Tuija Lindström

Hej igen!

Jag besökte Hasselblad Center i Göteborg för att ta del av Tuija Lindströms lite retrospektiva utställning. Tuija har från och till varit en aktör i min fotografiska värld. Ett bestående intryck och kanske min första riktiga kontakt med henne kom i samband med en tävling som en fototidning arrangerade (för en biljon år sedan känns det som)  där inbjudna fotografer skulle porträttera Stockholms Stadshus, tror jag det var. Tuija, som var en av de inbjudna,  fick i första skedet sin bild underkänd då juryn inte kände igen byggnaden i hennes ganska mörka, mastiga och egensinniga bild. Juryn ändrade sig efter att Tuija förklarat sig... minnesgoda läsare kanske kommer ihåg händelsen ( jag hoppas verkligen att det var Tuijas bild, att mitt minne inte sviker mig ;-) ). Vilket som, den händelsen visade för mig Tuijas integritet och denna integritet var och är för mig en essens i Tuijas konst.

 Allt som visas var jag inte bekant med, en del nya intressanta bilder och bildserier tillsammans med gammal skåpmat är det. Jag tog mig tid att sätta mig ner för att läsa utdrag ur utställningsboken, en intervju eller samtal  med Tuija som förklarar en del funderingar jag hade, bl a bildserien på gråtande barn. Vilket som, det är en utställning med dels fantastiska bilder, Tuijas porträttbilder tar verkligen andan ur en, och dels mindre intressanta bilder i mina ögon, kort sagt en bra utställning.

En tanke jag fick med mig är kopplingen till andra fotografer, jag tror mig sett att Tuija inspirerats av tidigare mästare i några av sina bättre verk likväl som många fotografer inspirerats av Tuijas bilder. Det är en självklarhet förstår jag men det kändes så närvarande i tiden framför hennes verk. Att se och känna i närheten av originalkonstverk får en att stanna upp, liksom suga in känslan och historien kring foto och dess fotografer.

Ja, det var väl det jag hade attkomma med idag. Är Ni i Göteborg på besök eller bor i närheten så är det väl spenderade 40 kronor plus omkostnader (typ parkering :-) ) för att ta del av Tuija Lindström.

//Peter\\

2012-09-17 10:15   elgenper

Jo, jag minns den där stadshusbildincidenten mycket väl; det var verkligen Tuija.

Men jag har nästan för mig att det var DN:s PåStan-bilaga som ordnade tävlingen...

En mycket fin fotograf (minns med blandad glädje när en av Naturfotografernas medlemmar skrev att det var en skandal med en fotoprofessor som "inte ens kunde ta skarpa bilder". Det där med känsla och uttryck är svårt när man bara ser på bilder med en lupp...).

Svar från Obi-Wan Kenobi 2012-09-17 19:40

Hej Per!
Phuii.... Tack! Jag behövde inte stå i skamvrån då... ;-)

Jag kommer ihåg diskussionen efter "malören" men inte riktig i vilket sammanhang som sagt. Skönt med mer minnesgoda läsare som hjälper en flyta en liten stund till ovan amnesians kvicksand .... Det ringer en liten klocka i bakhuvudet i samband med utnämningen som Du säger. Tuija har ju experimenterat med sitt uttryck men om man ser på vissa av hennes porträttbilder så är dom ruggigt skarpa, så den där kommentaren sade väl mer om medlemmen än om Tuija kan jag tycka.
Tack för Din kommentar och kompletteringen!
//Peter\\