Thailand 2016: 7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.

Torsdag 11/2

Kaffe 06.30, sen ner i vattnet vid West Ridge, Koh Bon igen. Djupaste dyket, vi gick ner till exakt 30 m ett tag, sen upp till betydligt grundare vatten och färgerna kom tillbaka. 54 minuter var vi under ytan. Vi hade förhoppning om att få se haj, men nej. Däremot en riktigt stor Jenkin's Whipray som låg på botten och latade sig och en simmande bläckfisk.

Jenkin's Whipray. Nästan 1,5 m i diameter. Djupt - nästan inga färger.

Åttaarmad bläckfisk, octopus. Grundare - fler färger.

Bläckfisken tröttnade på oss närgångna dykare och gav sig iväg.

Redtail Butterflyfish.

Moorish Idol.

Coral Banded Shrimp. Inte alls en räka, utan en slags krabba trots namnet.

Christmas Tree Worm.

Så här ser jag ut under ytan. Instruktör Chris tog fotot.

Ser väl inte direkt ut som den smidigaste grodan i pölen.

Tillbaka ombord blev det frukost medan vi åkte till Boomsung Wreck, vraket av ett mudderverk på bara 19 meters djup inte långt utanför Khao Lak.

Jag tittade in till skepparen. Här fanns mer avancerad utrustning än vad jag har på bryggan. Han förstod inte mycket engelska, men jag visade lite foton på mitt jobb, d.v.s. M/S Gustaf Wasa.

Whiteboarden förbereds inför sista briefingen.

På väg i för sista dyket.

Tyvärr var det bara 8-10 meters sikt vid Boomsung Wreck.
Extremt mycket fisk, ibland mer fisk än vatten! Jag simmade genom ett stim med Longfin Bannerfish. De väjde inte förrän jag hade dem en decimeter från masken. Vi såg också massor av olika sorters muränor, massor av Scorpion Fish, Lion Fish, nakensnäckor och den största Giant Puffer Fish jag har sett.

Mitt i ett stim Longfin Bannerfish. De små längre ner tror jag är Five Lined Snapper. Den till höger någon slags Sweetlips.

Här är jag helt omgiven av ett stim fusilier.

Honeycomb Moray Eel. Den ser rätt glad ut.

White-eyed Moray Eel.

Blue Ringed Angelfish och en Moorish Idol.

Scorpionfish. Ser ut att vara en riktigt sur jävel!

Giant Puffer Fish.

Nakensnäcka. Möjligen en Chromodoris annulata.

En liten film visar nog bäst hur enormt tätt med fisk det var.

Det fanns förhoppning om att få se valhaj här. Någon hade sett det bara några dagar tidigare. Vi såg ingen sån, men det kanske var lika bra det. Det hade bara känts snopet av få se hälften av den enorma fisken i den dåliga sikten.
Efter dyket satte M/V Camic full fart mot hamnen. Vi gäster käkade lunch, kollade varandras foton och filmer, utbytte adresser och snackade om dykningarna.

Besättningen käkade mest fisk.

Instruktör Kitty fyller i sin dive log.

Lite skön slötid på väg mot hemmahamnen utanför Khao Lak.

Jag sitter nöjd efter att kört back-up på alla foton till plattan och vidare till ett USB-minne. Med alla foton på tre ställen känner jag mig säker.

Hamnen såg lite kaosartad ut i dagsljus.

Minibuss tillbaka till Phuket tillsammans med några av de andra dykarna.
Efter ett bad i sötvatten på hotellrummet gick jag ut på stan i Karon Beach. Lämnade lite kläder på tvätt och beställde ett par skräddarsydda skjortor. Jag lyckades äntligen hitta ett ställe med bra thaimat nära hotellet. Bamboo Kitchen, som låg lite anonymt en bit in från gatan. Det blev panengcurry. Mycket god!
Min lilla gecko hade försvunnit från balkongen :-(

Här åt jag gott!

