platta film fotografi bilderna du med nostalgi känner igen från dina gamla fotoalbum. Men hjälper då inte ljuset räcker till.

Konica A4, Kodak Ultramax 400

Julius, Konica A4, Kodak Ultramax 400.

Konica A4, Kodak Ultramax 400.

Förutom de trevliga kompakterna och de trevliga promenaderna förbi cafét Tårtan mellan dessa, har jag också som sagt testat min Fuji X-T1 med lite olika objektiv. Det kan ibland vara en frustrerande.

Fuji X-T1 med adapterad Takumar 50mm f1,4 (8 element)

Och förutom en del missar i vart man sätter skärpan blir det en hel del lustiga "flares" och Haze och toner man kanske inte alltid tänkt sig. men det är samtidigt en del av det roliga och när det BLIR bra blir det väldigt mycket mer tillfredställande och roligare då man fått kämpa lite för att få till det.

Fuji X-T1 adapterad med Helios 58mm f1,4  44-4

Fuji X-T1 adapterad med Takumar 50mm F1,4

Den andra leksaken jag nämnde var min Polaroid Now jag nu lite sporadiskt plåtat med under veckorna som gått.

För mig blir det nog kanske inte något jag satsar på att använda mest av mina kameror, men den är rolig att framförallt ha runt familjen tycker jag och just få de där utskrivna bilderna direkt och kunna bygga på ett album samtidigt gör att den nog iaf kommer att användas. Resultatet blir även här inte alltid som man tänkt sig, men det är verkligen något jag var förberedd på men också nästan uppskattar med kameran och bilderna man får ut.

Polaroid Now, med den sista som en dubbelexponering.

Jag vet, det här inlägget börjar bli långt och får även den piggaste att snarka snart, så jag avslutar med att som vanligt lägga upp lite blandade bilder från veckan som gått. 

Men även skicka en virtuell tanke till de som lider nu och jag hoppas att kanske iaf ett inägg ganska snart in i framtiden kommer handla om att freden ännu en gång nått världen och att det på något mirakulöst sätt även gjort det utan att kosta ännu mer lidande. det är iaf min högsta önskan just nu.

Den här historien fick också en märklig koppling och blev mer påtagligt då jag råkade leta efter ett Helios 44 objektiv på Tradera och mannen som sålde skrev att leveransen kunde ta tid. När jag skulle svara insåg jag att hans vistelseort var "Sumy, Ukraina". Varpå jag skrev att han skulle ta hand om sig och att jag hoppades att det här snart skulle vara över. Hans svar var att de var omringade men att de skulle vinna, och att han skulle höra av sig då de gjort det....

Pentax SpotmaticSP, Takumar 28mm f3,5, Kodak Imagepro100

Konica A4, Kodak ultramax400. Julius med farfars gamla kamera.

Konica AutoS3, Kodak Trix.

/over and out...