Big Cypress National Preserve

Vägen från Shark Valley och österut var en betydligt roligare upplevelse än ett par timmar på en skranglig cykel. I Tamiami Canal, som löper bredvid vägen, kunde man under långa sträckor se minst ett djur eller fågel var tionde meter! Hägrar, storkar, alligatorer, sköldpaddor kryllade längs vattnet.

Tyvärr är det svårt/farligt att stanna. Så farligt att det tom stod på kartan: "Warning! Vehicles on U.S. 41 (Tamiami Trail) travel dangerously fast. Parking along the highway is hazardous."

Det saknas ordentlig väggren och det är det ganska mycket trafik och vägen är rätt smal. Man kan köra av vägen och parkera på gräset men det är riskabelt för trafiken kör fort och väldigt nära. Dessutom kan man riskera att köra fast om det är blött. Trots detta stannade vi ett par gånger, men när jag klev ur bilen så hände det oftast att fåglarna snabbt flög iväg, sköldpaddor och alligatorer kastade sig i vattnet och kvar blev bara träd och vatten. Några som förstod värdet av turism stannade dock kvar :-)

Givetvis kan man fota här men det kräver mera tid och planering; någonstans att parkera, smyga fram och kanske utnyttja gömsle eller iaf cammo av någon sort. Gräset växer högt intill vattnet och strandkanten lutar brant ner till vattenytan och där nere lurar något och det är inte att bortse ifrån :-)



Efter ett tag insåg jag att ögonen spanade mer vid sidan av vägen än på vägen så det var bara att lägga av och koncentrera sig på körningen. Istället satsade vi på att komma av den stora vägen. I västra delen av Big Cypress går det en loop road, dvs en grusväg som funkar som en rundslinga. Här var trafiken betydligt mindre och grässlänten mot vattnet lättare att hantera och på delar av vägen var det gott om djurliv och på andra delar var det helt öde. Tack vare att man kunde fota direkt från bilen stannade också fler djur kvar nära vägen.

En sak som fascinerade mig var att folk faktiskt utövar vanligt friluftsliv i dessa träskmarker. Och antagligen så krävs det för att komma naturen lite närmare och se dess verkliga skönhet. Lite sugen på det och det får nog utforskas närmare till nästa gång.

Jag skrev innan att människor inte var ett bytesdjur för alligatorer. Det stämmer såvida man inte matar dom. Därför får man vara lite extra uppmärksam i närheten av rastplatser.

En Park Ranger sa att en alligator lätt kan jaga en människa om den tror sig få mat av denne. Därför ser man allvarligt på alla typ av otillåten matning.
Jag fick intrycket att det fanns flera alligatorer i närheten av rastplatser än längs andra vägar. Kanske inbillade mig men dessa smög fram när vi stannade på en rastplats.

Erfarenheten av dagen är att turistområdena har mer djur som är vana vid människor och att naturen är mer vild utanför. Den vilda delen kräver precis som hemma mer tid att fånga på bild. Den starka solen är inget problem när man fotar nära eller i skuggan av de täta lövverken. Att fota djur som dyker upp vid sidan av vägen utan att ta sig tid resulterar ofta i att bilderna blir som ovan, dvs vatten i förgrunden motiv och bakgrunden i direkt anslutning till varandra vilket inte ger den perfekta förutsättningen för en snygg bild.

Måste avsluta med en sevärdhet utanför vilda djur och fåglar. På väg ut ur området fanns ett postkontor. Inget märkvärdigt kan tyckas om det inte var för att det låg helt ensamt och var väääldigt litet. Perfekt ställe att posta julkorten från :-)