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

2016-08-09 17:05   Lena Holm

Jag tycker du ser ut att ligga hyfsat bra i vattnet trots din ringa dykerfarenhet. Efter ett tag kommer du att kunna släppa manometern. Man lär sej hur mycket luft det går åt. Om dykdatorn sitter i samma konsol blir det förstås annorlunda. Gillar dina stim och att du berättar om dåligt sikt. Det kan vara riktigt bedrövlig sikt även i tropiska vatten men det pratas det ofta inte så mycket om.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Mashavet 2016-08-09 17:42

Tackar!
Tja, jag kände mig inte direkt smidig, speciellt inte i slutet av dyken när jag tyckte jag blev för lätt. Jag var också den som använde mest luft, troligen beroende på en blandning av för dålig kondis, att jag använde yvigare rörelser än nödvändigt när jag försöker hålla mig borta från koraller och annat ömtåligt, och kanske dålig andningsteknik. Däremot har jag aldrig känt mig obekväm med att vistas under vatten som jag har hört att många kan bli stressade av.
Sikten kan vara riktigt usel, mycket sämre än vid Boomsung Wreck. Det märkte jag vid ett försök att snorkla. Kommer i del 8 i morgon.

Svara

Lena Holm 2016-08-09 17:53

Helt spontant, utan att ha sett dej i rörelse men bara dina bilder, var jag mycket nära att skriva "sluta simma med benen". Du gör precis som de flesta andra färska dykare. Du simmar, sprattlar för mycket. Kanske är det en spontan reaktion att när man är i vatten ska man röra armar och ben för att flyta, men inte när man dyker. Titta på bilden på din rumskamrat, han ligger helt stilla och tar bara ett simtag med benen då han verkligen vill förflytta sej framåt en bit. Det bådar dock gott att du inte känner dej stressad under ytan, då kommer din luftförbrukning att sjunka och stabiliseras när du blir mer erfaren (och slutar sprattla). Jag dök med en man i 70 års ålder i Thailand som drog enormt med luft. Jag sa åt honom att sluta cykla med benen och gav honom även tecken under vatten. Han fick plötslig mycket lägre luftförbrukning och kunde verkligen slappna av.
Hälsningar Lena

Svara

Svar från Mashavet 2016-08-09 18:10

Jodå, jag är väl medveten om problemet, sen gäller det bara att få kroppen att utföra vad hjärnan redan vet. Negativt i sammanhanget är att jag har simmat väldigt mycket under vatten som ung, utan annan utrustning än badbyxor, så att simma med benen och styra med armtag sitter rotat långt in i hjärnan. Att hålla i kameran avhjälper till stor del problemet med armarna, men på fotona har instruktören den. Benen blev mer och mer anpassade till att simma med fenor under de här dagarna, men det är nog en bit kvar innan det helt sitter i kroppen.

Svara

2016-08-09 22:33   ehrsa

Fina bilder här också tycker jag! Håller med om att sikten verkligen inte alltid är bra.. Åkte runt i en månad på olika ställen i Siambukten, tyckte det var dålig sikt överallt, ofta är det t.o.m. bättre sikt här hemma i Riddarfjärden i Stockholm.. det är min absoluta erfarenhet! Däremot i Indiska oceanen vid Phuket eller Phi Phi Island så var sikten magnifik vid ett annat besök några år tidigare! Lyssna på Lena, hon är 'proffs' här..
Hälsn!

Besvara

Svar från Mashavet 2016-08-10 12:48

Tack!
Jag har hittills inte testat att dyka i svensk vatten. Antar att sikten är väldigt varierad. I mitt hemmavatten Siljan t.ex. är det sällan jag ser botten från kajer och bryggor när det är drygt 2 m djupt, i Vättern har jag stått på kajen och sett ett mynt på botten på 4-5m djup. Sen varierar det säkert med hur blåsigt och strömt det är, men tid på året mm. I Tropiska vatten har man ju i alla fall fördelen av bättre ljus med solen stående rakt över.

Svara