Sommaren i backspegeln . LX5 Del 1.

Lumix LX5 Bogesund

Hej!

Nu har sommaren kommit och gått. och rätt sent i efterhand klamrar jag mig fast vid de minnen jag fick

och de sista ljusa dagarna och färglada löven jag ser utanför fönstret nu.

En sommar i dur och moll känslomässigt. Jag förlorade en nära släkting någon vecka innan semestern började och det satte tonen för den första veckan innan jag kunde ta ett djupt andetag och försöka njuta lite av fina vädret och ledigheten.

Strax inan beskedet hade jag laddat upp med en del färgfilm, lånat en bil och införskaffat en Panasonic LX5 kompakt för att förgylla sommar månaderna med lite fotografering inspirerad av de nya inköpen.

Jag hade också fått låna en liten sommarbil då jag inte har en själv. Något jag verkligen uppskattade, att komma iväg till lite roligare badplatser och utflykter belägna utanför "nätet".

Lumix LX5 Rösjön.

Lumix LX5 var en kompakt jag älskade när den kom. och det är verkligen en perfekt liten rese och sommar kamera.

Och med den nya "Digicam" trenden med äldre kompakta digital kameror har priserna skjutit i höjden.

Men bortsett från det är den en liten pärla, precis som lillebror LX3.

Och jag är glad att den fick följa med mycket denna sommar, den är så öätt att få med sig överallt och ger bilder med nästan en analog karaktär, och riktigt härliga färger.

med sin lilla zoom och en inbygg blixt är den riktigt mångsidig.

Lumix LX5, Rösjön.

Jag tänkte summera sommaren med några inlägg, med fotografin och utrustningen jag använt som grund för dessa minnen.

och jag börjar med just LX5.

Den var som sagt med lite överallt. Några av de härligaste dagarna var när vi gästade Rösjön med omnejd. En badplats jag hade mycket fina minnen från min barndom.

Och en nostalgisk känsla infann sig när jag blickade ut över sjön, och barnen sprang ned mot sjön och fiket som låg intill.

Platsen kändes så bekant, och ganska snabbt orienterade jag mig runt till de olika badplatserna, och bekantade mig med fiket och dess ägare. En väldigt trevlig man som hyrde in si men annars bodde i den norrländska skogarna.

En kontrast med sol och badgäster han såg fram emot innan säsongen var slut och kosan styrde mott skogarna, mörkret och myggen igen.

Gråbromsarna fanns också kvar, och jag minns hur man som barn dök ned i vattnet för att undkomma dom när de satte sig för att bita.

Nu mina barns tur att upptäcka samma teknik då de närmade sig. Med medföljande tjut innan plasket.

Rösjön är definitivt en badplats jag återkommer till igen, och jag är tacksam för de minnen jag fick återupptäcka där igen och för de nya med mina egna barn.

Vi åkte därifrån med hjärtat fullt. 

Och startskottet för en fin sommar, med många fina utflykter och minnen.

Nästa gång blir det fler med LX5 som utgångspunkt.

Hoppas att alla andra också fick en bra sommar, och att kameran också fick följa med.

/over and out...

Pentax 67, Nikon Zf, Leica M2.

SMC 105mm f2,4. Ilford HP5 plus.

Dessa 3 fantastiska kameror, så olika men samtidigt så roliga att använda. Det är nog dessa 3 som tävlat om min uppmärksamhet senaste tiden.

Det har blivit mycket analogt fortfarande. Och det är det som inspirerar mig mest.

Mest med min Leica M2, men sedan med min nya fantom, en stor bullrig Pentax 67 med 2 underbara objektiv i 105mm f2,4 och ett 55mm f4.

Med lite tvivel pga av tyngden och min dåliga rygg bestämde jag mig till slut och resten av återbäringen fick finansiera denna best.

Har endast haft den några veckor, och en del av tiden har tagit att införskaffa ett välbehövligt grepp och en rem som klarar av denna "T-Rex" till kamera, men jag har haft tid att köra några rullar HP5 och en portra 160 med de svartvita rullarna framkallade hemma.

SMC 75mm f4.

SMC 105mm f2,4. Kodak Portra 160

Jag kände mig också "tvungen" ( som alltid..) att skaffa en till kameraryggsäck som skulle hålla just 67an och kännas skönare att vandra runt med en sådan tung kamera.

Det stora testet blev senaste analoga fotopromenaden då jag knallade runt i säkert 5 timmar med den både runt halsen och i ryggan.

Inget att hymla med, jag hade ont i nacken dagen efter! och i ryggen, men den var så rolig att använda och bilderna blir något extra. Så den kommer definitivt att användas mer. Speciellt nu med det nya greppet och det nya 55mm f4 objektivet.

