Ett drama i trafiken

Jag råkade in i ett litet drama på hemvägen från jobbet en dag i förra veckan. Jag kom körande genom byn Hjortnäs och fick se en tofsvipa på en äng nära vägen och några mindre grå fåglar på vägen. Pilfinkar kanske. De små fåglarna flög inte iväg som jag hade räknat med, men jag lyckades klara dem mellan hjulen. Jag insåg vad det var och backade tillbaka.

Små, små tofsvipebarn som korsade vägen. Mamma satt på ängen och ropade på dem. De måste alldeles nyligen ha tagit sina allra första steg, för de hade det verkligen inte lätt med att stappla fram. Jag ville hemskt gärna lyfta upp de små dunbollarna och hjälpa dem från vägen och över diket till mamma, men avstog. Jag har fått lära mig att djurmammor inte vill ha tillbaka ungar som luktar människa. Jag såg istället till att de bilar som kom fick hålla ut lite extra.

Fotograferande kändes lite mindre betydelsefullt än att vara trafikpolis i det läget, så det var först när ungarna var i säkerhet som jag hämtade kameran i bilen, bytte till teleobjektiv, och knäppte några bilder. Inte speciellt lyckade, men ändå en trevlig dokumentation av ett lyckligt slut på något som hade kunnat sluta riktigt illa.
På fotot har en av ungarna nästan hunnit fram till mamma.