En skön dag i mörkrummet
Det var lite regnigt i morse så jag tänkte mig en dag i mörkrummet. Har lovat att kopiera några kopior av ett porträtt som jag tog 1981 på Biskops arnös dåvarande rektor. Jag gick på Dokumentärfotokursen och vi hade precis haft workshop i zonsystemet för Magnus Winblad. Det var kul och intensivt, fotade gråkort i en helg och framakllade för att lära mig hur Owo NP 22 fungerade i kombination med D 76. Jagblev ombedd att ta ett porträtt av Åke. Han tyckte nog att han såg väl gammal ut på bilderna han fick. Det här porträttet sitter i Biblioteket och hans barn har bett mig om några kopior. Jag fotade på den tiden med em Mamiya 645 och det var nog 80;an på här.
Så här jag i mörkrummet som består av två förstoringsapparer en Durst 605;a med färghuvud. Jag kollade på negativet och kom i håg att jag förut kopierat porträttet på Orwo 128 fotopapper, halvmatt med en lätt krämfärgadbas. Har sådana papper kvar. Det är många vänner som lagt ner sina fotolabb och en del fotopapper och kemi har hamnat här. Och sedan är det ju bara så att jag fortfarande är fast i den poesi och meditation som mörkrumsarbetet medför för mig. Jag är väl arbetsskadad efter så mycket tillbringande i mörkrum. Jag använder mig ofta av den här fina boken för att hitta framkallare till fotopapppren.
Det är en väldigt bra sammanställning över recept . Jag vet att det här fotopappret jag har är från 1980 talets början och det behövs en del justeringar av fram kallare, jag väljer att arbeta med två olika framkallare en mju metolbaserad framkallare och en hård framkallar båda fungerar bra med extra tillsats av kaliumbromid som håller tillbaka slöjningen i pappret och ger en grönaktig vacker ton. Jag har en del kemi som jag samlat ihop och fått genom åren som jag gör slut på. De flesta kemikalier i torr form har inte förändrats i funktion som jag upplever det. Här några små smakprov.
Den här burken med Metol har hängt med ett bra tag. Under det röda bakelitlocket sitter en stor kork.
May and Baker ett klassiskt en Engelskt fotoföretag som gjorde en fin filmframkallare som hette promicrol. Här hydrokinon som säkert vandrat genom många labb..
Under 80 talet bad vi väner att handla kemi och fotopapper i Ungern, här en förpackning med Kaliumbromid som andvänds för att lungna ner fotopapprena och ge varmare ton.
En vacker förpackning från Kodak med Benzotriasol i tablettform för att tillsätta i framkallaren.
Här ligger en av printarna i fixet , nu är de sköljda och hänger på tork.Får se om jag ska tona dem i morgon. Skön musik i dag med Satie på stereon. Ha det!
mvh
Lasse