Och nu när man framkallar själv och kan skanna både 135 film och 120 film är det bara att tuta och köra. det är så otroligt roligt att kunna göra hela processen själv hemma också. Och kunna plåta en rulle för att sedan få den framkallad och få in dne i datorn samma kväll om man så önskar.

En extra dimension i inspirationen och fotograferandet är den fina gruppen Analoga fotografer på facebook. med all hjälp och kunskap men också fotopromenaderna tar den hela intresset till en högre nivå.

Fotopromenaderna är kul både för snacken och fikat, men också för klämmandet på andras kameror( hur vågar du!?) och att få chansen att testa sin egen utrustning tillsammans med likasinnade och villiga objekt att fota längs vägen.

Ser fram emot ett tid med mer ljus och värme så vi slipper dra runt på utrustning som slutar funka stundtals i kyla och regn och rusk.

Annars har det också blivit en del plåtande med min M2a och min Nikon Zf för fotografering i alla möjliga sammanhang.

Och då jag hade min köra Summicron 50mm f2 på service så plåtade jag lite mer med min Zf.

Den är fortsatt väldigt skoj att adaptera äldre vintage objektiv med. Men mest användning har nog ändå mitt Voigtlander 40mm f1,2 och det lätta men fina 40mm f2 fått.

Nikon Zf, 40mm f2.

Nikon Zf, Voigtlander 40mm f1,2.

Ska bli kul att fotografera mer färg nu under våren, och trots att den varit väldigt försenad är det ändå ljusare längre, väldigt uppskattat. Nu hinner man ibland ta sig in efter jobbet och hinna med någon timmes fotande innan mörkret faller.

Leica M2, Summicron 50mm f2 Rigid, Fomopan 400.

Leica M2, Voigtlander 35mm f1,4 Nokton classic, Ilford HP5 plus.

Nu säger jag godnatt och en trevlig helg. Snart Valborg och som sagt förhoppningvis lite ljus och värme.

Njut av den så hörs och syns vi med kameran i hand.

/Over and out..

Minns ni Lumix LX3..det gör jag.

LX3, minns ni hypen när den kom där i "tidernas" begynnelse? Det gör jag, och säkerligen en och annan här på sidan. Iaf om man är lite äldre! Ja allt är relativt. För mig känns det faktiskt inte så länge sedan.

Men det var i en annan fas i livet helt klart och mycket har hänt sedan dess, både i det privata livet och i fotografins värld.

LX3 var en sådan där milstolpe i entusiast kamera marknaden. Samarbetet med Leica och en hel del saker kameran kunde vara stolt över. 

Jag minns när man fick hem den och man hade hört att man nu hade gjort en digital kompakt som faktiskt kunde ta lite bra bilder, och hade "bättre" brus egenskaper etc. men framförallt den där trevliga gluggen med "summicron" loggan att stoltsera med.

Jag hade med mig min svarta version på min första Thailands resa, och det var verkligen en perfekt liten rese kompakt. 

Det var en kamera som inspirerade mig minns jag, och jag tog en hel del kul bilder jag fortfarande verkligen gillar med den.

Jag filmade faktiskt lite med den också, och även om det verkligen inte är någon super kvalitet är det ändå väldigt skönt att kunna göra det på en resa och det går iaf att spara och använda som ett kul minne.

Jag kan dra paralleller till min långt senare införskaffade Leica Q, inte när det gäller bildkvalitet eller en del andra saker, men just när det gäller mångsidigheten och lekfullheten men ändå kunna prestera över förväntan. Den lilla blixten man kunde rädda vissa situationer på resan med och ibland skrämma bort skuggorna i människors ansikten vid behov. Den fina macro funktionen som faktiskt fungerade helt ok. Och allt i ett kompakt format! Fantastiskt.

Efter resan gav jag emellertid bort min LX3 till min ex fru. Jag hade även med en LX5 som jag efter resan gick över till. Också en fantastisk liten kamera och med små finjusteringar och förbättringar från LX3 en trevlig uppgradering.

Tiden gick och kamerorna bytte form och funktion och min lilla LX3 låg kvar hos min X fru hela den här tiden. Ända fram tills för några månader sedan då hennes dotter kom hem till mig med LX3an och en liten Olympus jag också hade köpt för länge sedan.

Hennes fråga till mig var ifall jag kunde se över båda kamerorna och få någon av dom att fungera så att hon kunde ta med sig den till hennes stundande Thailands resa denna sommar.

