Florida 2015:1

2015 hade jag återigen möjlighet att besöka Florida. För att få ut det mesta av en sådan resa så bör man göra en del research. Visserligen kryllar det av olika typer av naturreservat men precis som i Sverige så har de olika aktivitet beroende på vilken del på året det är.

Florida är ett vinterhem för många av de nordamerikanska fåglarna och många har sin häckning här under vintern. Bäst tid på året är februari till april/maj men då har jag ingen möjlighet så det fick bli i december. I slutet på november så börjar flyttfåglarna att anlända och den torra säsongen har startat. Det är viktigt ur två aspekter; dels så minskar mängden vatten vilket får vadare och alligatorer att samlas och dels så är mängden stickande myggor betydligt färre.

2015 var dock lite annorlunda. Den stora vädernyheten var att tydligen så hade december månad samma väder som det normalt var i september. Dvs hög luftfuktighet och mycket vatten. Men nu var jag på plats så det var bara att beta av alla ställen som jag skulle besöka medan.

På min lista hade jag ett par nya ställen som jag såg fram emot. Merritt Island, Viera Wetlands och Circle B bar. Dessutom hade jag ett par andra intressanta ställen, bla ett parkeringshus och en kyrkogård i Orlando.

Men vi tar Merritt Island National Wildlife Refuge först. Den är lokaliserad i direkt anslutning till Cape Canaveral som du säkert känner till som en raketuppskjutningsplats.


Området är låglänt med en mängd vikar och dammar där det samlas sjöfågel och vadare i mängder. I Sverige så ser man sothönor i mindre grupper och de är nästan alltid starkt revirhävdande. Så det var en annorlunda syn att se stora flockar av dessa glida om kring tätt intill varandra utan att bråka.


Vädret under det här besöket varierade mellan mulet och skyfall men sothönsen verkade inte bry sig.

Och faktum är att det ibland är fördelaktigt med lite mer mulet väder. När temperaturen stiger och är mellan 25-30 grader så minskar möjligheten att få bra bilder utan värmedaller i, dessutom så ökar de skarpa kontrasterna mellan ljus och skugga. Det mulna vädret jämnar ut oddsen och ökar chansen till bättre bilder. Har man lite tur så kan regnet dessutom öka dramatiken i bilden.

En annan art som dök upp i otroliga mängder var svalor. En dag så förmörkades himlen av tusentals svalor som utan att krocka fyllde skyn med blixtsnabba flygrörelser.


Andra arter var helt nya för mig som t ex den här kamskraken. Med en mäktig kam på huvudet så urskiljde den sig från mängden av andra änder.

Är man uppe tidigt så kan man fånga den vackra soluppgången reflektera sig i det stilla vattnet. Här är en rosenskedstork som sveper igenom det grunda vattnet med sin skedformade näbb.

Merritt Island med sina grunda vatten var också en bra plats att få se bältad kungsfiskare. Jag hade sett den tidigare år men aldrig fått någon bra bild, men denna gång lyckades det.

En annan fågel som jag sett massor av men som jag inte tidigare brytt mig om var kalkongamen. Men här fick jag tillfälle att se den på nära håll och lade lite tid på att få ett fint porträtt.

Under researchen så såg jag en fantastisk bild på en svart saxnäbb som gled över en spegelblank vattenyta och plöjde vattenytan med sin överdimensionerade nedre näbb. Den bilden ville jag själv ta. Men hur mycket jag än letade så hittade jag ingen. Var jag än träffade på andra människor så frågade jag men fick inga bra svar.

Jag hade bara en natt kvar i området när jag träffade på en kille som tipsade om ebird. Det är den amerikanska motsvarigheten till artportalen som vi har här hemma. När jag kom tillbaka till hotellet så gjorde jag en slagning och fick napp direkt. Ca 100 st befann sig...

*trumvirvel*

...utanför mitt hotell! Det fanns fortfarande lite ljus kvar så jag tog kameran och gick ut på stranden.


Fullt med folk trots det dåliga vädret och jag tänkte att jag var försent ute. Men så såg jag hur en flock med måsar lyfte när en joggare sprang längs stranden och jag gick åt det hållet. Pga den kraftiga vinden så höll sig fåglarna mest nere på stranden. Mycket riktigt så i flocken med måsar så fanns det både tärnor och saxnäbbar. Kungstärnan kallas lokalt i översättning för 'vindflöjeln' för den pekar alltid med näbben mot vinden.

