porträtt av gammal klasskompis

här har vi ytterligare porträtt som kommer att användas i kursmaterialet inför vårens porträttkurs. det här är en gammal klasskompis till mig - vi gick i samma klass när jag läste på folkhögskola för.. runt 25 - 28 år sen. herregud, vad gammal jag känner mig när jag säger så. :o tror inte att vi har setts på runt 20 - 25 år. och det trots att vi bor i samma stad sen nio år tillbaka.

eftersom det var så länge sen vi sågs, blev det mer pratat än fotograferat. det var många år sedan jag fotograferade honom senast, och jag minns faktiskt inte om han blundade lika mycket förr som han gjorde nu. det blev många exponeringar med i princip samma bild, just för att få NÅN bild där han hade ögonen öppna och såg någotsånär vettig ut. :D

han och min knäpphund blev bästisar också. min hund har ju en tendens att bli bästis med alla som är villiga att ge honom uppmärksamhet. och här fick han massor med gos - och självklart ljög han om att han minsann aaaaaaldrig får kärlek hemma, att han blir misshandlad och inte får någon mat, att han får pinka i kattlådan, osv i all oändlighet. min hund är väldigt skicklig på att ljuga, tror han. med betoning på tror han.

idag var faktiskt första gången jag fotograferade med blixt utomhus, på så länge att jag inte ens minns när jag sist gjorde det. det är ju rätt mörkt ute nu, även dagtid. särskilt när det som idag var både grått och småregnigt. jag var lite fundersam på hur det skulle bli, men jag tycker faktiskt att det funkade rätt bra. jag har inte hittat något jag stör mig på, så jag tror jag fick till det rätt bra.

ju mer jag fotograferar nya porträtt nu, desto tydligare blir tankarna om det kursmaterial jag ska skriva ihop. det kommer bland annat att innehålla litegrand om ljus, men med tanke på vart i året vi är just nu, så blir ju bildurvalet på exvis starkt solsken extremt begränsat. men; det är vad det är, och det blir vad det blir. jag kan inte trolla fram sommarsol mitt i vintern. så är det.

det jag däremot KAN göra, är att utmana mig själv och lägga upp en porträttfotokurs som allra helst slår kursen som pågår nu. berömmet jag fick igår var ju så enormt läckert, och jag får lite prestationsångest - det ska jag inte förneka. men jag tänker också att det löser sig. jag ska inte tänka för stort - ingen av deltagarna kommer att bli världskänd porträttfotograf på tio tillfällen, och det är inte heller målet.

däremot så vill jag att deltagarna på den kursen får lika vettiga verktyg till att fotografera porträtt, som de har fått gällande bildseende och bildkomposition den här terminen. och faktum är att porträttfotokursen kommer att innehålla en del komposition, den med. fast med människor som motiv. det är samma sätt att tänka, fast ändå inte.

nu under helgen blir det två fotograferingar till - också män. jag är glad att jag lyckas få tag på iaf några män som är villiga att stå modell. jag gillar att fotografera kvinnor, men det är ju kul  med lite representation av män också, tänker jag. egentligen skulle jag vilja ha ännu mer representation, men jag får ta det allt eftersom, senare.

.. och nästa helg blir det fler fotograferingar - av kvinnor.

jag kommer att behöva vila rätt länge när alla dessa fotograferingar är klara. :D för en normal människa är det inga problem, men för mig med min stressintolerans är det (utöver sjukt kul) faktiskt rätt påfrestande.

men det är SÅ. JÄVLA. VÄRT. DET.

porträttdag 2

idag har jag träffat två kvinnor - kvinnan på bilden här ovanför är en av mina bästa väninnor. hon är gammal gothare, för den som känner igen begreppet och stilen, och vi gjorde dagens fotografering vid en kyrkogård. det var jag som bestämde det, och när hon dök upp i sin outfit kände jag mig nästan som en tonåring igen, som skulle ut och göra dramatiska fotografier av min bästis. :D

den här tjejen känner jag också sen många, många år. jag fotograferade henne när hon gifte sig, och jag har dessutom fotograferat henne tillsammans med ett gäng andra, till en lajv-kalender. men det var länge sen. jag blev glatt överraskad när hon ställde upp som modell nu, när jag vill återuppväcka min porträtt-foto-gen igen. :D

mitt mål med dagens fotografering var att få fram fortfarande enkla, rena porträtt - som överensstämmer med de här kvinnorna som personer. här har vi min bästa väninna igen, och som ni ser är det rätt stor skillnad på stil och känsla mellan henne och den andra tjejen.

om det är någon som undrar, så har jag fotograferat på iso 1 600, med bländare 5,6 rätt igenom (tror jag). ljuset är ju inte särskilt starkt just nu, och vi har haft en väldigt grå och rätt mörk dag i västerås idag. jag gillar ju grova korn, så mig passar det alldeles utmärkt.