Jag hade dom hemma och ägnade inte så mycket tankar till dom till en början. Men började sedan kolla på en del gamla bilder tagna med kameran och minnena från när jag fick den från början kom tillbaka och gjorde mig nostalgisk, och nyfiken.

Jag fick en ide. Om jag kunde hitta en annan LX3 i bra skick med laddare och batterier skulle jag kunna testa och få igång min gamla. det skulle innebära en slant för att också hitta laddare och batteri till den andra Olympus kameran åt dottern, så att hon kunde använda den och jag kanske kunde behålla LX3 istället...planen var satt i  rullning.

Hittade ganska snabbt en i silver till ett ok pris. Och inom någon vecka hade jag också beställt något till batteri som reserv.

Laddade batterierna och stoppade i dom i båda kamerorna....

Ja då, det kom ljud och displayen blinkade till samtidigt som objektivet sköts ut ur kameran. Jag kände mig glad!

Det här var verkligen roligt. jag hade saknat den här lilla kameran kände jag. och att ha en liten smidig digital kamera när man inte orkade dra med sig en större eller som komplement till en analog kamera tex.

Jag övertygade mitt X att få behålla min gamla kamera, och det visade sig att även Olympus kameran fungerade. Kostade mig 500 kronor till för styvdotterns skull. men det var det värt kände jag. Både för att hjälpa henne men även för att få igång min gamla LX3.

Jag satte genast igång med att göra en liten film om mina tankar och erfarenheter om LX3 som kamera och la upp den på min Youtube kanal också.

Kändes som en kul historia att göra en bra video om, och hade nu också en hel del bilder att lägga med som bakgrund. Ett kul projekt om en kamera jag verkligen tyckt om genom åren. Jag länkar även till min Video här nedtill sedan om någon är nyfiken .

Jag började genast också att använda LX3an i min vardag nu, med barnen, på stan och runt Vallentuna där jag bor.

Jag letar nu med ljus och lykta efter en Lx5 och kanske eventuellt en LX7 som jag aldrig fick chansen att testa när det begav sig , då jag efter min LX5 gick över till Fuji X-T1.

Så vad är nu era minnen av denna fantastiska lilla kamera, och vad tyckte ni? Har ni sparat den? Eller är ni också sugna på att hitta en idag?

Rekommenderas starkt hursomhelst av mig!

Ha det gott, här är lite fler bilder och länken från min Video på Youtube:

https://www.youtube.com/watch?v=6AMhCPF5eY8&lc=Ugz-JmlaZBI9rhUhTWx4AaABAg

/Over and out...

Analoga resan, Youtube, hype runt nya kameror ( Hej X100vi !)

Hej!

Inser att det var väldigt länge sedan jag uppdaterade bloggen nu. Men har haft fullt upp både med jobb och det privata.

Har haft en seg vecka med sjukdomar och annat, men idag mår jag bättre och passar på att skriva ett litet inlägg.

Har hänt så mycket i världen av fotografi senaste månaderna tycker jag. Min egna Nikon Zf som resan fortsatt med, och jag fortfarande och mer och mer gjort till min följeslagare när det gäller det digitala fotograferandet. Sedan jag införskaffade ett Voigtlander 40mm f1,2 med Z fattning med bländarring och en skön vintage känsla har det suttit klistrat på kameran nästan hela tiden.

Inte heller tråkigt att den ger fina bilder tillsammans med Zf, riktigt trevligt hyfsat kompakt paket att ta med sig. Fördelarna med Z fattning och att det har alla finesserna med fokuserings hjälp gör det en fröjd att fotografera med.

Samtidigt har den Analoga resan fortsatt, med eget framkallande och fotograferande. Tycker jag fått snurr på processen och det känns relativt smidigt att framkalla några rullar på en dag. Och sådan otroligt skön känsla att vara en del i nästan hela processen själv. Har även lyckats få till en video om min process på min kanal, där jag till dotters stora förskräckelse även dansar mellan agiteringarna, så är man inte blyg eller rädd för en rätt "rutten" produktion med seg humor kan man kanske iaf få et gott skratt eller inspiration till att köra själv( inte dansen då...den är jag ensam om.)

Eller ja hela förutom skannern som hjälper till att få det digitalt.

Vi har också hunnit med en del Foto promenader med den analoga gruppen på facebook, kan verkligen rekommendera den gruppen både för hjälp med allt analogt men också för möten och dessa promenader. Väldigt skoj.

Senaste var nu i helgen, och det är alltid kul att se vad folk plockar med sig för kameror och prata utrustning och allt tillhörande vår fantastiska hobby.

Nikon F100, Nikkor 85mm f1,4 D, Kodak Trix400.