Trots att vingarna och huvudet är mörkare på saxnäbben än på måsarna så var det otroligt svåra att urskilja dem när de flög i flock. Det var troligen därför som jag inte sett dem innan. I profil så ser man hur saxnäbbens undre näbben är betydligt större än den övre. Syftet med det är att när den skummar ytan så glider den nedre delen av näbben igenom vattnet. Så fort den känner något så "nickar" den nedåt och kniper tag i fisken eller vad den nu kände.

När man ser saxnäbben från framsidan så kan man tydligt förstå att den smala näbben glider genom vattnet som en kniv istället för att fungera som en jättelik broms.

Havet var fullt med stora vågor och jag hade ingen förhoppning om att få ta den flygbild som jag hade konstruerat i mitt huvud. Men döm om min förvåning när en av saxnäbbarna lyfte och med kirurgisk precision precis vid strandkanten skummade av ytan mellan vågorna.

Det blev inte min drömbild men det var ok ändå :-)

Nästkommande dagar skulle jag fokusera på Viera Wetlands och det blir i nästa inlägg.


www.mikswephotography.com

Artkavalkad 3: Rovfåglar

Detta är den tredje och sista (hörde jag ett "Äntligen!"?:-) artkavalkaden från i vintras. Förutom rovfåglar blir några asfåglar också. Hoppas du fått lite inspiration och kanske motivation att besöka detta fågeleldorado. Jag sitter iaf och funderar på nästa tripp, om den blir av återstår att se :-)

Korpgam (Black Vulture). Vanligt förekommande, man ser dom seglande i vinden med sin tydliga v-form på vingarna. Tydligen gillar dom bilar för det är finns många skyltar och personer som skriver om att man ska undvika att parkera i närheten eller i skuggan av träd. Just den här satt med tre kompisar på en bil så det kanske ligger nåt i det. Dessutom bör man täcka över däcken för tydligen gillar dom att hacka i gummit. Gam-Tuggummi?


Kalkongam (Turkey Vulture). Även denna vanlig vid soptunnor och rastplatser. Bilden tagen mitt på dagen med kraftigt värmedaller nära marken.


Pilgrimsfalk (Peregrine). Jag tippar på att det är det, men är inte säker. Kan vara nån annan falk. Den seglade över mig i Everglades och det kändes som en ovanlig miljö då jag alltid förknippar pilgrimen med berg och höga stup eller byggnader. Nån som kan artbestämma den noggrannare så tar jag gärna emot det.


Nordlig tofscaracara (Crested Caracara). Såg den i backspegeln när den landade vid vägkanten så jag fick vända runt och packa fram kameran ur bagageutrymmet  eftersom vi var på väg hem och allt var nedpackat. Den spankulerade i vägkanten och letade roadkill.  Tyvärr var den lite osamarbetsvillig och vände ryggen till mig hela tiden :-)


Fiskgjuse (Osprey) Finns överallt och man kan komma riktigt nära eftersom dom inte är lika skygga som i Sverige.

Cooperhök (Cooper's Hawk). Det är svårt att bestämma arter utan riktig litteratur. Hemma har jag bara Europeiska arter så jag kikade på andra vråkar/hökar på nätet och fastnade till slut för cooperhök. (Edit 2013: Och det var nog fel och detta är troligen en Red-Shouldered Hawk.) Den här satt vid vägkanten och spanade på nåt i diket och var inte villig att flytta på sig så jag hann ta några bilder.


Prärieuggla (Burrowing Owl). Mysig lite rackare som jag tyvärr inte fick så mycket bilder på som jag hoppats.


Vithövdad örn (Bald Eagle). En ikon i hela världen. Den hoppas jag få fota betydligt mer en annan gång och då i sin rätta miljö.


Reseberättelserna från förra årets resa har nått sitt slut. Det har varit roligt att få dela med sig av sånt som inte syns på bilderna och responsen har varit varm och peppande.

Jag har dessutom fått lite blodad tand och snickrar nu på att skriva lite om äldre fotoepisoder, både landskap och vilda djur. Det blir lite nationalparker i sydvästra USA och möten med vilda djur i Sverige och Norge och kanske lite annat. Nu har jag lärt mig att infoga film också så det kommer nog flera videosnuttar. Hoppas du hänger på :-)