men jag märker ju på mig själv att det var länge sen jag gjorde det här regelbundet. det tar nog en liten stund innan jag känner mig helt back in business. inte så att jag inte tycker att det blir bra, för det tycker jag. det är mest min egen känsla jag vill stärka, och att lita på min egen förmåga. det finns ju liksom skäl till att jag upphörde att fotografera porträtt för alla år sedan - stress är inte att leka med, och när en viss typ av fotografering genererar mer stress än nöje, så gör man klokt i att låta bli.

det dagens fotograferingar har åstadkommit, är dock en hunger efter mer. jag känner att det här är långt ifrån tillräckligt. det är alldeles för roligt för att jag ska vilja stanna här. inte så att jag vill jobba med det igen, men de jag har fotograferat hittills, och de jag kommer att fotografera framöver, har fått veta att de kommer att behöva hörsamma min minsta nyck framöver. :D det är liksom bara att gilla läget och ställa upp. så var det förr, och jag gläder mig oerhört till att det kommer att bli så igen.

ännu mer glädjande är att jag har många vänner och bekanta av alla möjliga slag. det innebär att jag kommer att kunna göra många olika sorters porträtt framöver, och sånt gillar jag. variation förnöjer, säger de som vet.

jag skulle tippa på att det mesta i porträttväg från mig, nu innan jul, kommer att vara relativt enkelt, rent och okomplicerat. sen när det börjar bli bättre ljus i vår, hoppas jag att jag har kommit så långt att jag vill ge mig på lite mer intressanta fotograferingar. det återstår att se. vem vet - jag kanske landar i att det är såhär mitt porträttfotograferande kommer att se ut. man vet fan aldrig. :D

när inspirationen tryter

idag var det dags för ytterligare en träff med mina fantastiska kursdeltagare. jag har verkligen haft en enorm tur - det är en helt jävla fantastisk grupp, och vi har SÅ trevligt tillsammans. jag kunde verkligen inte vara mer nöjd än jag är - det känns så lyxigt.

det som känns lite mindre lyxigt är när (även) jag har dagar där inspirationen verkligen tryter. idag är en sådan dag. vi var till stans friluftsmuseum, där det finns oerhört mysiga miljöer. jag har fotograferat rätt mycket här genom åren, och det kanske är därför jag inte kände mig så inspirerad. dagens kurstema var "ram-i-ramen" - att rama in något i bilden med hjälp av något annat. och.. been there, done that, ur de flesta perspektiv jag kunnat hitta, just på det här stället, so many times before.

när jag kom hem, tömde ur kameran och började titta på bilderna så kände jag verkligen ingenting. normalt sett brukar jag känna iaf NÅNTING, men näh. det var helt tomt i känslorna. alltså, jag ser ju att bilderna är helt ok, men jag känner verkligen inte ett skit för någon av dem - och det brukar jag göra.

samma sak hände mig igår. jag var ute en kort sväng med kameran med mig, och visst.. bilderna blev ok, men jag kände mig ändå besviken när jag tittade på dem. hur skumt som helst.

men jag misstänker att det beror på att jag vände dygnet för ett par dagar sen - och jag är för gammal för att det ska vara ok, numer. förr kunde jag vara vaken 24 - 36 timmar flera gånger i veckan utan att det störde alltför mycket, men det funkar inte längre. jag blir tröttbakis i upp till nån vecka, tio dagar. och dessutom blir jag lite skum i skallen, så jag gissar att det är vad som spökar just nu.

jag tror att det jag skulle behöva göra är att bege mig till något ställe där jag antingen inte varit på, eller iaf inte varit så mycket. jag tror att jag vill ha lite NYTT att se, och att fotografera. och tack och lov - jag har börjat planera inför fortsättningskursen i vår, och i den planeringen ingår det en hel del fotograferande. jag ska berätta mer om det i ett annat inlägg, dock.

bilden här ovan har inte jättemycket att göra med den här veckans kurstema, dock. det är en av friheterna man kan ta sig som kursledare (det är iaf så jag bortförklarar mig inför deltagarna :D ), att inte behöva hålla sig till dagens tema. den här bilden har dock ett annat tema som vi ska ägna oss åt om ett par veckor, som jag kallar "dragkamp". det handlar om när två linjer/riktningar möts och det uppstår någon form av konflikt eller dragkamp. jag vet att jag har kommenterat ett par bilder här på fotosidan, med just sådana konflikter i en linje. det är inte alltid uppenbart vid fotograferingsögonblicket, utan det är något som iaf jag själv oftast upptäcker när jag tittar ordentligt på dagens bildskörd.

jag avslutar dagens inlägg med en bild på en ursnygg tupp som traskade runt med sina hönor. jag hade med mig min hund, som bröt ihop fullständigt och trodde att han skulle få.. ja, man vet inte riktigt vad han trodde att han skulle få göra. det är en stor, fet #facepalm på den. han skällde ut nämnda tupp och hönor rejält. för att inte tala om hur han skällde ut hästarna som promenerade förbi på lite avstånd. det var så jag fick skämmas för hundskrället. tur för honom att han är söt. ^^

och vet ni vad? nu när jag har visat er några av dagens bilder, så känns det faktiskt lite bättre.