Och i mitt eget analoga fotograferande har det mest blivit med min Leica M2, jag införskaffade ett Summicron 50mm f2 Rigid som jag tycker gör kameran komplett. Så fin och härlig att använda tillsammans. Jag har även adapterat det på min Nikon Zf och det ger en skön gammaldags karaktär  bilderna, nästan ännu mer synlig digitalt tycker där det nästan "glöder" i högdagrarna stundtals.

I övrigt har jag inspirerats mycket av målet att lägga upp lite nytt på min egen kanal runt utrustning och tankar gällande fotografi.

Och även att titta på andras man får något tillbaka av i sitt fotande.

Det har ju säkert inte helelr gått någon obemärkt förbi med den nya Fuji X100Vi som spottades ut ur fujis fabriker här i dagarna.

jag tycker om Fuji, och älskar speciellt deras tidigare modeller. Men jag tycker de senare modellerna blir mer och mer som alla andra kameror på marknaden, och mer som en mix av en Mobil och en kamera som ska klara allt.

Man trycker i mer pixlar och lite mer IBIS, så klart, en oinspirerande alltiallo maskin som blir större och större för varje modell och mindre unik i landskapet av modeller och kameror.

Det är säkert en grym kamera, men det är i stort sett alla digital kameror idag. Och jag känner mer och mer hur glad jag är att jag "vaknande " upp och slutade uppgradera eller följa strömmen när det gäller detta. Och ännu mer glad för att jag fotar analogt vid sidan om och helt tappat suget för de nya prylarna som kommer ut..

Nästan botad iaf ;)

Det känns lite som folk börjat vakna lite också överlag, och istället för att uppgradera istället ta sig ut och fota med det dom redan har.

Så nog raljerat, nu blir det kaffe. Ha en skön vecka!

Rolleiflex, Kodak Trix.

Leica M2, Summicron 50mm f2 Rigid, Kodak trix400.

Leica M2, Voigtlander 35mm f1,4. Kodak trix400.

Nikon F100, Nikkor 85mm f1,4D. Kodak trix 400.

/over and out...

Gott Nytt År , skål för nya äventyr.

Bara ett snabbt inlägg för att önska er alla ett Gott nytt år och en snabb uppdatering om senaste tiden och mina tankar för det nya året...

Julen är över och det blev en mysig sådan med bror och barn samlade.

Året för mig själv har inneburit en del nya utmaningar i form av jobb och annat som varit segt stundtals men också givit mig nya perspektiv och lärdomar.

Men året för världen har ju såklart inneburit mycket lidande och utmaningar som man bara önskar vore över och att alla ska få ha en bättre värld att vakna upp till.

Nu är vi här kanske för att få tänka på något annat i den bistra vardagen, så jag lämnar det andra för nu.

För mitt fotograferande har en del ny utrustning inköpts, en Nikon ZF som någon som läst bloggen redan sett, men också en Leica M2 som jag verkligen ser fram emot att få fotografera mer och kanske framförallt då ljuset blir mer påtagligt och värmen kommer...

Mitt analoga fotande har pågott men varit mindre nu under vintern. Inte för att viljan inte funnits där, men bara för att jag inte hinner innan mörkret faller.

Så att jag skaffade min Zf blev en fin övergång där jag fick plåta med den och lära nig hur den fungerar, men också adaptera vintage objektiv och utforska den världen som plötsligt öppnades med en fullformats kamera istället för min Fuji X-T1 jag hade förut.

Jag saknar stundtals min M240 och objektiven till, men Zf är ett sådant bra verktyg och så otroligt mångsidigt , så med mindre tid för saker och ting och med mindre barn passar den mig bättre ur ett praktiskt perspektiv. Och min nya M2 lindrar fallet det innebar att göra sig av med min M240, känslan och bygget finns i M2an och även det mer långsamma och reflekterande sättet man fotograferar på.

Min nya resa med att framkalla film hemma har kommit igång. Inte med så mycket framkallande ännu, men med inköp av kemi, verktyg för att göra detta företag möjligt.

Ska bli spännande, och superkul att börja med måste jag säga. Det var över 18 år sedan jag framkallade sist, och jag hoppas att känslan finns kvar där så man inte behöver uppfinna hjulet igen, och att iaf trevandet i mörkret blir nåååågot lättare...

Mer om det framöver och hur detta gått!

Har även testat lite nya film i form av den helt nya Harman Phoenix filmen, inte fått tillbaka min rulle från labbet ännu, men ska bli kul att se och ska dela mina tankar om denna senare.

Nu återstår endast att önska er alla god fortsättning, och ETT GOTT NYTT ÅR!

Kram.

Over and out...